Mitt gips satt lite löst så jag var tvungen att få det utbytt. Tummen såg inte speciellt trevlig ut måste jag säga. Men mitt nya gips var lite gladare än det gamla. Kolla bara.
Blått och flott.
Vi köper oftast flytande tvål i olika storpack. Nu senast tex köpte vi fem liter linoljesåpa. Ibland köper vi en med olivolja i. Oavsett så behöver vi pumpflaskor att fylla på. Jag har tyckt det varit svårt att hitta braiga sådana. Brukar gå in och kika i olika butiker, men inget napp.
För några veckor sedan gick jag in i fina inredningsbutiken som har mycket snygga, och ofta mycket dyra, möbler och saker. Där hittade jag en ganska enkel, men ändå ganska rolig tvålpump. Den tänkte jag skulle passa i mitt badrum. Tills jag såg prislappen. Över 600 kr!!! För en tvålpump.
Nope, det fick vara.
Härom veckan gick jag in i en liten butik som ligger på vägen hem från jobbet. Som har lite allt möjligt, kläder, skor, inredning, blommor. Har inte helt koll på affärsidén, men där är lite kul att kolla om jag ändå går förbi.
Där hittar jag exakt samma tvålpump, såvitt jag kan bedöma i alla fall. Den enda skillnaden är att där kostar den 299 kr! Något som jag fortfarande tycker är lite dyrt för en tvålpump, men det är ändå överkomligt. Så jag slår till. Och nu står den där i mitt badrum (ja vi har varsitt maken och jag, lyxigt värre).
Jag kan dock inte låta bli att undra hur tusan det kan vara SÅ stor skillnad på priset på en sådan liten grej!?!?!?
Jahapp nu blev det plötsligt höst igen. Inte mig emot eftersom jag inte gillar vinter.
Idag blev det lite rensat i trädgården. Inte mycket jag kan göra med en hand, inte ens fylla fågelmataren, men lite småsaker kunde jag fixa. Bära in krukor som inte är jättetunga. Byta vatten i fågelbadet. Bland annat. Men när det kom till att rensa löv lämnade Iggy och jag det till maken och Gandalf.
Jag klarade helt enkelt inte av det och Iggy verkade inte ha någon lust.
Jahapp, nu har jag tillbringat en dag på akuten igen. Efter en väldigt otäck upplevelse.
Onsdag kväll satt jag i soffan och kände att en magkramp var på väg. Jag har IBS och får ibland sådana kramper. Jag har kramplösande tabletter så jag tog mig till badrummet för att ta några sådana. Krampen kom väldigt snabbt så jag satte mig helt enkelt på toastolen för att vara förberedd för smärtan. Smärtan kom och jag tänkte att jag skulle ta mig till soffan för att lägga mig ner.
Nästa sak jag vet är att jag vaknar till av ett ljud som visar sig vara ljudet av mig själv när jag trillat rakt mot elementet som sitter mittemot toastolen.
Jag hade svimmat! Och ramlat! Jag känner att jag slagit i huvudet på två ställen. Framsidan av huvudet, egentligen hela pannan, med ett litet sår i hårfästet, men också baktill på huvudet finns det bula. Hur jag nu lyckades med det. Jag ropade på maken som hjälpte mig till sängen. Var i ett rejält chocktillstånd kan jag lugnt säga. Jag satt vaken ganska länge, men ringde ändå någon gång på natten där till 1177 som gav lugnande besked. När morgonen kom hade jag rejält ont i tummen, men också i huvudet och kände att jag vill bli kollad och bokade tid på vårdcentralen.
När jag kom till vårdcentralen så kollade hon hjärtat och blodtryck mm, ville ju komma fram till VARFÖR jag svimmat (själv tror jag fortfarande att det är pga krampen). Hon hittade inget fel men skickade mig med tummen till röntgen.
Jag tar bussen till sjukhuset och till röntgenavdelningen kommer väl dit cirkus tolv. De röntgar min tumme och skickar mig sedan till ortopedakuten.
Så här tomt akutväntrum har jag aldrig sett.
Men så har jag tidigare bara varit på akuten kvälls- eller helgtid. Sitter där med min svullna tumme.
På akuten får jag veta att jag har en fraktur på min tumme. Och jag får en gipsskena.
När de hör hur skadan uppkommit vill de kolla flera saker. EKG, röntga huvudet, blodtryck och jag vet inte vad. Även de vill ju kolla VARFÖR jag svimmat och de vill inte att jag ska lämna akuten med en eventuell skallskada. Väntades på det ena och det andra och genomförandes det ena och de andra tillbringar jag slutligen cirkus fem timmar på sjukhuset. Mesta tiden sittandes i det här rummet.
Tack och lov för ljudböcker säger jag bara.
Men allting utom tummen visar sig slutligen vara bra även om huvudet gör ont. Förhoppningsvis kan vi väl se det som ett tecken på att det finns någonting inne i det som kan göra ont. Jag har ömmande bulor och en tumme med en gipsskena. Och är nog fortfarande lite chockad. Annars mår jag bra. Och får vara tacksam för att jag inte slog ihjäl mig.
När jag växte upp var risotto ris blandat med lite allt möjligt. Det är det inte längre. Numera är risotto krämigt ris med olika smaksättningar. Ja ni vet.
Det tänkte jag på häromdagen när jag läste något recept på risotto. Då kom jag att tänka på Nasi Goreng. Som jag brukade äta ganska ofta då, för länge sedan. Och så blev jag plötsligt väldigt sugen på det. Eller så blev jag sugen på det därför att jag läste om stekt ris på en vegetarisk blogg. Det kan ha varit därför också.
I alla fall fick jag för mig att göra det häromdagen. På mitt sätt. Jag har mitt eget sätt att göra Nasi Goreng. Hade i alla fall. Och jag tyckte allt att det blev gott den här gången också.
Alltså ja, jag kunde försökt lägga upp det lite snyggt på en tallrik. Men det är ris och curry och grönsaker och ägg bladat till en enda röra. Hur snyggt är det egentligen? Och inte blir det något vanligt recept heller egentligen. För det ÄR ju indonesisk pyttipanna. Som är jättebra att använda rester till. Helst ska riset vara kallt skriver en del. Inte jag. För jag vill göra det på mitt sätt.
Ris (hur mycket beror på hur många portioner du vill göra)
Currypulver
Olja (jag blandar det gärna med lite smör också)
Grönsaker som du bestämmer själv
Räkor
Annat som du gillar att blanda i, kan vara skinka, kyckling eller tofu som jag har här.
Ägg
I min Nasi Goreng den här gången har jag följande ingredienser.
Gröna ärtor, morötter, paprika, röd och gul lök, räkor, marinerad tofu och ägg. Plus salladslök.
Vad handlar då det där om att göra på mitt sätt om då?
Jo att steka curryn och sedan det okokta riset i det innan du kokar riset.
Så här.
I en gryta häller du ner vatten och salt som ska användas för att koka ris. Sätt det på uppkokning.
I en annan gryta eller i en stekpanna (egentligen beroende på hur många portioner du tänker göra – den här gången sa maken ”gör mycket! så att det räcker till jobbet också” – så jag gjorde mycket) häller du olja (eventuellt blandat med lite smör). När det börjar bli varmt häller du i currypulvret och låter det ”steka” lite.
Sedan häller du i det okokta riset och steker det till det börjar bli lite glasartat (har inte någon bättre förklaring – du måste se det). Då häller du över riset i det nu förhoppningsvis kokande vattnet. Koka riset som vanligt.
Sedan kör du igång med det du ska ha i blandningen. Eftersom jag har råa morötter och de tar lite tid att bli mjuka så börjar jag med dem.
Och sedan i med alla grönsakerna utom gröna ärtor om du har det.
Låt det steka på relativt låg värme så att det blir mjukt.
När riset kokt klart så häll ner det i grytan och rör om. Sedan i med gröna ärtor, räkor och tofu. Sådant som bara behöver bli varmt, men inte behöver tillagas så länge egentligen.
Ska man göra Nasi Goreng på riktigt så ska äggen egentligen stekas vid sidan av, till en omelett som du skär i bitar och blandar i. Själv brukar jag hälla äggen i en skål, vispa dem lite och sedan blanda ner dem i det varma riset. Jag tycker det blir godare. Men det är jag det.
Det kan behövas lite salt i maten när du kommer så här långt. Smaka av med det helt enkelt.
Så här dags så skar jag också ner salladslök och hällde över.
Det blev gott!
De kom tillbaka de där sidensvansarna. De brukar göra det. När de kommer stannar de några dagar och flyger runt i grannskapet och käkar vad de kommer över. Några av dem var snälla nog att sitta i honungsrosbusken utanför vardagsrumsfönstret och posera. De vet nog om hur snygga de är.
Jahapp. Det verkar som att det här stället där vi bor inte har någon som helst känsla för astronomi. När det var meteoritregn var det mulet, när det var blodmåne var det mulet och nu när vi har haft en supermåne så var det också mulet.
Det är inte rättvist!
Så det så!
Vi tittade på uppföljaren till Independence Day. Som heter Independence day Resurgence.
Vi tyckte väl inte att den första Independence Day var något mästerverk precis, men den var i alla fall underhållande. Uppföljaren var bara dålig. När det var en bra stund kvar sa maken: ”vilket skräp”. Jag kunde inte annat än hålla med. Vi hade lite diskussioner om varför det kommer så många uppföljare av gamla succér och inte så mycket nytt. Maken hade en teori om att de med bra idéer säljer dem till dataspelstillverkare istället. Och att de tjänar mer pengar på det. Vad vet jag, så kan det mycket väl vara. De verkar i alla fall inte sälja sina idéer till Hollywood. Där jobbar man med gamla idéer. Som var bra en gång i tiden. Men inte längre.
Och ändå sitter vi oss ner och tittar på de där filmerna. Betalar för det till och med. Det tål ju verkligen att funderas på, vem är dummast. De som inte kan hitta på nya idéer eller vi som betalar för att titta på den dåliga reprisen av de gamla idéerna.
Oavsett. Har du inte tittat på Independence day Resurgense. Låt bli. Eller vänta åtminstone tills den blir gratis att titta på.
