En bra dag och småprat

Det händer ibland att en dag blir en riktigt bra dag. Utan någon egentligen anledning. I måndags var en bra dag. Solen sken, himlen var blå. Jag skulle till vårdcentralen för en hälsokoll efter lunch. Och jag var på gott humör. Skrev färdigt ett brev som jag skulle passa på att skicka när jag ändå skulle cykla iväg. Bestämde mig för att gå och käka lunch på den indiska restaurangen innan jag gick till vårdcentralen. Maken jobbade hemma eftermiddag så jag kunde göra vad jag ville.

Sagt och gjort. Jag gav mig iväg till den indiska restaurangen där jag käkade lunch och mitt favoritbord var ledigt så jag satt där och njöt av maten.

Sedan gick jag till vårdcentralen och alla prover var tiptop, kändes väldigt bra. Att ha ökat på med träning har verkligen gjort skillnad. Har sänkt det ”dåliga kolesterolet” som var på fel väg och som de tidigare funderade på att ge mig medicin för, men gick med på att jag först fick testa själv om jag kunde sänka det. Och det kunde jag!

Tog mig ner på stan och bara ”gick på stan” lite. Köpte mig ett par svarta t-shirts. Använder ofta svarta t-shirts och efter ett tag börjar de bli mer gråa än svarta. Något som du ofta bara plötsligt kommer på när du tar upp dem ur lådan.

Gick förbi en hälsokostaffär som hade tekalendrar i fönstret och kunde inte låta bli att köpa en. Det blev en Yogi. Jag är barnsligt förtjust i adventskalendrar och brukar ha en lakritskalender och en tekalender.

Jag kommer nog inte att använda denna som en adventskalender dock, men tyckte det kunde vara lite kul att testa lite olika påsteer.

Efter det gick jag runt på Akademibokhandeln. Tittade på alla möjliga prylar och så på böcker så klart. Det blev en bok som åkte med hem också. Joyce Carol Oates, Fox.

Och ovanpå allt det så gick jag och köpte mig en blomma. Det var länge sedan sist så det blev lite extra roligt.

Passade också på att gå in på ett fik och köpa oss en varsin chokladbiskvi. Eller rättare sagt jag köpte en chokladbiskvi till maken, men en lakritsbiskvi till mig själv. Ska dock erkänna att det köpet var nog ett engångsköp, de hade lakritskräm i så den kunde nog varit god, men den var alldeles, alldeles för söt.

Sedan var det dags för hemfärd. Hemfärden skulle gå via Hemköp där jag skulle hämta ut paket, två stycken närmare bestämt. Ett var ganska tungt så jag hade laddat cykeln med en extra cykelkorg på pakethållaren. Mitt paket med garn fanns i en box, check. Gick för att plocka ut det andra paketet och då visade det sig att det paketet hade de skickat till Hemköp i City av någon underlig anledning. Funderade lite och sedan tänkte jag att det får inte störa min braiga dag så jag tog cykeln och cyklade i solskenet ner till Hemköp i City där mitt paket faktiskt fanns.

Därefter cyklade jag hem.

Och när jag kom hem funderade jag på det där med småprat. De säger att vi svenskar inte småpratar. Jag tycker inte det är riktigt sant, eller så är det bara jag. OK, vi pratar inte med en främling och frågar om deras dag har varit bra och frågar vad de ska göra i helgen eller en massa annat om deras privatliv. Men vi pratar om allt och inget liksom.

Jag pratade en stund med kvinnan i klädaffären om t-shirts som bleknar i tvätten och om olika kvaliteter och vilka som är bäst. Vi pratade också om det soliga fina vädret.

I hälsokostaffären pratade vi om te. Inte bara om den tekalender jag köpt utan om te i allmänhet. Det visade sig att vi båda gillade te.

I bokhandeln pratade vi om Joyce Carol Oates, om att hon förmodligen aldrig får Nobelpriset eftersom hon är för populär och såklart pratade vi om hur sällan vi kände till de författare som verkligen får Nobelpriset. Och pratade lite om vilka vi hade känt till innan de fick det.

I blomsteraffären pratade vi om blomman jag köpt och hur den skulle hanteras. Vi pratade om deras hund som de hade i affären och vad hen tyckte om olika saker.

På Hemköp diskuterade vi varför i all sin dar hade de skickat mitt paket till City? Vi tyckte båda det var helt koko och jag morrade lite. Hon tyckte det var värt att morra om.

Det är väl också att småprata?

Den braiga dagen fortsatte förresten hemma. Maken åkte iväg och tränade lite med Felix och då tränade Ville och jag lite hemma och Ville tyckte det var jätteroligt. Och lite senare la jag upp maskor till en tröja jag tänker sticka mig.

En bra dag helt enkelt!

Ett steg på vägen

En gång i begynnelsen, eller i vart fall när vi köpte vårt hus, så hittade jag en spegel på IKEA och på ett annat ställe en tapet som jag tyckte mycket om.

Den tapeten hamnade så småningom dels i vår förstuga, men också på en liten vägg där spegeln hängdes upp. Tanken var att när vi gjorde om våran trappa så skulle väggarna i trappan också få den tapeten. Sedan gick tiden. Och gick. Vid ett tillfälle bytte vi taklist och det blev tomt längst över spegeln och då satte jag dit en bård för att vi inte skulle behöva tapetsera om.

Ja det var ju inte ett bård på riktigt, utan jag gjorde om en bit tapet som vi hade kvar till en bård. Ska jag var ärlig så tycker jag fortfarande det var en helt OK bård.

Ganska många år senare så började vi faktiskt göra om i trappan, och just nu är vi mitt i det. Det kommer att ta ett tag till, men vi har i alla fall startat. Den här tapeten som vi tänkt ha i trappan finns inte längre kvar och jag valde ut en annan.

Som vi också satt upp i nästan hela trappan.

Eftersom väggen med spegeln är mitt emot trappan så skulle den också få samma tapet. Så vi tog ner spegeln, spacklade igen hålen där spegeln suttit och ställde spegeln i vardagsrummet. Och så har vi haft det ett tag nu. Du vänjer dig vid det mesta.

I helgen tog vi emellertid tag i detta. Nu skulle den där lilla väggen bli tapetserad och spegeln skulle komma upp. Så då gjorde vi det. Ja, det mesta gjordes av maken, men jag var definitivt behjälplig.

Renoveringstapet upp. Detta för att den förra tapeten var så mönstrad så vi ville inte att den skulle synas igenom. Vi kunde målat också, men det går fortare att sätta upp en renoveringstapet.

Den gamla tapeten syns fortfarande lite grand, men vi räknade kallt med att den slutliga tapeten skulle fixa det. Och det gjorde den.

Det ser kanske ut att vara en väldigt enkel liten vägg att tapetsera, men då bedrar du dig. För till vänster är där ett litet hörn bakom dörrfodret som behöver tapetseras. Det hörnet tog mer tid än hela resten av tapeten. Men vi fixade det, utan gräl, och plötsligt var väggen tapetserad!

Bara att få upp spegeln också.

Och tänka sig. Så var det plötsligt klart. Och inget jättejobb heller. Varför är det så lätt att skjuta saker framför sig? Det var jätteskönt att få den här lilla väggen klar. Och att få upp spegeln. Den har aldrig hängt där så länge Felix bott här så han blev väldigt snopen när han plötsligt såg en spegelbild av sig själv där. Inte heller har han riktigt vant sig ännu utan kikar fortfarande till mot spegeln när han går ner för trappan.

Men han vänjer sig snart. För det gör du.

Oktober

Nu är vi inne på andra halvan av oktober. Och just idag när jag skriver detta är himlen knallblå och solen skiner. Vi har faktiskt haft ganska många sådana här dagar i oktober i år. Jag gillar oktober, men så är jag också en höstmänniska. Hösten är min absoluta favorittid. Och vintern min hattid. Men just nu har vi oktober. Frosten har kommit några mornar nu så jag får väl ta in mina begonior för vintern. Brukar vänta tills frosten kommer och nyper dem.

Vad är det då som är så härligt med oktober? Den friska, lagom kyliga luften, den höga blå himlen och så variationen.

I trädgården blommar fortfarande våra rosor så smått.

Och det finns träd runtomkring som fortfarande är gröna.

Andra som är gula.

Och så finns det träd som vårt körsbärsträd som är allt från gult till rött.

Kolla bara på färgskalan.

Och andra träd har släppt nästan alla löv och bladen ligger nu bruna på marken för att ge näring inför nästa år.

Vi äter fortfarande äppelkaka av våra syrliga goda äpplen, även om vi nu nog är inne på den sista. Och resten av äpplena äter fåglarna upp, de behöver ju också mat. Behöver nog förresten få upp mina fågelmatare. Felix inmundigar också en del äpplen. Han älskar dem.

Promenaderna är sköna och inte för varma. Det finns svamp i skogarna att plocka om du orkar och vill. Och har vi tur får vi en fin november. Folk snackar så mycket skit om november och den kan vara tråkig om vi får en sån där helmulen november när du inte ser en bit himmel på hela månaden, men jag, som ofta går ut en promenad mitt på dagen har upptäckt att november kan vara jättefin också. Med blå himmel och sol, inte länge, men tillräckligt länge för att ge energi om du har möjlighet att hinna med att gå ut och se den. För de som jobbar dagtid är det lite tråkigare. De hinner inte se den där solen alls.

December och januari däremot ska vi inte prata om. De månaderna gick jag helst i ide.

Men nu är det fortfarande oktober. Bara att njuta således!!

Inget nytt under solen

Jag håller just nu på att läsa en bok om Selma Lagerlöf. Den är ganska tjock så det tar sin lilla tid, men det är intressant.

Det visar sig att innan Selma köpte tillbaka Mårbacka (som var hennes barndomshem) så köpte hon ett hus i Falun, som hon renoverade upp och bodde i. Hon bodde där delvis även när hon hade köpt Mårbacka. Falun om vintrarna och Mårbacka på somrarna. Vid ett tillfälle (cirkus 1909) gjorde hon en större renovering och såg bland annat till att bygga en glasveranda.

Den blev dyrare än hon hade räknat med från början och i ett brev skriver hon:
”Den första lärdom, som man kan hämta härav är att ett bygge går till dubbla entreprenadsumman, innan det blir färdigt.”

Är det inte precis vad vi brukar säga om byggen och renoveringar idag? Tydligen har det aldrig varit lätt att sätta kostnader på den här typen av arbete.

Fascinerande

Nu ska jag visa ett par bilder från vår smutsiga spis. Inte för att jag vill visa hur smutsig den är utan för att jag vill visa det fascinerande med grönkål.

Det börjar med att du lägger ner grönkål (plus lite mangold i det här fallet) i stekpannan.

Och det är bara jättemycket. Du kan knappt röra runt det i panna. Och så efter bara en liten, liten stund ser den ut så här.

Det liksom bara försvinner. Visst är det fascinerande?

(Om någon undrar: Detta är en go-to lunch jag gör ibland när jag är ensam hemma, grönkål, vegokorv och ägg som jag bara steker ihop. Då och då med lite extra saker i beroende på vad det finns för grönt hemma. Den här dagen var det till exempel också salladslök och pressad vitlök i. Låter kanske inte så spännande, men är faktiskt ganska gott och en helt OK lunch.)

Jag vill också påpeka att spisen är rengjord sedan dessa bilder togs och den var också ren innan jag började gegga ner den.

Tillbaka igen

Den här borrelian tog lite värre än jag tänkte från början. OK jag kände att jag blev matt, orkeslös, och visst, det var väl jobbigt, men inte så jobbigt egentligen. Tills det blev det. Plötsligt var jobbigt att bara resa sig. Inte som så att jag blev andfådd eller så, mer att kroppen helt enkelt inte orkade. Jag blev lite yr emellanåt och häromkvällen blev jag så dålig att jag bara gick och la mig och somnade med en gång. När maken undrade vad det var som var fel kunde jag inte förklara det på något bättre sätt än att jag mådde skit. Men igår vände det, jag kände det alldeles säkert och idag har jag varit ute med hundarna och promenerat och det gick alldeles utmärkt. Så nu måste antibiotikan äntligen ha gjort verkan. Så skönt.

Nu börjar det verkligen se riktigt höstlikt ut där ute. Det är nu det är extra skönt att vara ledig hela dagarna, jag kan alltid gå ut när det är ljust och få en promenad när jag vill. På så vis märks det inte lika mycket att det blir mörkare och mörkare.

Det har äntligen regnat lite här, men jag tyckte inte det hade regnat så mycket så jag var förvånad att se att bäckarna hade börjat rinna igen. Och tillhandahålla vatten till hundarna.

Vilket så klart utnyttjades. När jag pratade med maken om det så sa han att det regnat en hel del på nätterna. Och det gör ju så klart skillnad.

Var också nöjd för att höften inte krånglade ett dugg trots att vi gick 4 kilometer. Det har varit lite si och så med träningen nu ett tag och jag hade precis börjat komma igång ingen när jag fick borrelian. Jag springer normalt sett dagtid när maken jobbar och det ersätter helt enkelt en hundpromenad. Sedan vi skaffade Felix så har jag inte kunnat springa när maken varit på jobbet helt enkelt för att du ska inte springa med en liten valp. Några gånger blev det väl med Ville, men fick aldrig in någon rutin. Körde min styrketräning dock. Sedan blev jag sjuk, och som vanligt när jag blir sjuk så slutar jag med all träning och har problem med att komma igång med den igen. Och så blev det sommar och …Ja, det finns som sagt hur många ursäkter som helst. Men nu kan Felix springa med, det är för kallt för folk att bada så jag kommer åt löpspåret igen och det finns inga ursäkter. Det var därför jag började igen. Tills jag fick borrelian. Nu tänker jag dock inte stoppa upp bara för att jag blev sjuk utan komma igång igen med en gång.

Men det är uppenbart att min träningsprogram för benen funkar. Det är ett supergammalt program som jag en gång köpte på DVD och sedan dess har jag lyckats få över det på datorn. Jag har inte lyckats hitta något bättre program som hjälper lika mycket och som är enkelt att köra hemma, så jag kör fortfarande på det här gamla programmet. Men förutom det har jag inte kört någon styrka på länge, men nu kan jag ju se vilken skillnad bara det programmet gör. Det tillsammans med den lilla styrketräning jag gör håller smärtan borta. Fantastiskt skönt.

Snygga kompisar jag hade mig, eller hur?

Rosa bandet

För den som en gång älskade Fem myror är fler än fyra elefanter så var detta så klart ett måste-köp.

Förutom att pengarna går till bra ändamål så klart.

Är nu inne på dag 4 av min antibiotika mot borrelia och jag känner att det börjar vända. Inte allas lika matt och orkeslös som igår, så det ska nog gå åt rätt håll nu. Någon dag till så kanske jag är tillbaka!

Helt OK testmuggar

Jag har velat göra några muggar som vi kan ha hemma. De muggar vi har börjar bli färre och färre vartefter vi lyckas skada dem. Som det ofta blir när du har muggar och använder dem i några år. Det har tagit mig ett tag att först få fram hur jag vill att muggarna skulle se ut (och jag skäms inte för att sno idéer från instagram) och sedan på hur stora de skulle vara och hur jag ska göra dem så de blir likadana. Jag drejar inte, utan jobbar med kavling och andra metoder med leran. Till sist kom jag fram till en storlek som kändes bra och en metod som jag hoppades skulle fungera. Ritade mallar på en gammal tunn plastskärbräda och skar ut. Tänkte jag skulle göra två testmuggar för att se om de blev bra och om de kunde vara i en lagom storlek. Och naturligtvis om mina mallar och den metod jag tänkt mig skulle fungera.

De blev bra efter första bränningen och igår var själva glasyrbränningen klar så idag åkte jag och hämtade dem.

Min tanke är att muggarna ska vara i olika färger så jag glaserade de här två olika också. En blågrön och en skiffergrå.

Jag måste säga att jag blev riktigt nöjd. Så nu ska jag göra några flera muggar med hjälp av mina mallar. Två muggar åt gången förmodligen för det kan bli lite mycket med flera. Men vi får se hur produktiv jag är. De var lite roliga att göra och är dessutom snygga. Nu sitter de i diskmaskinen så att jag kan testa hur de är att dricka i också.

Kanske jag ska köpa någon egen glasyr för de de har på keramiken är inte alltid så roliga.

Roligt att fundera på kreativa saker och inte bara på borrelia (för det gör du, svårt att låta bli).