Idag börjar vår värmebölja. Den ska inte vara så länge som den har gjort nere i södra delarna av Europa (hoppas jag i alla fall), men otrevligt i alla fall. Idag på lunchen tog jag hundarna i bilen och åkte ut till närmsta naturreservat. Det är för varmt att gå på asfalt mitt i solen. I skogen så är det i alla fall lite skugga. Och inte så varmt på marken. Så vi tog en kort promenad där.
Enligt bilen var det 29 grader då. Det gick bra för hundarna. Eftersom vi inte hamnade mitt i solen så hade de inte ont av värmen. Dessutom kunde de svalka sig i bäcken halvvägs.
Den här gången gick Felix rakt ner i bäcken utan att fundera. Fortfarande på det absolut grundaste stället, men ändå. Det går framåt. Snart kanske han vågar gå runt i bäcken som Ville gör. Svalkar absolut mest på det sättet.
Någonstans där vid bäcken kände jag att jag skulle tagit med mig vattenflaskan som jag lämnade i bilen. Jag började bli väldigt törstig. Den här människan är helt enkelt inte jättebra ihop med värme. Men vi tog oss igenom promenaden, hundarna enklare än vad jag gjorde.
Efter promenaden så åkte vi hem. Båda hundarna gick direkt till dörren för att gå in, till och med Ville som aldrig brukar göra så. Men så har vi det också mycket svalare inomhus just nu. Kylning både uppe och nere.
Japp, nu är det bara att förbereda sig på några heta dagar. Enligt SMHI ska det se så här ut hos oss de närmaste dagarna.
Inte så kul. Men vi har ju vetat om det ett tag nu så det är ingen överraskning. Det blir nog att sitta mycket inomhus de här dagarna. Vi har ju turen att ha luftvärmepumpar som värmer om vintern, men som också kan kyla på sommaren när vi så vill. Och använder vi dem när det som soligast så kostar det inte heller någonting enligt maken. Eftersom vi har solceller. Så det täcker ju dagarna i alla fall. Natten får vi väl kosta på oss. Det är trist att inte ha fönstret öppet på natten eftersom det känns som att syret tar slut, men vi har det i alla fall tillräckligt svalt. Både maken och jag är tokiga med att ha fönstret öppet om natten året om, men vi är också överens om att i det här fallet är det viktigare att ha det svalt. Vi kyler ner övervåningen ganska långt innan vi går upp dit. Stänger alla dörrar och fönster och sätter igång kylen någon gång på sen eftermiddag. Då är det svalt och bra när vi går upp. Sedan kan vi öppna ett fönster framåt natten när det börjar bli lika svalt ute som inne. De nätter det blir det i alla fall.
Det är värre för hundarna. Inte lätt att förstå varför det inte blir några långpromenader. Men vi pratar bara om några dagar, de överlever de också.
Faktum är att bäckarna i skogen har redan börjat sina. En av våra promenader innehåller tre bäckar där två brukar sina så småningom, men det tredje kan innehålla vatten hela sommaren. Men i år har alla tre redan sinat. Samtidigt! Var en stor förvåning för mig när vi gick där sist. Jag hade vatten med mig till mig själv, men förlitade mig på bäckarna till hundarna. Nu fick de inget. De fick vänta tills vi kom hem.
En annan runda innehåller den stora bäcken. Den har aldrig sinat än så länge, hoppas den aldrig gör det för skulle den göra det så har det hänt något riktigt illa.
Och apropå den bäcken så var vi där igår. Felix har varit lite skraj att gå ner i vatten, att bli blöt om tassarna, men igår vågade han faktiskt gå ner i bäcken.
OK, det är väldigt grunt där han står, men han står i alla fall i bäcken. Och han stannade kvar. Han ser ju Ville trava runt i vattnet, men det har inte lockat ner honom tidigare, men igår gjorde det det. Det var väldigt varmt igår och svårt att komma åt att dricka om du inte gick ner i vattnet. När Ville tavade på och gick i det lite djupare vattnet så nöjde sig Felix dock med att stå på en sten.
Det blir inte heller många besök i keramikverkstaden så här års. Vår verkstad har stora fönster som har sol större delen av dagen. Där blir helt enkelt olidligt hett när solen skiner. Så det får vänta. Behöver dessutom lite tid för att få ihop några idéer. Saknar inspiration just nu.
Men vi börjar med att överleva den här värmeböljan!
I år inföll alltså årets längsta dag några dagar efter midsommarafton, men vi nådde hit i alla fall. Midsommarhelgen har varit varm, väldigt varm till och med och det kommer att bli ännu varmare i veckan. Just nu hotar de med 28 grader framöver. Då är det skönt att ha våra luftvärmepumpar som kan ge oss kyla. Och inte bara vi gillar detta. Ville tycker det är toppen. Här ligger han precis under pumpen och bara njuter.
Hmm, kanske han behöver få en borstning av magen.
Midsommarafton åt vi sill och nypotatis som man ska. Fast inte bara för att man ska, vi var dessutom sugna på det. I alla fall jag. Framförallt sugen på nypotatis. Jag älskar nypotatis. Med smör och salt. Sillen är bara ett tillbehör.
På bordet hade jag plockat några av våra pioner som börjat blomma nu. Mina vita pioner som jag brukar berätta om.
Det är väl inte så mycket att tjata om egentligen, men av någon orsak tycker jag att det är lika roligt varje år. Jag köpte nämligen två buskar som var märkta som vita. Bilden visade tydligt vita pioner. Hade sett vita pioner på ett ställe jag brukar gå förbi med hundarna och hade då bestämt att jag ville ha sådana. Och köpte det. Vilket våren efter visade sig vara en väldigt underlig vit färg. Det vill säga djupt röd. Ja, ja, den är fin den också, men vit är den inte.
På midsommardagen hade de hotat med massor av åska och vi var förberedda, men vi hade turen att hamna mellan två fronter och fick bara lite regn. Jag tog äntligen tag i den där trädgårdssoffan som stått i källaren hela vintern och väntat på färg.
Så nu har den fått en strykning på undersidan. Eftersom jag målar med linoljefärg får jag vänta ett par dagar innan jag kan ge den en strykning till. Varefter den kommer att vändas och målas på framsidan. Även om det tar lite tid på grund av den långe torktiden kommer den i alla fall bli klar att användas en period under sommaren om än inte hela.
På kvällen tog jag ut hundarna på en långpromenad. Vi gick ut när Sverige spelade VM-match och då jag inte är det minsta intresserad så promenixade vi istället. Det var väldigt lugnt ute. Och visst är det härligt när det ser ut så här klockan halvtio på kvällen.
Lika förbaskat fantastiskt varje år.
Det var varmt, men jag hade vatten med mig till mig och hundarna fick dricka i bäcken.
Felix dricker i bäcken, men han vågar sig inte på att gå ner i den som Ville gör. Han råkade göra det igår, men studsade upp snabbt som tusan. Och då var det inte ens djupt. Här står han på en sten och funderar på hur han egentligen ska bära sig åt.
Idag har jag bakat en rabarberpaj igen. Det har blivit flera stycken i år och kommer definitivt att bli någon till. Äntligen har vi riktig rabarber. Jag hade ju planterat sådan med mindre syra i och någon kommenterade här på bloggen att de aldrig blir stora så vi köpte ett par plantor av en vanligt sort och tusan vilken skillnad. Nu har vi plötsligt rabarber! Så härligt.
Jag kör för det mesta på den här pajen, fast med mera rabarber. Den är den absolut enklaste att göra eftersom du smälter smöret/margarinet och bara rör ihop smeten sen. Smuldeg är också enkelt, men kräver trots allt lite mer arbete.
Eftersom det är så varmt nu så tvättade jag våra lakan och hängde ut dem på verandaräcket. De torkade så snabbt så att vi kunde bädda med samma lakan igen efter inte någon lång stund alls. Så slipper vi ju vika dem. Bra va!
Och slutligen en bild på Ville som ligger på baksidan och njuter av att det blivit skugga där och det går att existera utomhus igen.
Sommar är rätt härligt ändå. Åtminstone när den är som den är här just nu. Det vill säga lagom varmt. Och sköna kvällar. För att inte tala om vackra. Häromkvällen stod jag på balkongen och kunde bara inte gå in. Himlen var alldeles rosa. Jag tog en bild med mobilen som visar lite grand hur det var. Men egentligen var det mycket, mycket vackrare.
Läste en artikel på någon av dagstidningars siter där de skrev om midsommar med det bästa vädret och midsommar med det sämsta vädret. De skrev att det ett år varit uppemot 35 grader varmt och soligt och de menade av någon anledning att det varit det bästa midsommarvädret? Hade de skrivit det varmaste hade det varit en sak, men det bästa? För min del hade jag tyckt det varit avskyvärt.
Som det är nu kan vi i alla fall ta härliga promenader.
Felix har blivit sju månader gammal, börjar komma in i slyngelåldern. Han har undervåningen som sitt favoritställe. Förmodligen för att nästan all hans vakna tid som valp så var vi på undervåningen. Närmast till ytterdörren. Detta sitter fortfarande kvar. Han stannar ofta kvar på undervåningen om vi går upp på övervåningen. Han kan vara ensam därnere nästan hur länge som helst. Men det är inte som så att han alltid bara ligger där nere och väntar. Han kan tugga ben. Han kan också ta sönder sin jultax.
Den kallades jultaxen för det var en tax med renhorn, röd näsa och broderad julgransbelysning. Jag köpte den för halva priset på Arken Zoo och Felix har älskat den där taxen. Tyvärr lite för mycket en gång när han var ensam där nere. Så nu har han inte någon jultax längre. Tror inte att han tänkte på det när han slet itu den.
Ja, jag har varit hemma sedan i torsdags så det är ett tag redan, men är i alla fall hemma igen. I fredags var vi på examenskalas så det gick i ett där. I helgen var det lite upp och ner, men det blev en del gjort ändå. Maken var mest duktig och rensade ogräs i trädgården. Själv var jag inte lika produktiv, men jag bakade i alla fall ett bröd.
Fick för mig att baka ett vanlig jästbröd istället för surdegsbröden som jag hållit på med nu ett tag. Inte något fel i att variera sig. Så jag bakade Rofans vardagsbröd ett bröd som jag brukade baka mycket för flera år sedan och av någon anledning glömt bort. Förmodligen för att jag hållit på med surdeg och annat. Jag vet att jag bakade det med surdeg en gång, men den här gången körde jag med jäst. Ibland kan man få vara lite lat. Det här är ett bra recept som ger en stor limpa. Kanske det blir ett sådant till nästa bak också.
Jag köper bröd ibland när jag är riktigt lat. Sådana där i plastpåse, som ligger i brödhyllan i affären. De är OK, men jag tycker inte att de smakar så gott. Eller kanske ska jag säga att jag tycker inte de smakar så mycket överhuvudtaget. Ska jag köpa bröd så vill jag egentligen helst göra det på ett kondis. Men bake off på ICA Maxi funkar också för det mesta. Dessutom ska jag vara ärlig, det är inte alltid mina bröd blir supergoda heller.
Mycket brödsnack om ingenting egentligen. Men jag gillar bröd och pratar gärna om bröd. Därav detta babblande.
Pelargonerna kom också upp ur källaren. Borde ha kommit ut för länge sedan, men jag har varit seg den här våren. Men nu slängde jag ut dem. De blev inte omplanterade, men de fick ett en omgång gödning i alla fall. Tar de sig så tar de sig. Det finns nya i blomsteraffären. Faktum är att jag köpte en idag. Tillsammans med lite annat. Får bli en planteringsdag imorgon eller i övermorgon.
Japp, så är det. Jag är på tur igen. Inte på någon långväga resa eller så, men på en liten tripp till Malmö. Hade funderingar på att åka till Köpenhamn, men hotellrummen där var så himla dyra och då jag inte hade något direkt ärende eller något speciellt jag ville titta på så tyckte jag att Malmö fick duga. Därifrån är det ju enkelt att ta tåget till Köpenhamn ifall jag så skulle vilja. Maken är ensam med hundarna så det är ett litet test för dem alla tre. Han jobbar i huvudsak hemma när jag är borta, men kan sticka iväg till kontoret någon stund om det skulle behövas.
Jag kom hit i söndags, och hade tur att få mitt rum direkt. Har kostat på mig ett rum med en soffa i. Jag hatar hotellrum där det bara finns en säng och ingenting att sitta i, jag är inte någon sådan som gillar att sitta eller ligga i sängen och titta på TV eller så. Vill ha en soffa eller en fåtölj.
I söndags tog jag en liten promenad på stan också och hörde plötsligt ett konstigt ljud. Först undrade jag om det var människor som dummade sig, men när jag kom närmare så visade det sig att det var hundar. Och inte bara hundar utan taxar. Det var en taxparad som gick genom stan! Har ni hört på maken?
Det var tydligen drygt tvåhundra taxar, med ägare, som gick där. Det var ingen demonstration, även om någon hade ett plakat med texten ”Who let the dogs out”. Utan en parad. Vilken skojig idé! Och vilken tur att jag kom dit precis när de gick där. Ljudet jag hade hört var taxar som skällde på andra taxar helt enkelt.
Dagen jag kom hit fick jag också för mig att gå ner och kolla gymmet i källaren. Kollifruktansvärt varmt vill jag bara säga. I alla fall. Tänkte jag skulle springa lite på löpbandet eftersom jag missade min löprunda hemma. Kan bara säga att jag fattar inte att människor kan stå och springa på de där banden? Inte för att jag inte klarar det utan för att det är så tråkigt att klockorna stannar. Jag springer alltid i skogen hemma. Där finns det alltid något att titta på. Det hjälper inte att ha en bok i öronen för det där löpbandet är SÅ HIMLA TRÅKIGT.
När jag läste väderleksrapporten för mina dagar här så skulle det vara OK varmt, men dessutom molnigt och regnigt. När jag kom hit hade de ändrat på den rapporten och nu skulle det bara vara soligt och varmt. Och det har det varit hitintills. För en gångs skull har jag rätt kläder med mig.
Jag har inget speciellt ärende till Malmö heller. Men ibland behöver jag komma iväg lite och bara få rätt på mina tankar. Vad är på gång i mitt huvud, vad vill jag göra och hur ska jag åstadkomma det? Och lite sånt. En form av ett planeringsmöte med mig själv. Och också gå ut och bara vara.
Igår t.ex. hade jag en parkdag. Jag gick runt i Kungsparken här i flera timmar. Gick och satt får man väl säga. Gick till Fiskehoddorna och köpte mig något att äta. Valde mellan Fish and Chips och Stekt sill med potatismos. Tyvärr valde jag Fish and Chips. Valde det därför det stod att den gjordes med färsk torsk. Tog den med mig tillbaka till Slottsparken och satte mig vid vattnet och käkade.
Det var dessvärre inte speciellt gott. Sill hade definitivt varit godare. Men, men det var mat, som jag brukar säga. Det var i alla fall trevligt att sitta och äta där jag satt.
Och det var trevligt att gå runt i parken, den är stor och det finns många ställen att sätta sig och njuta lite. Hade med mig en bok som tjejen i bokhandeln rekommenderade mig, men kom inte så långt i den. Mest satt jag bara och njöt. Det var verkligen njutbart väder.
Närmast slottet så finns det en trädgård också. Där började det blir riktigt fint. En hel del hade börjat slå ut och betydligt mer var på gång. Till exempel hade de planterat blåregn i ”tunnel”. Så som jag sett nere på kontinenten förut. Det var fint här också.
På vägen till parken och på vägen tillbaka gick jag längsmed gatan med de färgglada husen som är en känd bild för Malmö. Tänkte när jag gick där att de är väldigt fina de där husen, men jag skulle nog inte vilja bo där. Går så mycket folk där och fönsterna är väldigt enkla att se rakt in i om man vill det. Ungefär som att gå runt i Visby där jag ofta tänkte samma sak.
Jag har till och med lyckats äta frukost på riktigt på hotellet. Brukar vara dålig på det. Men förmodligen är det för att jag mest bott på hotell i tjänsten och då måste jag äta frukost tidigare. Har väldigt svårt att äta frukost innan jag vaknat ordentligt. Nu har jag inte gått ner förrän halv tio, så det kanske är mer brunch än frukost egentligen.
Maken hittade ju först en och sedan en till stolpe som var rutten. Han fick jobba med att byta ut dem.
Detta innebar att han fick ta ner räcket på ett par ställen och sedan sätta dit det igen. Och även plocka bort en del plankor på förrådet och byta ut någon annan. Efter det så var det målningsarbeten kvar.
Förrådet fixade jag för ett tag sedan, men räcket är ju inte så himla lätt att komma åt, åtminstone inte från utsidan. Dessutom tänkte vi oss att det var lika bra att måla om hela räcket och inte bara där det var fixat. Svaret blev att maken fick bygga en ställning så att jag kunde måla. Det är ofta arbetsfördelningen här, maken fixar och jag målar.
Och nu har jag suttit på byggnadsställningen och målat verandaräcket två gånger på utsidan och på veranda golvet och målat två gånger på insidan. Vilket innebär att nu är jag klar!! Men jag kan också konstatera att jag blir ganska rejält trött av att sitta och måla flera timmar två dagar i rad. Mer än för några år sedan. Men inte värre än att det är genomförbart, med bara lite trötthet som resultat.
Observera mina iakttagare bakom grinden.
Vilket å sin sida innebär att efter allt detta arbete ser verandan och förrådet ut precis som förut! Lite skrattretande egentligen. Men så är det med hus. Ibland reparerar man och då blir det ingen synlig skillnad, men förhoppningsvis så blir funktionen bättre. Nu håller vi en tumme för att detta håller några år.
Öppnade just dörren för att släppa in sommaren och göra det möjligt för hundarna att gå ut och in lite som de vill. Framförallt Ville älskar att ligga ute. Tror det är gårdshunden i honom som gör att han vill hålla koll på allt som händer där ute. Så att det inte kommer några bovar eller monster som inte borde vara här. Eller katter för den delen. Eller stora fåglar. Eller något annat som jag inte ens kan komma på. Då såg jag igen min dörrstopp som jag gjorde för ett par somrar sedan. Vi har ett par lite större stenar liggandes på trappan. Förut när vi ville ha dörren ståendes öppen så brukade vi lyfta upp en eller två av de här stenarna och lägga framför dörren.
En dag så blev jag trött på det där och fick en ljus idé och gick till källaren för att genomföra den. Och den idéen var min lilla dörrstopp. Väldigt enkel.
Borrade hål i en bit trä. Trädde i en rundstav. På ovansidan av rundstaven fäste jag en bit trä tvärs över så att den inte kan åka ner genom hålet. På undersidan gjorde jag en liten regel av en annan bit stav.
Så fäste vi den ovanför dörren. Enkelt eftersom vi har ett litet tak där. Och när du vill ha dörren öppen nu för tiden så vrider du på regeln så att rundstaven kan åka ner och stoppa dörren från att åka igen.
Visst är det en ganska bra ljus idé? I all sin enkelhet. Inget finsnickeri. Bara nytta.
