Repris och en liten tripp

I lördags (så klart en lördag) så började Ville klia sig frenetisk på ena sidan av ansiktet. Vi kunde först inte riktigt räkna ut var det var det kliade. Så småningom konstaterade vi att vi var i princip säkra på att det var ögat han försökte komma åt, så vi satte på honom en tratt. Vi konsulterade veterinärappen och fick sedan fixa en akuttid hos veterinären. Japp, akuttid lördag. Det vill säga en rejäl extrasumma (varför händer sånt här alltid på helgerna?). När det var klart visade det sig att även Ville hade fått ett sår på hornhinnan. Precis som Felix för några veckor sedan. Så nu blev det droppar och mediciner om igen. Ville var lite mer på att försöka komma åt såret de första dagarna så han fick ha tratt på sig. 

Det fungerar ändå relativt bra med Ville och tratt. Han tycker inte om det, men han accepterar det. Lite senare på söndagen så hade nog droppar och annat börjat verka för han slutade att försöka klia sig och slapp tratten. 

Vi skyller detta på Felix. Vi har aldrig haft problem med skador på ögonen förut, men nu plötsligt båda hundarna. Felix är väldigt på när han ska leka med Ville hoppar och studsar och är ofta uppe i huvudet på Ville. Högst troligt orsak till det här problemet. Vi får försöka se över de där lekarna lite. Hur i all sin dar nu det ska gå till.

Eftersom Ville klarade sig utan tratt nu så gjorde vi en liten utflykt på måndagen. Vi tog oss till Gränna och åkte till Visingsö. Tillsammans med ganska många andra turister. Värsta rusningen är över tror jag så det var i alla fall överkomligt. Hundarna skötte sig bra på båten. Det var en väldigt brant trappa att ta sig upp och ner för, men båda klarade det med bravur. Ville har åkt båt förut, men inte Felix, så det var bra träning.

Väl där började vi med att äta lunch på Restaurang Solbacken. Det var OK, inte jättegott, men OK. Väldigt nyttigt för framförallt Felix som inte varit med ute någon gång på det här viset. Han hade lite problem att ligga stilla, mest för att han ville jaga varenda fluga han såg, men det fungerade ändå till viss del.

Efter lunch tog oss runt en av lederna där. Vi valde den längsta som är på lite drygt sju kilometer. Det var nog ett bra val för de flesta vill nog inte gå så långt så vi fick gå ensamma det mesta av turen. 

Det var en riktigt fin promenad. Genom skog i princip hela tiden. Visingsö är inte en stor ö, men det finns mycket skog där. För många år sedan startade någon ett projekt där de skulle plantera ekar, som sedan skulle användas till att bygga skepp. De planterade många ekar, men också andra sorts träd som bok, lärk och gran. De andra träden växte fortare än ekarna och skulle hjälpa till att få ekarna att växa upp till raka fina träd som behövdes vid skeppsbyggen. Dessvärre hann det bli omodernt med stora skepp byggda i trä innan ekarna var tillräckligt stora, men istället så finns det alltså fina skogar kvar. Som är bra att promenera i. Speciellt bra just nu också för Ville tar någon droppe i ögat som gör att hans pupill blir stor, så han är lite extra känslig för starkt ljus. Så skog med skuggor i var helt perfekt.

När vi hade gått det mesta av rundan så gick vi förbi ett hus där folk satt och fikade i trädgården. Maken sa: TItta där sitter de och fikar, det ser gott ut! Kolla, de har pizza också.

Jag tänkte att han inte var klok, stå där och glo in i någon annans trädgård! så jag tyckte vi snabbt skulle gå vidare. Det visade sig emellertid att det var en servering. Något som maken hade fattat, men inte jag. Kände mig lite dum där. Fattade plötsligt varför han pratade om att det såg gott ut med fika. Men till mitt försvar så såg det väldigt mycket ut som en vanligt trädgård.

Vi tog oss in på stället och hittade en utmärkt plats i skuggan att sitta med hundarna. Vi var hungriga igen och tog faktiskt varsin pizza. Det var ett så bra ställe att de till och med hade hundglass. Så Felix och Ville fick också något gott. Hundglass är glass utan en massa socker och med någon smak som hundar gillar. Dessutom så är det inte en massa luft i den som i människoglass och den är därför väldigt kompakt. Det vill säga den varar länge. Felix var helt lyrisk med en gång, han fick blåbärsglass. Ville fick trugas lite (han bara är sån), men när han kom igång så var det supergott tyckte han också, han fick laxglass. Deras glass varade lika länge som vår pizza och Felix var alldeles blå på nosen när han var klar. Mycket bra uppfinning med hundglass tyckte båda hundarna.

När vi ätit klart så gick vi den sista biten av turen och tog vi oss ner till hamnen där vi lyckades hoppa på en båt som precis skulle gå. Vet inte varför den gick just då för enligt tidtabellen skulle det inte gå en båt förrän om en halvtimme, men vi funderade inte närmare på det utan hoppade bara på.

I Gränna stannade vi till vid en polkagrisaffär så jag fick köpa en lakritspolkagris. Jag menar, du kan ju inte bara vara i Gränna och inte köpa en polkagris. 

Sedan var det bara att köra vägen hem igen. Men allt som allt så var det en bra tur. 

 

Saknad

Idag när jag vaknade så grät jag. Och kände en enorm saknad efter Iggy. Jag måste ha drömt om honom. Han har varit borta länge nu, men jag saknar honom fortfarande nästan varje dag. Han var speciell för mig. Kan inte förklara varför, men han var det. Häromdagen när jag gick ner för trappan och tittade på räcket som maken satt upp så tänkte jag på Iggy.

Vårt gamla räcke i trappan var inte byggt enligt några byggregler. Förutom att det var för lågt så var det för långt avstånd mellan pinnarna. Det ska inte vara mer än 10 cm mellan pinnarna enligt byggregler. Så när vi planerade det nya räcket kände vi att vi var tvungna att följa reglementet. Vilket kändes lite tråkigt för det skulle innebära att Iggy inte längre kunde hälsa på oss i trappan som han brukade göra.

Men vi bestämde ändå att tyvärr så måste vi nog följa reglerna i alla fall. I mitt huvud så tänkte jag att eftersom våra renoveringar brukar dra ut på tiden så kanske inte Iggy finns längre när räcket kommer upp. Tyvärr hade jag rätt. Men när maken satte upp handledaren nu sist och det liksom blev ett räcke på riktigt så blev minnet av Iggy i trappan så starkt. Hur han stannade där och så gosade vi en stund innan vi fortsatte ner för trappan.

Maken pratade häromdagen om att han gått förbi grillplatsen vid mossen. Och liksom jag tänkt på Iggy. Som hittade massor av korv där en gång och sedan hela livet hoppades på att hitta korv där. Han hittade aldrig korv igen, men hoppet dog inte. Men precis som maken tänker jag på Iggy varje gång jag går förbi grillplatsen.

Idag blir nog en jobbig dag.

Det ska vara ordning – tydligen

Jag har åkt på en sommarförkylning. Igen. Verkar vara något återkommande varje sommar. Och alltid vid fel tillfälle. Å andra sidan finns det väl inga rätt tillfällen att bli sjuk. Men inte bara jag blev sjuk. Ville fick diarré och kräktes. Plus att han liksom ”klöktes” hela tiden och även dreglade. Vi började med att ge honom skonkost. Vilket innebär att koka grötris i mycket vatten. Så tog grötriset slut. Jag skulle ändå åka och köpa lite fil och bär med mera till mig själv så jag åkte till ICA Maxi. 

På ICA Maxi gick jag till rishyllan. Som är ordentligt stor i den här butiken. Gick fram och tillbaka säkert fyra gånger utan att hitta grötris. Försökte komma på var den annars skulle kunna vara, men min fantasi, och min förkylningshjärna, kunde inte komma på var det annars skulle kunna vara. Till sist hittade jag istället en från personalen och frågade henne. Det visade sig att det finns en gröthylla. Där hittar du grötris och havregryn m.m. Jag måste ärligen erkänna att jag förväntade mig inte att det skulle finnas en gröthylla. Hur bestämmer de vad som ska finnas där? Jag menar du kan ju göra gröt på massor av saker. Men, men jag fick mitt grötris. Som du dessutom kan använda till annat än gröt.

Passade också på att köpa lite färska jordgubbar som de säljer utanför Maxi. Det är härligt med bär på sommaren. Har massor med bär i min frukosttallrik just nu.

Hallon plockar jag än så länge i trädgården. Fungerar väl några dagar till. Krusbär hade jag ett tag också, men vår krusbärsbuske är liten och nu är bären slut. I övrigt så köper jag nästan alltid blåbär och utöver det kanske något mer bär som finns där. På bilden har jag också körsbär. Använder min olivpistol för att kärna ut körsbären.

Fungerar inte helt perfekt, men helt OK.

Maken har skaffat sig en flismaskin, kompostkvarn eller vad den nu kan kallas. Eller, det var jag som var och köpte den, men det var på hans förfrågan. Nu står han i alla fall och flisar grenar och kvistar som legat i högar för att köras bort. Han verkar tycka det är roligt så han får hålla på med det. Grenarna försvinner och ryms plötsligt i sopsäckar. Enklare att göra av med och en del av det går väl även att använda i rabatterna. Inte allt dock, det blir ganska mycket. Vi har också en rejäl hög med grenar och kvistar och allmänt trädgårdsavfall i ena bakre hörnet av trädgården som skulle behöva krympas ner rejält. Förmodligen kan flismaskinen användas till även en hel del av den högen. Skulle vi bli av med den högen någon gång har vi funderat på att sätta en kompost där. Vi får väl se någon gång i framtiden.

Ville verkar förresten ha blivit bra nu. Vi var lite oroliga för att det kunde vara något allvarligare än bara magsjuka. Eftersom han höll på och dreglade och klöktes hela tiden. Jag tror fortfarande han lyckats äta något ute som han inte borde ha ätit, men vad det än berodde på så är han bra nu. Tack och lov!

En liten hjälpreda

Felix börjar bli könsmogen och har även börjat lyfta på benet när han kissar. Inte varje gång, men då och då. Han börjar dessutom hjälpa till i hushållet. Börjar liksom ta hand om sin del av arbetet. På sitt sätt.

Till exempel brukar jag just nu varje morgon gå ut i trädgården och plocka hallon till min frukost. Så länge som de finns där. Våra hallon står relativt skuggigt vilket innebär att vår hallonsäsong är ganska lång. Felix går gärna med mig ut till hallonbuskarna och har också börjat hjälpa till med själva plockandet.

Han  är ganska duktig på det faktiskt, även om han inte når så högt upp. Problemet är att alla hans hallon hamnar i hans egen mage, så även om han jobbar ger det kanske inte så mycket resultat. Men han får ändå poäng för iver.

Även städning är ett område där han försöker göra sitt bästa. Det är till exempel viktigt att hålla koll på vad robotdammsugaren har för sig och att den sköter sig.

Varför kör den till exempel in under soffan? Hur ska det gå att hålla ordning på den där.

Kommer den att komma ut igen? Eller har den fastnat därunder?

Gäller också att hålla koll på vad den verkligen gör. Så att den inte misstar sig och till exempel tror att det här är en stor dammtuss som behöver dammsugas upp.

Mycket att göra helt enkelt. För en hund som vill sköta sitt arbete.

Enklare än vad jag tänkte

Det här är våran bänk som vi har på baksidan. Den har hunnit bli några år gammal där den står. Förra sommaren började den se riktigt illa ut. Mer grön än vit och färg hade börjat lossna. Vi bestämde att det var dags att göra något åt det. När hösten kom var maken duktig och tvättade och slipade den. Sedan var tanken att jag skulle måla den under vintern. 

Blev inte något gjort under hösten och efter jul kom Felix. Då kunde jag inte gärna gå ner i källaren och måla. Eller ja, jag KUNDE gått ner och målat på kvällen eller på helgen, men av någon anledning så gjorde jag inte det. Kändes som ett oerhört stort jobb att måla den där bänken. Med linoljefärg dessutom.

Men så en dag så bestämde jag mig för att nu fick det vara nog. Den där bänken stod i källaren och tog plats. Så jag började måla. Och inte var det så farligt som jag tänkt mig. Visst, många pinnar att måla på olika sidor. Sågade till en träbit som jag satte dit där maken varit tvungen att ta bort lite ruttet trä. Det var inte heller så jobbigt, framförallt som jag inte gjorde det supersnyggt, bara snyggt nog. Och så fortsatte jag måla. Det som tog längst tid var torktiden, men under den tiden behövde ju inte jag göra något.

Plötsligt var bänken klar!

Och nu står den där igen. På baksidan av huset. Där jag saknat att ha den. 

Tänk vad saker kan växa i huvudet på dig. När du väl bestämmer dig och tar tag i dem så är de oftast inte alls så stora eller besvärliga som de blivit i ditt huvud.

 

Förlänga livet på en gammal klänning

Jag har en klänning som har några år på nacken vid det här laget. Men jag tycker fortfarande mycket om den klänningen och använder den mycket på sommaren. Den är skön och den är praktisk. Tyvärr började den bli lite väl sliten i halskanten.

Så klart ser den använd ut i sin helhet den här klänningen, lite blekt och så, men det är bara halskanten som är direkt trasig. 

Först funderade jag på om jag skulle kunna fixa den där kanten på något sätt. Kanske brodera eller sy med maskinen på något sätt. Sedan tittade jag lite närmre och kunde då konstatera att det hade nog gått lite för långt för att det skulle gå att reparera halsringningen.

På sina ställen vara det riktigt stora hål. Lite för stora hål för att ignorera dem. Så jag gav mig ner till sybehörsaffären här i stan. Gällde att åka dit denna veckan för sen har de semesterstängt i tre veckor. Men jag var där i tid. Vi diskuterade lite. Jag hade funderingar på ett blått band som jag skulle kunna sy dit, men jag hittade inget i någon bra nyans. Men tillsammans hittade vi ett rosa som vi båda tyckte fungerade bra, så det köpte jag.

Väl hemma har jag sedan tagit bort den gamla kanten och gett mig på att sy på det rosa bandet istället. Lite pill, men jag fick ihop det till sist.

Jag är ganska nöjd med slutresultatet och jag tycker den rosa halsringningen fungerar. Färgen passar bra in med tyget.

Så nu har klänningen fått ett förlängt liv.

Bra va!

Fram och tillbaka på väderfronten

Sitter inne i vardagsrummet. Vårt kylrum på undervåningen. Utanför väggen är det 30 grader plus. Så vi håller oss ganska mycket inomhus för närvarande. Hundarna är också väldigt förtjusta i vardagsrummet just nu. Så fort de varit ute så är det vardagsrummet som gäller. Golvet är ganska poppis hos framförallt Ville. Kylan sjunker ju neråt som vi vet

De (hundarna) glömmer att det är så varmt så rätt vad det är vill de gå ut och tror att de ska busa och rusa runt. Blir kanske ett varv eller högst två, sen vill de gärna gå till vardagsrummet igen.

Maken har semester och har börjat jobba med trappuppgången lite grand. Här har arbetet med handledaren till räcket påbörjats. Kommer att bli bra det där. Jag målade ett lager färg förra veckan så att det skulle gå att jobba vidare med handledaren. Viktigt att ha målat där trät går ihop med annat trä för annars kan det bli en omålad kant om trät krymper vilket det har en förmåga att göra. Fattar inte att han vill stå där och jobba för det är det absolut varmaste stället i hela huset. Övervåningen hålls sval och undervåningen hålls sval, men trappuppgången är rena bastun när det är varmt ute. Men det får han så klart bestämma själv.

Vädret är lite underligt just nu. Igår hade vi 29 grader, idag ska det bli 31 och imorgon 30. Sedan så vänder det på en femöring och blir supermycket regn och relativt kallt i förhållande.

Snacka om kontraster!

En liten tårta

Jag vet inte varför, men jag blev väldigt sugen på en vanlig jordgubbstårta. En sån där med sockerkaksbotten, vaniljkräm, grädde och jordgubbar. Men tyckte det kändes lite mycket att göra en tårta bara till maken och mig. Vi skulle definitivt äta upp den, men det kändes helt klart lite onödigt att äta så mycket tårta.

När jag gick och handlade igår så fick jag syn på färdiga tårtbottnar. Och på en liten en. En som var bara 16 cm i diameter. Det kändes ju nästan som ett tecken, eller hur! Liten tårta och jag behöver inte ens baka själv. Så jag slog till. Köpte dessutom Marsanpulver eftersom jag inte pallade göra egen vaniljkräm heller. 

Och idag slog jag till. ”Bakade” en jordgubbstårta. En liten gullig en.

Här ser du så klart inte riktigt hur liten den är, men om jag säger att tallriken den står på är en assiett så kanske det blir lite tydligare. Och den blev god. Hade kanske blivit lite godare om den fått stå lite längre efter att den var klar och dra till sig lite smaker, men den var god nog. 

Så ett litet tips. Finns små tårtbottnar att köpa om det känns för mycket med en vanlig.