Tavlan vi köpte på konstrundan har kommit upp på vägen. Den är så fin!

Precis så kan skogen se ut sen höst, vinter eller tidig vår. Hon har lyckats så bra. Jag försöker själv måla med akvarell, men det är inte lätt. Färgerna kan lätt bli liksom grumliga om du blandar fel färger. Problemet är att jag är för lat för att ta reda på hur du ska blanda och vilka färger du ska blanda. Min metod är mer testa och se vad som händer.

På tal om att vara lat har jag funderat lite på min borrelia. När jag tog kontakt med vårdcentralen gjorde jag det via en chat och jag skrev att jag inte hade några direkta symptom, men ändå ville kolla upp själva märket på huden.

Efteråt har jag funderat lite och är nu ganska säker på att jag hade symptom. Jag kom på att jag undrat över att jag känt mig så orkeslös senaste tiden. Inte att jag är jättetrött eller något, men att så fort jag gör något så är jag supertrött i kroppen. Har inget bättre ord än orkeslös. Senast när jag sprang orkade jag knappt ta mig igenom rundan, men jag tänkte mest att jag måste ha tappat kondisen väldigt snabbt eftersom det varit ett uppehåll. När jag tänker efter så är det inte så jag brukar känna när jag blir trött av att springa.

Bara att resa mig från soffan eller gå upp för trappan gör att jag känner mig väldigt trött i kroppen. Så förmodligen hade jag symptom. Det är ju bara det att när du är 66 år gammal så har du ju ändå lite ont överallt och det är inte ovanligt att du kan vara lite extra trött någon dag, inte alltid så lätt att skilja det ena från det andra.

Det här med att kunna ta kontakt med vårdcentralen via chatt är väldigt praktiskt. Jag fick det här löst på väldigt kort tid. Nackdelen är att du kan inte kan ställa frågor på samma sätt som när du är där. Å andra sidan har de lagt ut väldigt mycket information på nätet så du kan hitta det mesta där. Och du är inte körd, för du kan skicka ett meddelande vi 1177 också. Det har jag gjort några gånger och det har fungerat utmärkt alla gånger jag gjort det.

Nu håller vi en tumme för att antibiotikan skrämmer iväg den här borrelian ordentligt!

Vi har haft brittsommar här, eller vad det nu är. Häromdagen var det 21 grader varmt och hundarna och jag tog oss till löpspåret. Ska träna upp Felix så att han kan springa med mig han också. Ville är ju jätteduktig så kanske Felix tar efter honom. Den här dagen gick det lite si och så. Otur hade vi också för det var massor med folk ute i spåret. Och nästan alla hade hundar. Det verkade som alla pensionärer, inklusive jag, var ute i löpspåret den här dagen. Fast det vara bara jag som sprang. Oturligt för så många möten innebär att det inte blev riktigt den träning jag velat genomföra med Felix. Det blev en sorts träning så klart, men inte den jag hade tänkt mig.

Igår var det ytterligare en fin solig dag och jag tog mig till mossen. Stod en del bilar där, men den mängd där stod brukar inte leda till så stora problem för för det mesta möter man bara några av dem. Vi började i skogsdelen, en del av turen där inte många går.

Där var det bra och hundarna kunde springa runt i sina långlinor.

Sedan kom vi fram till den mer allmänna turen. Och där var så mycket folk! Mötte någon eller några med korta mellanrum hela resten av turen. Hundarna kunde lika gärna gått i vanligt koppel för jag fick hålla dem med linorna hela tiden. Mycket konstigt, visst det var fint väder, men mitt i veckan!! Och det var inte pensionärer. En nedrans otur.

Våra hundar får alltid fästingmedel vår-sommar-höst. Tidigare har vi droppat på dem droppar. Dessa droppar dödar fästingar som sätter sig på hunden, men de stöter också bort fästingar så att de inte vill komma nära. Dropparna är lite läskiga att sätta på tycker vi. Dessutom ska hundarna inte leka eller vara på varandra under cirka sex timmar efter att du har satt på de här dropparna. Eftersom Felix klänger på Ville hela tiden, och vi inte riktigt kunde räkna ut hur vi skulle fixa de där sex timmarna (nej vi kände oss inte säkra på att göra det över natten heller) så har vi i år istället bytt till tabletter. De där tabletterna gör att de fästingar som fäster sig på hunden dör så snabbt att det är en minimal risk att de hinner släppa ut någon sjukdom i blodet. Tyvärr så stöter de inte bort fästingar utan fästingarna kryper glatt runt på hundarna. I år har det varit väldigt mycket fästingar. Jag har plockat totalt hundratals krypande fästingar från hundarna när vi varit ute i skogen. Utan problem. Tills för ett par-tre veckor sedan. Då upptäckte jag att jag hade en fästing som satt sig på sidan mot ryggen till. Maken drog ut den och allt såg bra ut.

De senaste dagarna har jag tyckt det börjat se misstänkt ut det där bettet och det har börjat klia ordentligt och känts varmt. Idag lyckades jag ta en bild av den. Hur nu jag lyckades med det? Var nästan en akrobatisk handling. I alla fall, jag tog kontakt med vårdcentralen via chatt och skickade in min bild. Och gissa vad? Jo, jag har fått borrelia och ska börja äta antibiotika. Ett enda fästingbett! Största oturen!

Idag var jag en kort sväng på Keramiken. Fixade lite med en skulptur jag börjat med och ställde den sedan med plast över, men ändå öppen så att den skulle börja torka. Tror jag har karvat färdigt på den. Nu behöver den torka ordentligt så att jag kan sätta lite färg på den innan först bränningen. Känns roligt att äntligen ha kommit igång med en skulptur igen.

Efteråt tog jag en liten sväng ner på stan. Gick in på MQ och kikade om de fått in någon bra tröja. Och vet ni vad, jag hittade mig faktiskt två tröjor. Blev inköpt en kortärmad t-shirt och en långärmad t-shirt.

Men jag fattar inte vad det är med storlekarna i vissa kläder just nu. De här var helt enorma i storlekarna. Jag har normalt L till XL i tröjor. Jag fick köpa storlek M och då var de fortfarande ganska stora. Det var likadant i våras när jag beställde ett par linnetoppar på nätet. Även de var vansinnigt stora. Fick skicka tillbaka och beställa två storlekar mindre än vad jag brukar ha. Mycket konstigt. Och det är INTE jag som har blivit mindre utan det handlar om väldigt generösa storlekar.

Nästa stopp blev till brödbutiken där jag köpte surdegsbullar och ett bröd. Tyckte vi kunde få lite kaffebröd också så jag sa att jag ville ha två kardemummabullar. Han i kassan sa att om jag la till en krona till så kunde jag välja tre bullar istället. OK, sa jag, maken kan väl få äta två bullar när det bara kostar en krona. Sedan visade det sig att han stoppade ner en bulle extra. Så jag fick fyra stycken totalt. Varav en helt gratis. Han tyckte nog inte att det var rättvist att maken fick två och jag en.

Det var väl generöst.

Under sommaren och så länge bärperioden har pågått har jag ätit en frukost med mycket bär. Müsli, yoghurt och bär. Och det är så gott. Tills plötsligt en dag så börjar de färska bären sina och det börjar bli höst och jag vill plötsligt inte längre ha müsli och yoghurt. Jag vill ha min gröt igen. Normalt kokar jag min gröt med päron och kardemumma, men vårt päronträd blommade för tidigt för insekterna i år och vi har inga päron. Vad vi däremot har ganska mycket av är äpplen. Åtminstone i ett av våra träd. Så jag har fått modifiera min frukost så att jag äter äpple istället. Päronet brukar jag skära i tärningar som jag fryser in och så lägger jag lagom mycket päron i gröten när jag kokar den. Av någon anledning tycker jag inte det är lika gott med äpple så där har jag nu ett nytt litet tips.

Jag skivar äpplena med min äppelsvarv och delar dem sedan lite med en kniv. Tack vare svarven tar det i princip ingen tid alls. Sedan lägger jag dem i en gryta med bara lite vatten och kanel och så får de koka lite under tiden som själva gröten kokar. När äpplena är färdiga blandar jag i bara lite honung och lägger det sedan över gröten. Och det blir väldans så gott! Tänk att jag som en gång i tiden aldrig åt frukost plötsligt står och lagar frukost i två olika grytor!

Så, i helgen åkte vi på en konstrunda. Vilket låter betydligt mer ambitiöst i förhållande till vad vi egentligen gjorde. Men vi gav oss i alla fall iväg med ambitionen att delta i konstrundan. Vi gjorde någon omväg på vägen och kollade in lite sevärdheter och gick en promenad.

Vi stannade till någonstans mitt på landet och åt en jättegod, lite sen, lunch. Som dessutom var så mäktig att vi inte blev hungriga på hela resten av dagen.

Sedan kom vi väl in på själva konstrundan. Som hade över hundra olika stopp. Jag blev trött av att bara läsa om alla stoppen. Vi gjorde några få och sedan var vi trötta. Men då ska ni inte glömma att vi dessförinnan varit och kikat på sevärdheter och ätit lunch, så när vi hade gjort de där få stoppen så var det nästan kväller.

Vädret var helt fantastiskt. Soligt och vackert som det nästan bara kan vara i september. Fast ovanligt varmt.

Köpte vi något på konstrundan då?

Jodå. Vi köpte en trasmatta. Som blev jättefin där bredvid min sida av sängen. Jag har haft en annan trasmatta där tidigare, men den har blivit trasig på riktigt efter att flera hundar försökt ”bädda” den med hjälp av sina klor.

Mina fötter tycker om att ha en matta att kliva på när jag stiger upp.

Sedan köpte vi faktiskt en tavla också. Konst på riktigt, på konstrundan. En akvarell som jag föll för direkt. För det var ju skogen och jag älskar skogen.

Hon hade flera tavlor jag hade kunnat tänka mig att köpa, men denna var den som jag tyckte bäst om. Ja, maken gillade den också. Den är inte uppe på väggen ännu som synes, men vi har bestämt var den ska hänga.

Köpte dessutom lite äppelmust. Så kom inte här och säg att vi inte spenderade något på våran konstrunda.