Tillbaka igen

Den här borrelian tog lite värre än jag tänkte från början. OK jag kände att jag blev matt, orkeslös, och visst, det var väl jobbigt, men inte så jobbigt egentligen. Tills det blev det. Plötsligt var jobbigt att bara resa sig. Inte som så att jag blev andfådd eller så, mer att kroppen helt enkelt inte orkade. Jag blev lite yr emellanåt och häromkvällen blev jag så dålig att jag bara gick och la mig och somnade med en gång. När maken undrade vad det var som var fel kunde jag inte förklara det på något bättre sätt än att jag mådde skit. Men igår vände det, jag kände det alldeles säkert och idag har jag varit ute med hundarna och promenerat och det gick alldeles utmärkt. Så nu måste antibiotikan äntligen ha gjort verkan. Så skönt.

Nu börjar det verkligen se riktigt höstlikt ut där ute. Det är nu det är extra skönt att vara ledig hela dagarna, jag kan alltid gå ut när det är ljust och få en promenad när jag vill. På så vis märks det inte lika mycket att det blir mörkare och mörkare.

Det har äntligen regnat lite här, men jag tyckte inte det hade regnat så mycket så jag var förvånad att se att bäckarna hade börjat rinna igen. Och tillhandahålla vatten till hundarna.

Vilket så klart utnyttjades. När jag pratade med maken om det så sa han att det regnat en hel del på nätterna. Och det gör ju så klart skillnad.

Var också nöjd för att höften inte krånglade ett dugg trots att vi gick 4 kilometer. Det har varit lite si och så med träningen nu ett tag och jag hade precis börjat komma igång ingen när jag fick borrelian. Jag springer normalt sett dagtid när maken jobbar och det ersätter helt enkelt en hundpromenad. Sedan vi skaffade Felix så har jag inte kunnat springa när maken varit på jobbet helt enkelt för att du ska inte springa med en liten valp. Några gånger blev det väl med Ville, men fick aldrig in någon rutin. Körde min styrketräning dock. Sedan blev jag sjuk, och som vanligt när jag blir sjuk så slutar jag med all träning och har problem med att komma igång med den igen. Och så blev det sommar och …Ja, det finns som sagt hur många ursäkter som helst. Men nu kan Felix springa med, det är för kallt för folk att bada så jag kommer åt löpspåret igen och det finns inga ursäkter. Det var därför jag började igen. Tills jag fick borrelian. Nu tänker jag dock inte stoppa upp bara för att jag blev sjuk utan komma igång igen med en gång.

Men det är uppenbart att min träningsprogram för benen funkar. Det är ett supergammalt program som jag en gång köpte på DVD och sedan dess har jag lyckats få över det på datorn. Jag har inte lyckats hitta något bättre program som hjälper lika mycket och som är enkelt att köra hemma, så jag kör fortfarande på det här gamla programmet. Men förutom det har jag inte kört någon styrka på länge, men nu kan jag ju se vilken skillnad bara det programmet gör. Det tillsammans med den lilla styrketräning jag gör håller smärtan borta. Fantastiskt skönt.

Snygga kompisar jag hade mig, eller hur?

Rosa bandet

För den som en gång älskade Fem myror är fler än fyra elefanter så var detta så klart ett måste-köp.

Förutom att pengarna går till bra ändamål så klart.

Är nu inne på dag 4 av min antibiotika mot borrelia och jag känner att det börjar vända. Inte allas lika matt och orkeslös som igår, så det ska nog gå åt rätt håll nu. Någon dag till så kanske jag är tillbaka!

Helt OK testmuggar

Jag har velat göra några muggar som vi kan ha hemma. De muggar vi har börjar bli färre och färre vartefter vi lyckas skada dem. Som det ofta blir när du har muggar och använder dem i några år. Det har tagit mig ett tag att först få fram hur jag vill att muggarna skulle se ut (och jag skäms inte för att sno idéer från instagram) och sedan på hur stora de skulle vara och hur jag ska göra dem så de blir likadana. Jag drejar inte, utan jobbar med kavling och andra metoder med leran. Till sist kom jag fram till en storlek som kändes bra och en metod som jag hoppades skulle fungera. Ritade mallar på en gammal tunn plastskärbräda och skar ut. Tänkte jag skulle göra två testmuggar för att se om de blev bra och om de kunde vara i en lagom storlek. Och naturligtvis om mina mallar och den metod jag tänkt mig skulle fungera.

De blev bra efter första bränningen och igår var själva glasyrbränningen klar så idag åkte jag och hämtade dem.

Min tanke är att muggarna ska vara i olika färger så jag glaserade de här två olika också. En blågrön och en skiffergrå.

Jag måste säga att jag blev riktigt nöjd. Så nu ska jag göra några flera muggar med hjälp av mina mallar. Två muggar åt gången förmodligen för det kan bli lite mycket med flera. Men vi får se hur produktiv jag är. De var lite roliga att göra och är dessutom snygga. Nu sitter de i diskmaskinen så att jag kan testa hur de är att dricka i också.

Kanske jag ska köpa någon egen glasyr för de de har på keramiken är inte alltid så roliga.

Roligt att fundera på kreativa saker och inte bara på borrelia (för det gör du, svårt att låta bli).

Tavla och tankar

Tavlan vi köpte på konstrundan har kommit upp på vägen. Den är så fin!

Precis så kan skogen se ut sen höst, vinter eller tidig vår. Hon har lyckats så bra. Jag försöker själv måla med akvarell, men det är inte lätt. Färgerna kan lätt bli liksom grumliga om du blandar fel färger. Problemet är att jag är för lat för att ta reda på hur du ska blanda och vilka färger du ska blanda. Min metod är mer testa och se vad som händer.

På tal om att vara lat har jag funderat lite på min borrelia. När jag tog kontakt med vårdcentralen gjorde jag det via en chat och jag skrev att jag inte hade några direkta symptom, men ändå ville kolla upp själva märket på huden.

Efteråt har jag funderat lite och är nu ganska säker på att jag hade symptom. Jag kom på att jag undrat över att jag känt mig så orkeslös senaste tiden. Inte att jag är jättetrött eller något, men att så fort jag gör något så är jag supertrött i kroppen. Har inget bättre ord än orkeslös. Senast när jag sprang orkade jag knappt ta mig igenom rundan, men jag tänkte mest att jag måste ha tappat kondisen väldigt snabbt eftersom det varit ett uppehåll. När jag tänker efter så är det inte så jag brukar känna när jag blir trött av att springa.

Bara att resa mig från soffan eller gå upp för trappan gör att jag känner mig väldigt trött i kroppen. Så förmodligen hade jag symptom. Det är ju bara det att när du är 66 år gammal så har du ju ändå lite ont överallt och det är inte ovanligt att du kan vara lite extra trött någon dag, inte alltid så lätt att skilja det ena från det andra.

Det här med att kunna ta kontakt med vårdcentralen via chatt är väldigt praktiskt. Jag fick det här löst på väldigt kort tid. Nackdelen är att du kan inte kan ställa frågor på samma sätt som när du är där. Å andra sidan har de lagt ut väldigt mycket information på nätet så du kan hitta det mesta där. Och du är inte körd, för du kan skicka ett meddelande vi 1177 också. Det har jag gjort några gånger och det har fungerat utmärkt alla gånger jag gjort det.

Nu håller vi en tumme för att antibiotikan skrämmer iväg den här borrelian ordentligt!

Otur, mer otur och så borrelia

Vi har haft brittsommar här, eller vad det nu är. Häromdagen var det 21 grader varmt och hundarna och jag tog oss till löpspåret. Ska träna upp Felix så att han kan springa med mig han också. Ville är ju jätteduktig så kanske Felix tar efter honom. Den här dagen gick det lite si och så. Otur hade vi också för det var massor med folk ute i spåret. Och nästan alla hade hundar. Det verkade som alla pensionärer, inklusive jag, var ute i löpspåret den här dagen. Fast det vara bara jag som sprang. Oturligt för så många möten innebär att det inte blev riktigt den träning jag velat genomföra med Felix. Det blev en sorts träning så klart, men inte den jag hade tänkt mig.

Igår var det ytterligare en fin solig dag och jag tog mig till mossen. Stod en del bilar där, men den mängd där stod brukar inte leda till så stora problem för för det mesta möter man bara några av dem. Vi började i skogsdelen, en del av turen där inte många går.

Där var det bra och hundarna kunde springa runt i sina långlinor.

Sedan kom vi fram till den mer allmänna turen. Och där var så mycket folk! Mötte någon eller några med korta mellanrum hela resten av turen. Hundarna kunde lika gärna gått i vanligt koppel för jag fick hålla dem med linorna hela tiden. Mycket konstigt, visst det var fint väder, men mitt i veckan!! Och det var inte pensionärer. En nedrans otur.

Våra hundar får alltid fästingmedel vår-sommar-höst. Tidigare har vi droppat på dem droppar. Dessa droppar dödar fästingar som sätter sig på hunden, men de stöter också bort fästingar så att de inte vill komma nära. Dropparna är lite läskiga att sätta på tycker vi. Dessutom ska hundarna inte leka eller vara på varandra under cirka sex timmar efter att du har satt på de här dropparna. Eftersom Felix klänger på Ville hela tiden, och vi inte riktigt kunde räkna ut hur vi skulle fixa de där sex timmarna (nej vi kände oss inte säkra på att göra det över natten heller) så har vi i år istället bytt till tabletter. De där tabletterna gör att de fästingar som fäster sig på hunden dör så snabbt att det är en minimal risk att de hinner släppa ut någon sjukdom i blodet. Tyvärr så stöter de inte bort fästingar utan fästingarna kryper glatt runt på hundarna. I år har det varit väldigt mycket fästingar. Jag har plockat totalt hundratals krypande fästingar från hundarna när vi varit ute i skogen. Utan problem. Tills för ett par-tre veckor sedan. Då upptäckte jag att jag hade en fästing som satt sig på sidan mot ryggen till. Maken drog ut den och allt såg bra ut.

De senaste dagarna har jag tyckt det börjat se misstänkt ut det där bettet och det har börjat klia ordentligt och känts varmt. Idag lyckades jag ta en bild av den. Hur nu jag lyckades med det? Var nästan en akrobatisk handling. I alla fall, jag tog kontakt med vårdcentralen via chatt och skickade in min bild. Och gissa vad? Jo, jag har fått borrelia och ska börja äta antibiotika. Ett enda fästingbett! Största oturen!

Rullkniv – vilken grej!

Jag tycker om att sy kläder. Vill inte på något sätt påstå att jag syr alla mina kläder eller så, men det händer då och då att jag syr mig ett plagg. Skall ärligen säga att det blir oftast klänningar eftersom det vanligaste är att sylusten kommer på när det börjar närma sig sommartid. Men nu fick jag för mig att jag skulle sy ett par byxor. Efter pensionen går jag mycket med mjukisbrallor hemma därför att det är så skönt. Fick för mig att jag skulle sy ett par byxor i riktigt tyg, men som skulle kunna användas som ett par mjukisbyxor. Letade länge, och tro mig det tar ett tag att leta bra mönster för det finns tusentals!!

I alla fall. Till sist bestämde jag mig för det här mönstret.

Och då framförallt de till höger i bild. Jag har sedan införskaffat ett brunt manchestertyg jag ska testa med. Mönstret vill egentligen ha ett lite tunnare tyg tror jag, står linne och liknande, men jag tänker ändå testa. Det är inte ett jättetjockt manchestertyg så kanske det går. Om det går åt pipan har jag i alla fall sysselsatt mig en stund.

Vidare i historien. Jag brukar titta på ett program som heter The Great British Sewing Bee.

Kikar med hjälp av VPN om någon undrar. Där syr amatörer kläder och så vinner någon till slut. Riktigt roligt program. I alla fall. Där klipper de tyg med en rullkniv. Och det ser så lätt ut. Jag bestämde mig helt enkelt för att jag ville testa det. För att göra det krävs så klart en rullkniv, men också en skärmatta så att du inte förstör underlaget.

Detta införskaffade jag i stans sybehörsbutik. Som är jättetrevlig vill jag påpeka. Och det jag inhandlade var dessutom billigare än om jag beställt det på nätet.

Och nu har jag testat. Har skurit ut mitt mönster med en rullkniv.

Säger. bara: Wow.

Wow. Det var så lätt! Jag fick använda saxen på det mest rundade stället, syns häruppe, men i övrigt skar jag allt med rullkniven. Så enkelt! Blev extra roligt också bara för det. Tyvärr hade affären inga extra knivblad när jag var där så jag får se till att åka ner och komplettera med några extra knivblad att ha hemma. Kommer aldrig att funka med en slö kniv det där. Skärmattan går inte att rulla, men jag har lagrat den genom att ställa den mot väggen bakom sybordet. Så tar den ingen plats alls.

Nu får vi se om det här blir några användbara byxor eller inte, men oavsett så säger jag:

Rullkniv – vilken grej va!

Generöst

Idag var jag en kort sväng på Keramiken. Fixade lite med en skulptur jag börjat med och ställde den sedan med plast över, men ändå öppen så att den skulle börja torka. Tror jag har karvat färdigt på den. Nu behöver den torka ordentligt så att jag kan sätta lite färg på den innan först bränningen. Känns roligt att äntligen ha kommit igång med en skulptur igen.

Efteråt tog jag en liten sväng ner på stan. Gick in på MQ och kikade om de fått in någon bra tröja. Och vet ni vad, jag hittade mig faktiskt två tröjor. Blev inköpt en kortärmad t-shirt och en långärmad t-shirt.

Men jag fattar inte vad det är med storlekarna i vissa kläder just nu. De här var helt enorma i storlekarna. Jag har normalt L till XL i tröjor. Jag fick köpa storlek M och då var de fortfarande ganska stora. Det var likadant i våras när jag beställde ett par linnetoppar på nätet. Även de var vansinnigt stora. Fick skicka tillbaka och beställa två storlekar mindre än vad jag brukar ha. Mycket konstigt. Och det är INTE jag som har blivit mindre utan det handlar om väldigt generösa storlekar.

Nästa stopp blev till brödbutiken där jag köpte surdegsbullar och ett bröd. Tyckte vi kunde få lite kaffebröd också så jag sa att jag ville ha två kardemummabullar. Han i kassan sa att om jag la till en krona till så kunde jag välja tre bullar istället. OK, sa jag, maken kan väl få äta två bullar när det bara kostar en krona. Sedan visade det sig att han stoppade ner en bulle extra. Så jag fick fyra stycken totalt. Varav en helt gratis. Han tyckte nog inte att det var rättvist att maken fick två och jag en.

Det var väl generöst.

Dags för höstfrukost

Under sommaren och så länge bärperioden har pågått har jag ätit en frukost med mycket bär. Müsli, yoghurt och bär. Och det är så gott. Tills plötsligt en dag så börjar de färska bären sina och det börjar bli höst och jag vill plötsligt inte längre ha müsli och yoghurt. Jag vill ha min gröt igen. Normalt kokar jag min gröt med päron och kardemumma, men vårt päronträd blommade för tidigt för insekterna i år och vi har inga päron. Vad vi däremot har ganska mycket av är äpplen. Åtminstone i ett av våra träd. Så jag har fått modifiera min frukost så att jag äter äpple istället. Päronet brukar jag skära i tärningar som jag fryser in och så lägger jag lagom mycket päron i gröten när jag kokar den. Av någon anledning tycker jag inte det är lika gott med äpple så där har jag nu ett nytt litet tips.

Jag skivar äpplena med min äppelsvarv och delar dem sedan lite med en kniv. Tack vare svarven tar det i princip ingen tid alls. Sedan lägger jag dem i en gryta med bara lite vatten och kanel och så får de koka lite under tiden som själva gröten kokar. När äpplena är färdiga blandar jag i bara lite honung och lägger det sedan över gröten. Och det blir väldans så gott! Tänk att jag som en gång i tiden aldrig åt frukost plötsligt står och lagar frukost i två olika grytor!