Det där med julen. Jag vet inte, men jag kan faktiskt inte komma ihåg att jag någonsin skulle varit en julmänniska. Kanske någon gång när jag var riktigt liten, men det har jag i så fall glömt. Jag minns i alla fall ifrån när jag var lite större att jag inte var så förtjust, i vart fall inte i det där med julklappar. Min pappa var bipolär som det heter nu för tiden, då sa de att han var manodepressiv, och han åt inte sin medicin.
I hans fall innebar det att vissa perioder kom han på bra idéer och kunde tjäna pengar och ibland ganska mycket pengar, men han gjorde också av med dem. Han kunde köpa onödigt dyra presenter, eller låna ut till den som frågade. Vem som helst i princip. Det enda pengarna inte användes till var att köpa mat och betala hyror.
Därför tyckte jag det var läskigt att önska mig saker. För önskade jag mig något dyrt och han var i en sådan period att han hade pengar kunde han köpa något dyrt. Jag vet inte om alla fungerar så, men jag var i alla fall sådan att jag ofta önskade mig saker som jag egentligen inte ville ha, men som var roligt att önska sig liksom. Det låter kanske helknäppt, men så var det i alla fall. Om du då har en pappa som lägger alla pengar på en jättedyr present till dig själv, men inga pengar på mat, då känns inte presenten rolig alls. Och då sitter du där med en present, med ett dåligt samvete för att du önskat dig presenten och ett ännu sämre samvete för att mamma får jobba extra för att få ihop pengar till julmaten. Då blir du inte så glad i julklappar. That’s it liksom. Du blir väldigt försiktig med dina önskningar.
Skaffar du dig sedan i vuxen ålder ett jobb där du ser hur människor råkar illa ut för att de lånar pengar eller använder hela lönen för att köpa helt onödiga julklappar, för att fixa den ”perfekta julen” och sedan hamnar i skuld, eller börjar banka varandra i skallen därför att de blir frustrerade för att pengarna är slut. Ja, det hjälper heller inte till för att du ska börja gilla jul och julklappar, konstigt nog.
Jag kan nästan känna mig fysiskt illamående av julklappsutdelning, helt knäppt jag vet, men så har jag aldrig påstått att jag inte är knäpp. Jag står för det. Att se människor slänga en massa pengar på onödiga julklappar från oktober och framåt känns inte heller speciellt kul. Brukar försöka undvika att röra mig i potentiella julklappsbutiker under den perioden. Kanske något jag borde söka för?
Även om jag på något sätt tycker att det är alla andra som behövde fundera lite. Varför ska det vara så mycket presenter, så mycket onödigt slöseri, varför kan inte julen handla om att träffas och ha trevligt. Prata och äta gott. För mig hade det varit helt perfekt. För julmat har jag alltid gillat. Någon gång när jag var liten lät jag bli att äta tre dagar innan jul för att jag trodde att jag skulle kunna äta extra mycket mat på julafton då. Inte så smart som jag trodde dock, för följden blev istället att jag knappt kunde äta någonting alls. Nu vet jag varför det blev så, men i den åldern kändes det logiskt. Sedan ska tilläggas att nästan den enda julmaten jag brukat äta är skinka, brunkål, potatislåda och skinksky. Resten har kunnat vara för min del.
Nu har jag dock börjat tröttna på julmaten också. Faktum är att jag tror att jag håller på att bli en ännu värre tråkmåns när det gäller julen. Det jag fortfarande gillar är att vara ledig. Något som just den här julen inte är så mycket att hurra för heller. Den sämsta julledigheten som det kan vara tror jag. Det enda positiva är att det kan bara bli bättre. Vilket är en bra sak!
Men jag tycker om alla ljusen. Och doften av gran. Att dekorera en gran har heller aldrig gjort mig ledsen, eller att vakna upp och känna doften av gran och tända julgransbelysningen. Det är mysigt. Även om vi nog inte heller i år kommer att ha någon gran.
Och vi har i alla fall bestämt att även om vi förmodligen inte kommer att ha så mycket julmat i år så vill vi ha våran “lillejulafton”, då vi äter sill och jansson och dricker snaps och öl. Det är nästan trevligare än julafton.
(Julmust är också gott. Och svagdricka.)(hittade den här hos herregudco – kunde inte låta bli att visa upp den i sammanhanget)
Hugos matte säger
Ja; varför kan det inte räcka med trevligt sällskap, god
mat och ett stilla julfirande? Nej, folk måste ha mer mat, fler julklappar, mer, mer av allting. Mer jul. I vår familj firar vi en lugn o stillsam jul, det är jag glad för.
Men varje år känns det skönt när julen är över.
Asta säger
Håller helt och hållet med.