Dagis

Våra hundar går på dagis. Och det är lite roligt när vi pratar om dagis på jobbet. Det visar sig att det finns väldigt stora likheter mellan barn på dagis och hundar på dagis.

Dåligt samvete för att lämna dem för tidigt på morgonen.

Dåligt samvete för att de är sist kvar någon gång.

Känna sig lite skyldig när man ser dem stå och titta efter en när man kommer.

Förutom allt det där dåliga samvetet som det leder till så leder det till en del motion också.  Att gå med hundarna till eller från dagis och jobbet ger en promenad på ca fem kilometer. För det mesta är det maken som lämnar och jag som hämtar. Ibland så försöker jag ta mig i kragen och gå med dem på morgonen och då får maken istället hämta. Och så klart, när någon reser får den andra hantera alltihop. För det mesta så innebär makens morgonlämning en långpromenad. När jag inte har för avsikt att ta ut hundarna till skogen så blir min hämtning en långpromenad. Det är ganska skönt att få den där promenaden. Min träningsrunda är liksom klar när jag kommer hem. Förut brukade jag nästan alltid åka till skogen direkt efter jobbet, men nu har mina skogsrundor blivit invaderade av cyklister och jag (läs maken som är den som är duktig på kartor) har inte riktigt hittat några nya ännu. Så nu väntar vi på mörkret så att vi kan återerövra våra promenader med pannlamporna istället.

Förutom motion så finns det andra fördelar med promenaden. Vid sidan av hundarnas sällskap då. Och det är att ibland är det fint väder. Den här tiden är himlen så härligt hög, som den är i september när det är fint väder. Då finns det fina saker att titta på när vi går där.

Så här kan det se ut på morgonen.

morgon

Och så här på kvällen.

kvall

Det är en vacker tid nu.

Det saknades fåglar

Jag har tidigare i år skrivit om att jag saknat mina fåglar. Alla småfåglar som brukar finnas i trädgården om somrarna. Som jag brukar ligga i hammocken och titta på. Som brukar bada i fågelbadet i mängder. Jag har undrat mycket över det. Utöver det har jag undrat över att jag inte sett några igelkottar. Nu har jag troligen fått svaren. Och de är inte så roliga.

Igelkottarna är förmodligen döda. De har troligen dödats av det snigelgift som var och varannan lägger ut i sina trädgårdar. Tydligen är det som så att giftet samlas i igelkottarnas magar som är känsliga och som inte klarar av giftet.

Fåglarna fick inga ungar i år. Eller i alla fall väldigt få. Varför? Jo för att det var så kallt så det blev inte några insekter. Och då reglerar naturen det med att det inte blir några ungar. Jag har hört flera berätta att de fått plocka döda fåglar i sin trädgård. Troligen är det så att de svultit ihjäl helt enkelt. Själv fick jag dåligt samvete för att jag slutade mata dem. Jag kunde ju tagit hand om mina fåglar i alla fall.

Jag hoppas att folk fattar vad snigelgiftet gör och slutar att använda det och jag hoppas att vi nästa år får en normal vår så att mina fåglar får ungar som badar i mitt fågelbad.

Jag ritade en korp

Som framgått av tidigare inlägg så sitter jag och kollar en del på Youtube. Och ganska mycket om att teckna och måla. Jag blir så nedrans inspirerad. Det är med teckningar som med allting annat, det krävs träning för att bli bra. Så nu har jag börjat träna lite. Annat som jag ser på de olika filmerna är nya sorters pennor och färger som jag inte tidigare känt till. Jag har beställt lite nytt för att testa lite. Bland annat så har jag köpt grafitpennor som är vattenlösliga. Det innebär att du först tecknar och sedan använder du en pensel med vatten på för att jobba vidare med färgen. På så vis får du ut mer av pennorna och du slipper det blanka som det kan bli om du jobbar med bara blyerts. Efter att du använt vatten så blir det matt och ger en bra yta.

De var roliga att använda de här pennorna. Pappret jag använde dem på var inte så himla bra så det blev lite bockat, men det får jag se till att platta ut lite. För att testa något som är grått och svart så ritade jag mig en korp. Och det går så klart att göra bättre, men jag blev ändå ganska nöjd.

kaja

Det ska nog bli lite flera bilder efter hand.

Att bli äldre

I helgen fyllde jag år. Vi har en vana, eller en ovana, att inte fira våra födelsedagar speciellt mycket. Och att båda alltid glömma bort vår bröllopsdag. Sedan berättade en kompis om hur hon och hennes man alltid firade deras bröllopsdag genom att åka någonstans. Jag började liksom tänka lite. Att jag hade reagerat på att vi i princip glömde vår 15-årsdag och att efteråt så kändes det faktiskt inte riktigt bra. Så nu har jag fått för mig att vi  ska börja fira våra födelsedagar. Och vår bröllopsdag. Inte som så att jag vill ha några stora kalas. Jag är väl en konstig människa, men jag gillar faktiskt inte födelsedagskalas. Jag gillar kalas, men inte födelsedagskalas. Allting är inte logiskt här i världen. I alla fall, jag tycker att vi tillsammans ska fira varandra. Kanske det började lite när maken häromåret överraskade med en liten spa-helg när jag fyllde år.

I år åkte vi till en fd kollega och gick på en restaurang som jag länge velat testa. Åt pepparbiff som är en av mina favoriträtter, men ska jag vara ärlig så var förrätten det bästa. Jag tog en jordärtkockssoppa som var helt fantastisk! Får nog börja testa att göra jordärtkockssoppa igen.

Vi och hundarna sov över hos fd kollegan och åkte hem på söndagen. På vägen hem tog vi en tur i skogen. Jag och min lilla familj.

skog

Hittade en tjärn som jag inte sett förut.

tjarn

Och bara njöt lite.

mossa

Och det kändes rätt. Det blev en bra födelsedag. Jag firade min födelsedag och jag tänker fortsätta med det. Jag tänker fira makens födelsedag också och hädanefter ska vi dessutom fira våran bröllopsdag. Det behöver inte vara något märkvärdigt. Förr gick vi t.ex. alltid ut och tog en fika när en av oss fyllde år. Vet inte varför vi slutade med det, tror det var när vi köpte huset, men det behöver i vart fall inte vara märkvärdigare än så. Så länge det är något.

Det gällar att ta hand om varandra och glädjas för varandra så länge vi har varandra.

Det går sakta med mitt hål

Hej hopp. Jag hade fått upp sådan fart med mitt hål. Och sedan tog det liksom stopp. Kanske var det att semestern tog slut. Vet inte riktigt. Men nu har vi i alla fall fått upp hyllbärare.

halet

Konstaterade dock att även om jag tänker förstärka på mitten så blir de där mdf-hyllorna alldeles för tunna så det ska sågas till nya av riktigt trä. Så, ja, även om det plötsligt tog stopp och att när det görs så görs det väldigt långsamt så ska det nog bli färdigt någon gång. Mitt hål i väggen.

Och så kom hösten

Nu i helgen kom hösten hit på riktigt. Den gjorde lite väsen av sig förra veckan, men i helgen var den här. Det känns i luften och det känns på kylan. Men det som verkligen fick det att kännas var kvällspromenaden igår kväll. Det var mörkt. Och mörkt på riktigt. Inte så där sommarkvällsmörkt utan höstmörkt. Det var ficklampa fram på vissa ställen. Nu kommer snart promenaderna med pannlampa. Den tid när hundarna och jag tar tillbaka våra promenadstråk från mountainbikeåkarna och andra störiga objekt. De där som går i idé när vädret börjar bli lite sämre och kvällarna mörkare.

Sedan var vi på besök hos en fd kollega och fick en massa plommon. Det är väl lite höst det också.plommon

Liksom plommonkakan jag bakade. Eftersom jag faktiskt fyllde år.

plommonkaka

Så även om jag inte tycker om vinter, vilket jag faktiskt inte gör, så är jag ganska förtjust i hösten. Den har allt sina fördelar.

Det var RÄTT vinnare!!

Oj det hade jag ju missat. Vem som slutligen vann! Och slutligen blev Sveriges nationalfågel. Det blev koltrasten. Vilken värdig vinnare! Kan faktiskt inte tänka ut någon som kunde varit bättra. Så många gånger som koltrasten förgyllt mina kvällar. Så många vårar som inletts av att jag hört koltrastens sång! Ett stort grattis till helt rätt vinnare!

Länk till Youtubekällan!

I lingonskogen

Igår var det inte någon bra dag. Det var en migrändag. Och en sådan där riktigt illa migrändag. Hundarna var hemma, för egentligen skulle jag suttit hemma och jobbat, men nu blev det mest ligga hemma och sova. Framåt eftermiddagen så var jag trots allt tvungen att ta ut hundarna och jag körde iväg med dem till skogen, till ett ställe där de tycker om att springa utan att jag behöver gå så långt. Vilket kändes som ett bra ställe när huvudet inte är riktigt som det ska vara. Skogen ligger en bit bort och när jag körde dit så blev det sämre och sämre väder och när vi väl kom dit så regnade det. Nåväl, lite regn stoppar inte oss så vi gav oss ut på vift. Och vad ser jag där!lingon

Jo fullt med lingon! Och samlaren i mig får panik igen. JAG MÅSTE JU PLOCKA LINGON!!! Det är liksom en skam att INTE plocka lingon när det finns så mycket. Jag hade inte med mig någon bärplockarutrustning, men jag tog en tom hundbajspåse och bestämde mig för att plocka så det räcker till en burk sylt. Och så mycket ungefär plockade jag. Blåbär finns det också fortfarande gott om, jättestora är de nu, men jag tycker inte de brukar smaka så mycket så här sent på säsongen.

Hundarna har inte ont av att det regnar och leker glatt ändå. Det blir lite svårt att ta bilder bara när kameran inte är vattentät. Men precis som sina ägare så går det att se att de verkligen älskar att vara i skogen.

bus gandalf
spel1

iggy