Igår kom min bror upp till oss också. Och då min syster redan var här så var vi alla samlade, vi som är kvar i vår familj eftersom både mamma och pappa är borta. Men då vi alla håller på att bli till åren så är det så det ska vara. Vi försöker träffas alla åtminstone någon gång per år. Det blir inte så ofta. Vi bor på olika håll och vi har olika liv så att träffas en eller två gånger per år är gott nog.
Vi hade väl tänkt oss en riktig grillkväll, men den här sommaren har inte bjudit på många sådana tillfällen så det blev visserligen grillad mat, men den inmundigades inomhus.
Till efterrätt åt vi den där andra saken jag skrev att jag skulle fixa till och det är den finska blåbärskakan. Också något som jag inte vill glömma bort och som ska vara som den alltid har varit.
Den goda, goda som jag äter i princip varje sommar och som jag ätit i princip varje sommar. För som mamma brukade säga varje gång vi ätit blåbärskaka ”nu har det varit sommar i år också”. I år tänkte jag vi kunde äta hela familjen, eftersom vi faktiskt samlades så här mitt på sommaren.
Så nu har det det. Varit sommar i år också. Även om det med anledning av väder och vind finns en viss anledning att tvivla över detta.
Lämna ett svar