Bland hundar, renoveringar, mat och livet i största allmänhet.
Om mig och min blogg
Vintertid
Precis som det var en konstig vår som följdes av en konstig sommar så har vi fortfarande en konstigt höst. Våren och sommaren var inget jag gillade, men hösten måste jag säga att jag gillar. Så mycket sol vi har haft den här hösten. Å andra sidan har det varit tur det, för annars hade nog inte batterierna fått någon laddning. Och det är allt viktigt att batterierna får lite laddning.

Kan inte låta bli att undra bara – när det har varit så konstigt väder ända farm tills nu, kan det innebära att vi får en konstig vinter också? Själv tror jag det. Någon gång efter nyår kommer vi att få en vargavinter tror jag. Som varar alldeles för länge så att det inte blir någon vår nästa år heller. Men jag hoppas så klart att jag har fel.

Idag blev det vintertid. Eller i natt. Vi kom inte på det förrän imorse i alla fall. Jag tycker inte om det där med vintertid. Det skulle vara samma tid jämt. Och då helst sommartid. Det är så tråkigt när vi går över till vintertid. Plötsligt kommer mörkret så fort. Inte gradvis utan en hel timme tidigare. Bara så där. Inte konstigt att vi har så svårt med november. Den inleds med att vara mycket mörkare än oktober. Bläh!
Men det har varit en så vacker höst. Med mycket sol och så blå, blå himmel. Så blå himmel som det bara kan vara på hösten. Och löven har massor med färger. Som nästan gör att det är helt OK att det inte finns så mycket blommor.








När jag var liten – och även sedan när jag blev stor – brukade mamma baka en kaka som jag kallade smulkaka. Någon gång när jag frågade henne om receptet så sa hon att det vara bara att göra en ”fin” vetedeg och sedan göra smulor av smör och socker och mjöl. Mammas vanliga variant på recept. Nu ett tag har jag velat hitta ett recept på den där kakan. Jag var helt säker på att detta var en finsk kaka så jag sökte på finsk kaka + vetedeg + smuldeg. Och fick så småningom helt klart för mig att det här är en tysk kaka! Som heter Streusselkuche. Där fick jag. Förmodligen har mamma hittat den någon gång i en veckotidning. Hon läste flera sådana nämligen. Och testade ofta nya recept ur dem. Nu har jag i alla fall, med hjälp av lite tyska recept, fått fram något som faktiskt blev väldigt likt mammas smulkaka. Så nu kan jag faktiskt baka en sådan också!
Trattkantarellerna är på G. Och är lika goda som vanligt. Jag har inte fått ihop så det räcker till en soppa ännu, men lite stekta på en macka har jag fått.

