Visst är det irriterande! När du har tänkt att göra något och så kommer det dumma saker i vägen. Som när du tänker dig att måla dörren i sovrummet så att den blir färdig, men så ramlar du omkull i halkan och får ont i svanskotan (bara att säga det! Ha ont i svanskotan).

Eller så kommer du fram till att du vill tapetsera en bit vägg, beställer en rulle tapet och börjar sätta upp den och så visar det sig att du fått fel färg så du måste få hem en ny rulle!

Visst är sådant INTE roligt. När tiden redan gått mer än vad du hoppats innan allting blir klart.

Nu börjar jag få lite sug efter att fixa saker i sovrummet. Mitt sug kommer aldrig riktigt fram förrän det börjar bli dags för ytskikten. När kreativiteten liksom kan flöda. Min nya lilla dörr fick jag för mig att måla. Jag stod där och funderade på vad den skulle ha få färg. Skulle den vara gräddton som snickerierna i rummet? Det var min första tanke. Men jag började känna att nix pix, något annat måste det vara. En vit dörr, om så med lite gräddton, skulle liksom bli en blobb mitt i alltihopa. Nästa fundering var om jag skulle måla den lätt ljusgrå kanske, men njae, lätt ljusgrå är ju också nästan vitt. Så jag tog en bit tapet och gick ner i källaren. Där ställde jag mig med ett gäng burkar med linoljefärg och blandade till en ljusbrun färg som jag tyckte borde passa bra ihop med tapeten. Den tog jag sedan med mig upp i rummet och drog på dörren en första omgång. Och jag tyckte det blev jättebra! Jag blev SÅ nöjd. Hoppas jag är lika nöjd efter nästa lager färg, men jag tror faktiskt det. Dörren smälter in bra utan att vara alldeles likadan i färgen och inte heller skära sig för mycket.

Däremot så är det helt jäkla hopplöst att få till en vettig bild i rummet. Vi har en lampa som vi använder, men den lyser inte upp tillräckligt mycket för att kunna ta ett bra foto. Det är helt enkelt som så att det gäller att låta fantasin hjälpa till lite grand här. Och när fantasin ändå används så stoppa dit gräddtonsfärgade foder runt dörren också. I fantasin alltså. Visst blir det bra?

Vän av ordning undrar kanske varför det står ett gäng gröna plankor där också. Jo det är pärlspont som är grönmålade och som är tänkta att täcka en garderobssida. Våra fula IKEA-garderober ska få lite pärlspont på sidorna och ovanpå och sedan målas. Min förhoppning är att de ska se platsbyggda och snygga ut sedan. Jag ville testa om mitt färgval kommer att passa ihop med tapeten så därför ställde jag pärlsponten på det här viset. Och ja, jag tror banne mig att det kommer att bli riktigt bra. Det behövs något annat i rummet också än själva tapeten – även om den är så himla snygg – något som bryter av. Och jag tror faktiskt att de där garderoberna kommer att ta hand om det. Vi får se hur det blir om ett tag.

Dörren ska få mera färg och jag ska fixa snygga trycken till den också. Hoppas på att liten tripp nu i helgen ska ge mig chans att få tag i dessa trycken.

Ett steg i taget.

Nu har vi kommit till det läget när i princip allt underarbete är klart och det är dags för det som syns, ytlagren. Då det börjar bli roligt på riktigt. Lördag-söndag ägnade vi åt att tapetsera. Lördagen började vi, men satte bara upp två våder. Vi kom igång sent, men det berodde till stor del på förarbete. Vi är inte så vana vid att tapetsera så det gäller att ha funderat innan. Och jag måste säga att förarbetet lönade sig. Dels hittade vi en film på youtube som visade hur man tapetserar runt sneda hörn och får det rakt på nästa vägg. Fantastiskt tips som vi definitivt använde!! Dels tränade vi lite på hur vi skulle göra vid fönsterna där vi nertill har en massa former som tapeten måste smita runt. Där finns fönsterbräda och underliggare som alla har lite former. Det där med fönsterna sparade vi till söndagen. På lördagen fixade vi dock till det där hörnet och det blev jättebra. På söndagen tog vi lite djupa andetag och förbaske mig så tog vi oss förbi fönsterna! Det var ganska nervkittlande, men tusan vad vi var nöjda efteråt. Och stolta! Det var en liten pärs. Sedan var resten av våderna rena barnleken. Garderoben till vänster ska byggas in och målas innan det här rummet är klart.

Vi hade en liten en som hela tiden skulle vara nära. Vet inte hur bekvämt det är att ligga där bland allt skräp, men nära skulle det vara.

Vi har en liten bit vägg till som vi först hade tänkt måla, men när det blev så bra med tapeterna och vi dessutom lyckades få upp dem så bra så har vi bestämt att det får bli tapet på den sista biten också. Vilket leder till att vi beställt en rulle till så det går inte att bli färdig förrän vi får hem den rullen också.

Ottossons gräddton som vi har på foderna passade perfekt till den gräddvita i tapeten. Roligt det också!

Det närmar sig! Faktiskt!!!

Som jag skrev innan så bestämde vi oss för att byta innerdörr i sovrummet. Från en ful laminatdörr till en, åtminstone lite snyggare, innerdörr i trä. Vi beställde en i exakt likadan storlek och beställde även karmar. Vi tänkte som så att det är inte så svårt att byta karmar när alla foder redan är borttagna och dörren är precis lika stor som den gamla. Det visade sig vara ännu enklare än så.

Tydligen är det som så att 1972 så bestämdes det någonstans i Sverige att alla innerdörrar skulle ha en viss standard. Standarstorlekar och standardgångjärn. Någonting som vi inte hade en aning om, men som jag råkade läsa när jag skulle läsa på lite om hur man byter en innerdörr. Tack vare den här standarden, så kunde vi bara snäppa loss den gamla dörren och snäppa dit den nya!

Det tog således bara några minuter att byta dörr! Plus att det väckte hopp i mig! I vårt kök har vi nämligen också en dörr som leder in till en toalett. Det är också en gammal ful laminatdörr och jag har funderat mycket på hur jag skulle kunna piffa till den där dörren så att den inte är så hemsk. Att byta karmar är nämligen inte något val så jag har inte ens trott det varit möjligt att byta dörr. Nu tror jag plötsligt att det är möjligt! Så bara så där fick vi en ny dörr till badrummet på ovanvåningen och ett hopp om att få en ny dörr på första våningen. Tjihoo.

Så, även om jag allra helst skulle velat leta upp en gammal dörr som var likadan som de gamla som finns i huset så är det som så att ibland väljer man sina strider och tar en något enklare lösning. Och då är det super när det finns en standard på innerdörrar sedan 1972!

Den här dörren ska målas så småningom och jag kommer nog troligen att köpa ett roligare trycke. Tills dess får trycket från den gamla dörren duga.

Nöjd!

Det kan man ju faktiskt undra. Och det händer något. Det går inte jättefort bara. Det tar tid när det är helger och kvällar som måste användas och när vi inte orkar att hålla på varenda helg och varenda kväll. Men visst går det framåt i sovrummet. I princip allt underarbete är klart och vi ska börja med ytskikt. Taket har fått två strykningar och ska få en tredje. Vi hoppas, hoppas, hoppas att vi till helgen ska kunna tapetsera. OM vi gör vad vi ska under kvällarna nu i veckan.

Utöver det vi tidigare hade bestämt att vi skulle göra så stod vi där i sovrummet och tittade. På den här dörren.

Dörren in till badrummet. Alltså. Vi har bestämt oss för att vissa saker får vara bra nog. Som att taket får vara som det är trots att det är sänkt så att kakelugnen är högre än taket. Det fick vara. Men den här dörren. En riktigt ful laminatdörr. Vi bestämde oss för att byta ut den. Bara till en annan standarddörr. Men i alla fall en med speglar och en i trä.

En som jag kan måla sen. Skulle vi ha en himla tur så går den att snäppa fast i den karm som redan finns där. Om inte så borde det inte vara så svårt att byta karmen eftersom vi har en exakt lika stor dörr där idag. OK, det är inte helt rätt dörr och det skulle väl inte vara snäppgångjärn, men jag är ändå övertygad om att det kommer att bli tusan så mycket bättre.

Men det är underligt hur svårt det är att tvinga sig framåt. Även om det inte är det minsta roligt att bo i vardagsrummet och sova i bäddsoffan. Ändå är det så lätt att komma överens om att ”vi gör det imorgon”, jag tror att det har lite att göra med årstiden. Med att det är så mörkt på kvällarna. Klockan känns sen när vi kommer hem från jobbet. Men kväll ska jag sätta upp puts på väggarna. Det ska jag! Hur trött jag än är.

För till jul vill jag inte sova i vardagsrummet!

Jahapp – nu ser det ut så här här hemma igen. Det här är vårt sovrum. Som synes används det inte som sovrum just nu. Nej, vi renoverar. Vi har liksom satt fart på det här nu. Och som vanligt tar det längre tid än vad vi tänker att det ska göra, men å andra sidan är det lika bra att sätta igång emellanåt. Annars blir det inte gjort.

Rummet utanför renoveras inte, men är lager för saker från sovrummet och för lite verktyg mm. Så där är inte speciellt vackert där heller.

Och vardagsrummet är väl inte heller från sin vackraste sida för det används som sovrum. Det är liksom en dominioeffekt. När det är så här gäller det att på något sätt försöka se slutprodukten fram sig.

Förhoppningen är att vi ska lyckas med att få upp tapeten som syns här nere. Tapeten kommer från Colefax & Fowler och heter Snow tree. Den förälskade jag mig i för länge, länge sedan och det känns väldigt trevligt att få använda den.

De flesta snickerier målas med Ottossons gräddvita. Utom garderoberna, som ska kläs in med pärlspont och så målas antikgröna. De färgerna som syns till höger här uppe. Det är det här jag får tänka på när jag tittar in i sovrummet. Eller bäddar ner mig i bäddsoffan.

Den som mår sämst av det här är faktiskt Iggy. Han tycker det är jättekonstigt att inte få sova i sovrummet. Varenda kväll vill han att vi ska gå in i sovrummet och när jag öppnar dörren och vi går in och tittar så blir han lika besviken varje gång. Jag vet att jag kommer att bli väldigt glad den dagen vi flyttar tillbaka in i sovrummet och jag får sova i vår säng igen. Men jag tror att Iggy kommer att bli tio gånger så glad.