Jag är inte så mycket för sociala media, jag är väl helt enkelt för osocial, men jag måste erkänna att jag gillar Instagram. Jag gillar att det handlar om bilder, för jag gillar bilder. Jag gillar också att jag inte får förslag på andra flöden än de jag prenumererar på om jag inte vill det. Vill jag ha lite förslag på andra flöden så får jag själv aktivt gå in och kolla på en särskild sida. Det gör jag ibland. Den sidan visar mig andra flöden med utgångspunkt i de flöden jag redan prenumererar på. Så det syns ganska tydligt vad jag verkar gilla. Husrenovering, hundar, mat, djurskydd och motsvarande, fotografering och konst. De flesta av intressena är snälla och ger mig inspiration, men de där om djurskydd är hemska, fy faen vilka hemska varelser vi människor faktiskt är. Men, nej, det får jag ta en annan dag.
Idag ska det handla om något annat som jag hittat på Instagram. Och det är #moleskinart, att fylla moleskinböcker med bilder. Nu är jag inte någon riktigt konstnär, men det där tyckte jag var en väldigt kul idé och då orken efter operationen inte alltid är så stor så har jag passat på att vid tillfälle börja på en moleskinbok som jag köpte för ett tag sedan.
Jag är inte säker på att jag tänker mig att fylla en sida per dag, det får vi se, men boken ska i alla fall fyllas. Jag har börjat med några sidor nu när jag är hemma och är sjukskriven. Detta är första sidan i min lilla bok.
Samtidigt har jag passat på att testa ett indiskt bläck jag köpte för ett tag sedan i Köpenhamn. Jag har alltid älskat att teckna med bläck, med en riktig stiftpenna som du doppar i bläck. För många år sedan brukade jag göra sådana teckningar. Det här indiska bläcket skulle enligt uppgift bli helt vattenfast när det väl torkat, vilket innebär att du i princip kan måla med vattenfärg över dem utan att bläcket sprids ut. Och nu kan jag säga helt klar att det fungerar!
Något som är väldigt kul med den här boken är att jag behöver inte vara så noga. När jag sitter med en teckning annars så har jag lite högre krav på mig själv, men här behöver det inte vara så noga. Utan det handlar mer om vad jag känner för. Och så kan jag testa olika metoder, tekniker. Jätteroligt. Tror faktiskt att ett sådant här projekt också kan sätta fart på inspirationen lite.
När jag ser bilderna tillsammans så verkar det nästan som att jag längtar efter vår och sommar.
Lämna ett svar