Det går framåt

I helgen har vi börjat tapetsera i trappuppgången. Ett stort steg framåt i renoveringen. Det innebär att taket är klart och underarbetet. Inte det lättaste stället att tapetsera på. Dels får vi tapetsera snett eftersom vi dels ska sätta upp pärlspontspanel och dels, ja för att det är en trappa. Våderna blir också våldigt olika långa i en trappuppgång. De längsta kommer i nästa omgång tapetsering. Hörnen är inte heller raka i ett gammalt hus och det måste kompenseras i varje hörn. Och då hörnet är 290 cm högt blir det lite jobb. Men vi har ändå lyckats helt OK så här långt. Kanske vi är klara med ungefär hälften?

Svårt att visa hur tapeten riktigt ser ut, vinterdagen ger inget ljus och arbetslampan ger ett väldigt kallt ljus. Men så här ser den i alla fall  ut i kallt, starkt ljus. Men jag står fast vid vad jag har tyckt förut. Jag gillar INTE non-woventapet. Dvs att du ska sätta limmet på väggen istället för på tapeten. Tyvärr är det som så att allt fler tapeter är av den typen. Förstår inte varför det ska vara så mycket bättre. Kanske om du har ett hus med alldeles raka väggar och alldeles raka hörn, har du det så kan du så klart bara dra på tapeten. Har du ett gammalt hus är det en helt annan sak. Och håller du på med ett lite annorlunda utrymme, som vi gör nu, hade det också varit bättre med limmet på tapeten istället för på väggen.

Tyvärr tycker jag inte mina färgprover fungerar riktigt längre. Jag får kolla i dagsljus också. Annars är det bara att ge sig iväg till färgaffären igen. Jag som trodde att jag var klar med det. Måste också ta tag i att måla taklisterna. På riktigt. När vi fått upp taklisterna också kan vi nämligen ta ner byggnadsställningen. Som bara varit där i ett och ett halvt år nu. Panel och trappräcke kan vi sätta upp utan byggnadsställning. Panel och räcke kommer också att ta sin lilla tid, men det blir klart så småningom. Inomhus är vinterarbete. Ett par månader till så är det utomhusarbete istället. Vi ska få målat en eller två sidor av huset i sommar har vi tänkt oss. Plus alla fönster på de sidorna då också. Innan de blir dåliga på riktigt.

Surdegsbrödet jag bakade häromdagen blev i alla fall väldigt gott. Bara att göra om och antingen använda mindre formar, eller göra en större deg och använda samma formar. Det gäller att lära sig av de fel du gör. Annars anses du vara galen har jag förstått. Jag har i alla fall läst att galenskap är att göra samma sak om och om igen och förvänta sig olika resultat. Alltså ska jag göra något annorlunda nästa gång. Förmodligen en större deg tror jag.

Gillar de där brödformarna.

Experiment och vårkänslor

Igår satte jag en surdeg och fixade till två bröd som jag la i formar. Dessa har sedan fått stå i kylskåpet över natten för att bakas idag. När jag plockade ut dem idag så tyckte jag inte det hade hänt så mycket. Besviken. Surdegsgrunden som var så pigg! De fick stå ute ett tag, men sedan tänkte jag att även om de inte jäst så bra så måste jag såklart baka dem. Kan ju bli bra, eller inte.

Har jag nu fixat till två formar med deg så måste jag testa i alla fall. Eftersom jag inte hade speciellt mycket hopp om de här bröden så tänkte jag köra ett litet experiment som jag läst om. Att ställa in bröden i en kall ugn och sedan sätta igång den på önskad temperatur. Har kikat på lite Youtubefilmer där de testat olika sätt att baka bröd. De säger ju alltid i recepten att du ska sätta igång ugnen och låta den stå ett tag varm innan su ställer in bröden. Så det har jag gjort. I de här filmerna testade de att göra så, att ställa in dem i ugn som precis blivit varm och att ställa in dem i kall ugn. Och alla tre blev bra. Därför tänkte jag att jag skulle testa att ställa in i kall ugn. Borde ju ge degen en liten extra möjlighet att jäsa. Därför tänkte jag att det fick bli kall ugn idag.

Och vet ni vad, det blev helt OK bröd och experimentet med att ställa in bröden i en kall ugn verkar fungera alldeles utmärkt.

Degen var för lös, formarna förmodligen lite för stora, men det det blev trots det bra surdegsbröd. Surade lite innan de åkte in i ugnen och ångrade mig att jag inte lagt i typ 3-4 gram jäst vilket jag ibland gör när jag bakar med surdeg. Men uppenbarligen fungerade det ändå. Så jag får kanske testa lite igen, och se till att degen inte blir för lös.

I övrigt gick hundarna och jag ut på promenad i skogen idag. Det var kring nollan, men solen sken och det var riktigt härligt. Fick riktiga vårkänslor, kanske inte så svårt att förstå när det såg ut så här där vi gick.

OK, det är bara den 6 februari, men för min del får våren gärna komma, Jag vet att jag kommer att bli besviken, men en flicka måste väl få drömma.

Antiklimax

Tandläkaren var sjuk. Blev alltså ingen tandutdragning idag. Nu är det flyttat till nästa vecka. Men det är ett I-världsproblem, vi fixar det nästa vecka. Eller nästa.

Vi jobbar på så smått i vår trappuppgång. Mycket som ska göras där. Nya skivor  i taket plus målning. Fixa väggar och sedan på med renoveringstapet och riktig tapet. Upp med pärlspontspanel, nytt trapppräcke och sedan måla trappan. Så småningom även måla golvet i köket och ända till trappan. Men maken har jobbat på när det gått. Och nu är taket fixat och renoveringstapeten uppe. Nästa steg är att tapetsera med vanlig tapet. Något vi kanske ska se till att göra nästa helg.

Idag har jag i alla fall strukit ett lager färg på fönstret. Det var målat sedan tidigare, men behöver fräschas till lite. Vill få det gjort innan tapeter kommer upp. Efter tapeten ska vi även få upp taklister och när taklisterna är uppe kan vi ta bort byggnadsställningen i trappan. Det ska bli trevligt. Så nu kommer min del snart igång. Hjälpa till med tapeter och så måla. Vilket påminner mig om att jag behöver måla de där taklisterna som ska upp.

Liten pyttevinter

Just nu har vi det lite kallare. Vilket innebär 1-4  minusgrader på natten och 1-3 plusgrader på dagen. En liten, liten pyttevinter. Idag när vi tog en skogspromenad så hade vi till och. med lite snö på marken (i princip borta nu).

Emellanåt åker vi till ett löpspår som ligger en liten bit bort. Bra runda och vintertid brukar det inte vara så mycket folk. Sista tiden har det dock varit det. Många fler bilar än normalt och det har handlat om promenerande människor, inte löpare. Har funderat på om det är någon facebookgrupp eller något som pekat ut stället för folk.

Idag var det annorlunda. Väldigt få bilar där, ungefär så som det brukat vara innan. Vi träffade bara på en enda människa på hela promenaden, som ändå var på fem kilometer. Undrar varför där var så få bilar idag? Så fick jag en tanke, kanske har det varit nyårslöften? Att gå ut och promenera flera gånger i veckan? Jag kan i alla fall hoppas på det. Skulle det vara så turligt kanske vi får tillbaka våran runda?

Eller så var det bara en ovanligt lugn dag just idag och så kommer tillbaka nästa gång. Oavsett så kommer vi att åka dit igen, för det är en bra runda att gå. Finns dessutom flera spår att välja på.

Men det är så mörkt nu. Mycket mulet väder och det blir aldrig ljust. Så nu börjar även jag känna av det här. Något som jag klarat ganska bra fram till nu eftersom november och även december bjöd på ganska mycket sol mitt på dagen. Januari och februari (hitintills) inte lika mycket.

Imorgon ska jag till tandläkaren och dra ut en tand. Känns lite läskigt om jag ska vara ärlig. Hoppas att det inte blir några komplikationer. För ganska många år sedan drog jag ut en annan visdomstand, samma som den imorgon fast på andra sidan. Längst bak upptill. Den gången blev det lite jobbigt. Tanden var lite för nära den andra tanden och det blev besvärligt att få ut den. Tog 45 minuter och tandläkaren ringde dagen efter och undrade hur jag mådde. Den tanden drog jag ut därför att den var dålig innan den kom upp ens. Tanden imorgon drar jag ut imorgon är det i sig inget fel på, men den sitter till så att den konstant river sönder tandkött på den nedre tandraden. Så jag hoppas att det ska gå bra imorgon och att jag därefter slipper ha öppna sår i munnen hela tiden.

Men i alla fall. Usch.

Vi kör på ett tag till :)

Iggy är en hund som tyvärr har ett för stort hjärta Något som tills sist kommer att leda till hans slut. Emellanåt hostar han på grund av detta. Hjärtat växer och trycker på lungorna på något sätt. Orkar väl inte heller få ut all vätska överallt som det borde så han hostar av de här båda anledningarna. Han får tabletter för det här och de har gjort stor nytta. I övrigt ser vi inga andra problem. Han är pigg, han äter sin mat och älskar sina promenader.

Nu på sistone har han emellertid börja hosta lite mera. Inte jämt, men periodvis. och häromnatten så fick han en rejäl hosta som varade länge. Senast han var på koll var i september och de sa att vi skulle komma tillbaka efter sex månader. På grund av det här extra hostandet så bokade vi en tid lite tidigare. Idag. Sedan han började hosta mera emellanåt har jag varit superorolig. Och även varit superorolig för det här besöket. Undrat om vi närmar oss det där slutet.

Så idag har jag haft lite ont i magen, och i huvudet också för den delen. Nu är veterinärbesöket över. Hans hjärta har fortsatt växa så han är ju sämre. Men det är inte någon överraskning och inte något jag blev chockad över för det hade jag räknat med. MEN han är ännu inte så dålig att det närmar sig slutet. Vi ska justera hans mediciner. Och så får vi se vad proverna säger, det vet vi inte förrän om några dagar. Oavsett så är det inte dags ännu. Veterinären sa att hon kommer att säga när  hon anser att det är dags och det är inte nu. Så just nu känns det i alla fall lite lättare.

Kanske vi når tolv år i alla fall Iggy (som är den 26 mars om någon undrar)!

Ett träd är borta

Idag gick vi en promenad som vi inte har gått på ett tag. Det är en promenad där det finns en del gamla, fina träd. Som det här.

Idag så var det något som såg fel ut när vi gick där. Såg då att det här trädet inte stod där längre. Det var tomt där. Trädet låg på marken och jag kunde se att det varit ruttet i mitten. Men jag ska vara ärlig. Jag blev lite ledsen. Inte så att jag grät, men ändå lite ledsen.

Det där trädet hade en sån karaktär och jag ”hälsade” ofta på det där trädet när vi gick förbi och pratade lite (ja, jag är lite konstig på så vis). Det ser stort ut på bilden, men det var ännu större i verkligheten. Ett riktigt fint gammalt träd. Som nu inte finns mer.

Till trädet: Promenaden kommer aldrig att bli densamma.

Ruskväder

Vi har haft en gul varning för kraftigt snöfall för idag ganska länge. För någon dag sedan ändrade det sig till regn istället. Detta eftersom vi har plusgrader och fortsätter att ha plusgrader. Och så långt vi kan se (just nu 1 februari) ska det fortsätta att vara plusgrader. Jag vet att jag inte ska säga så, men igår när vi gick en långpromenad kändes det nästan som att våren är på gång. Jag VET att det bara är januari, men så fungerar jag. Plusgrader, snödroppar och tulpaner börjar kika upp i rabatten. Då känns det alltid som vår för mig. Så har jag fungerat alla år så jag lär inte ändra mig nu. Och så idag, en väldigt mörk dag, total igenmulet hela dagen. Kring lunch när vi skulle gå ut var det en rejäl omgång snöblandat regn som bestämde sig för att trilla ner. Jag klädde mig själv och hundarna i regnkläder och gick ut. Iggy skulle gå en kort runda, Ville ville gå lite längre, men idag valde jag att följa Iggy och gå en lite kortare runda. Inte jag heller hade någon lust till en lång runda.

Hundarna är inte överförtjusta i regnjacka, men när det regnar mycket hjälper det mig mycket att de har regnjacka. Inte så mycket mer än tassar att torka när vi kommer in. Iggy är i och för sig ganska nöjd i sin jacka. Han älskar inte att ta på den, men om det regnar mycket ute märks det att han gillar sin jacka. För han gillar INTE regn, har han aldrig gjort. Ville är nästan lite skraj för sin jacka, men när han väl får den på sig är den OK. Men inte mer.

Trots regnjacka så blir du blöt om huvudet. Något som inte heller är roligt. Då blir man så här olycklig.

Som jag skrev. Iggy är inte förtjust i regn.

I övrigt har det varit en dag för slötittande på serie idag. Har svårt att få upp någon fart när det är mörkt hela dagen. Januari har en förmåga att vara väldigt tråkig vädermässigt. Vi får hoppas på februari istället.

 

En ny leksak

Någon gång innan jul köpte jag mig en ny köksapparat. En jag velat testa ganska länge. Jag hittade en modell med tidigare kostat 2500 men som var på rea för 999. De skulle väl byta modell, men det passar ju mig att testa en som inte är så dyr och att det inte är den senaste modellen gör inte mig något. Det är tvärtom ganska bra att köpa utgående modeller för de kan vara rejält billiga.

Så här ser den ut. Idag testade jag den för första gången. För att göra det väldigt enkelt för mig gjorde jag klyftpotatis och rostade morötter. Det blev bra potatis, men det viktigaste idag var att jag ville lära mig hur manicken fungerar och bär sig åt. Jag hade läst någon som påstod att den var högljudd, men det stämde inte alls. Definitivt inte någon hög volym. Nu tror jag att jag fattat vilka knappar jag ska trycka på, så nu kan jag väl fortsätta med lite andra saker.

Alltid roligt med en ny leksak.