Idag när vi satt och käkade såg jag en gammal bekant utanför fönstret.
Den svartvita flugsnapparen. Eller snapphanen som jag brukar kalla den. Han satt uppe på pergolan på staketet. Han var och kollade om holken fortfarande var OK. Så att han kan visa upp dem för någon dam. Vi har haft en svartvit flugsnappare här i princip varje år sedan vi flyttade in. Kan ju inte vara samma flugsnappare så jag förmodar holken på något vis går i arv eller nåt. Läste någonstans att den äldsta som hittats var tio år så samma är det inte.
Vi får väl se om han visar upp den för någon dam i år också. Flugsnapparen kan ha flera bon, med flera damer, och han letar alltid upp ett bra boställe först och sedan visar han upp det för honan. Tycker hon att det är ett bra ställe så slår hon till. Skulle det bli bon med mer en dam så är han tydligen så otrevlig att han bara stannar på ett ställe och hjälper till. De år jag sett dem så har hanen varit med och matat i vår holk så detta är förmodligen det bästa stället han hittat. Ska bli roligt att se om vi får hyresgäster där i år också.
På bordet har vi fina rosor just nu. Maen köpte dem till Valborg och de håller fortfarande. Riktigt fina färger på den buketten, så det gjorde han bra.
Och nu kör vi en ny vecka. Första veckan i maj.
Lämna ett svar