Det här är min mamma. Idag är det 100 år sedan hon föddes. Den 12 januari 1925 föddes hon på en bondgård i Finland. Hon hade sju syskon, eller i alla fall hade hon sju syskon lite senare. Hon var bland de yngre, men inte yngst.
Alla syskon utom en syster som inte var född ännu när bilden togs. Mamma sitter i mitten.
Hennes pappa var inte så bra på det där med att ta hand om ett jordbruk och de förlorade gården. De flyttade till ett gammalt soldattorp på en ö i Åbo skärgård när inte pengarna räckte längre.
Fast förr var det gult, med gröna foder.
Där bodde de istället i ett rum och kök. Någon, förmodligen mormor, tyckte om blommor för det fanns många blommor runt torpet.
Mamma gick sex år i skolan. Här är hon i skolan, med sin klass. Jag är inte hundra på vem som är hon, men hon är med på bilden. Skulle kunna vara hon som är strax till höger om lärarinnan. Inga leenden på foton på den tiden inte.
Under andra världskriget hade de det besvärligt, de levde på fisk och hon har berättat att det hände att hennes pappa sköt ”svarta älgar” (dvs. ägnade sig åt lite tjuvskytte). Två av hennes bröder dog i kriget, liksom hennes pojkvän hon hade där. En bror kom hem från kriget, men klarade inte av att leva och sköt sig själv. Inte så lätt. Efter kriget var det ont om jobb i Finland och hon flyttade till Sverige för att jobba. Hon åkte till Stockholm där hon träffade min pappa som jobbade som smörgåsnisse på Berns salonger. De gifte sig och flyttade till Skåne, där min pappa kom ifrån.
Idag är det en trist dag därute. Tö, regn och snö lite om vartannat. Hade ett besök inbokat hos tandläkaren och tog cykeln dit ner. Det var ett riktigt äventyr får jag säga. Men min nya cykelkorg uppfyllde allt jag ville. Passade på att hämta ett paket som enkelt gick att stoppa ner i min nya korg. Trevligt. Jag gick till tandläkaren eftersom jag blivit trött på att ha ständigt inflammerat tandkött längst bak i ena käken. Vi kom överens att dra ut en tand. En fullkomligt värdelös visdomstand som är vass och som konstant tar sönder tandköttet. Tyvärr hade hon inte tid idag utan vi fick boka en tid fram i tiden. Inte roligt att dra ut en tand, men ser fram emot att inte ha blodsmak i munnen större delen av tiden. När jag kom hem hade jag i alla fall rester från igår att äta. Det var extra roligt, för det jag hade hemma var fiskcurry med kokosris. Ett recept från svt som jag gjort flera gånger. Och det är så GOTT!!!! Tänkte att jag skulle dela med mig av receptet även om det finns på svt. Det har hänt att de plockat bort recept som jag förlitat mig på.
Ingredienser
Fiskcurry
400g torskfilé, eller annan vit fisk 0,5 tsk gurkmeja 2 st torkade tamarindfrukter, eller 1-2 msk tamarindpasta 4 msk rapsolja 1 tsk hel spiskummin 2 st stora gula lökar, hackade (de ska mixas så de behöver inte vara så fint hackade) 1 msk färsk, riven ingefära 1-2 st färsk chili, skivad 0,5 tsk gurkmeja 1 tsk chilipulver 0,5 tsk malen koriander (kan uteslutas) 4 msk tomatpuré 250 – 400 ml kokosmjölk (Går bra med både lätt och vanlig. Gör du inte kokosris, använd hela burken dvs 400ml) 2-3 dl vatten salt
När det gäller tamarind så är det inte något de har i våra affärer, men däremot så har jag hittat tamarindpasta i vanliga affären. Färsk ingefära och chili har jag alltid i frysen. Ingefäran är enkel att ta ut och riva när den är frusen och chilin är också lätt att skära upp direkt från frysen.
Kokosmjölken brukar jag dela så att jag tar en del av den i grytan och en del i riset. Vill du ha mer kokosmjölk så tar du en hel burk i grytan istället.
Kokosris med gröna ärtor
3 dl basmatiris 3,5 dl vatten 1,5 dl kokosmjölk (resten från burken i fiskcurryreceptet) 0,5 tsk salt 1 dl gröna ärtor, tinade (gör gärna i mikron så att de är lite varma också)
Har du använt en hel burk kokosmjölk i grytan kan du använda en mindre paket kokosmjölk här. I åtminstone vår affär finns det kokosmjölk i mindre pappersförpackningar.
Gör så här
Fiskcurry
Dela fisken i lagom stora bitar, cirkus 3 x 3 cm och gnid in dem med 1⁄2 tsk gurkmeja och en nypa salt. Ställ åt sidan.
Om du har torkade tamarindfrukter: lägg dem i 1 dl vatten.
Hetta upp oljan i en gryta och lägg i spiskummin. När den börja låta lite och kanske hoppa häller du i ingefära, chili och lök. Salta lite och sänk värmen något. Stek under omrörning i 5–10 minuter, eller tills löken blivit mjuk och börjar bli lite genomskinlig.
Tillsätt alla kryddorna. Fräs dem med löken och rör några varv, lägg sedan i tomatpurén och låt den fräsa med under omrörning.
Häll i kokosmjölken och mixa lök och kryddor med kokosmjölken med en stavmixer. Åtminstone kör jag med stavmixer för att spara disk, men går naturligtvis bra att hälla över allt i en matberedare eller vanlig mixer också.
Är allt i grytan låt det vara kvar, annar häll tillbaka det i grytan. Häll i 2-3 dl vatten och låt alltihop koka ihop under medelvärme i 10 minuter, smaka av med salt.
Om du har torkad tamarind kramar du ur frukterna som blötts upp i vattnet, slänger skalen och häller i tamarindvattnet i grytan. Om du har tamarindpasta tillsätter du den. Späd såsen med vatten så den inte blir för tjock. Smaka av med salt. Hitta balansen mellan sött, salt, syrligt och hettan från chilin. Vill du ha starkare kan du tillsätta chilipulver.
Jag har ibland inte låtit såsen koka ihop hur mycket som helst utan använt maizena för att göra den lite tjockare. Kanske ett helgerån, men jag får mer sås och maizenan har åtminstone inte jag känt smaken av.
Lägg i fiskbitarna och låt sjuda på svag värme i några minuter eller tills fiskbitarna är genomkokta.
Kokosris med gröna ärtor
Lägg riset i blöt i cirka 30 min, skölj sedan tills vattnet är helt klart.
Koka upp vatten, kokosmjölk och salt i en kastrull.
Häll i riset och låt koka på låg värme i cirka 10 min eller tills det är klart.
Idag har det varit ett riktigt busväder. Åkte iväg och handlade på förmiddagen till stora ICA och när jag kom gåendes med vagnen högg vinden tag i den så att den åkte åt sidan ordentligt. Tur att det inte stod någon bil där.
Det skulle ha regnat hela dagen enligt väderprognosen, men nu blev det inte så. Däremot har det varit plusgrader hela dagen, vilket ledde till en ganska blöt promenad idag.
I en nedförsbacke höll jag på att åka all världens väg. Tur att jag inte gick den promenad jag hade tänkt från början, den har nämligen många fler nerförsbackar. Snön bara gled under fötterna på mig, ganska läskigt faktiskt. Gick lite på sidan istället, sådär som du gör med skidor i en nerförsbacke när du är en kass skidåkare. Hundarna märkte att jag var lite skraj för de gick så försiktigt så. Jag säger ju i och för sig till dem att gå försiktigt så det kan bero på det också.
Nu säger prognosen att det ska regna hela dagen imorgon, jag håller en tumme för det istället. Inte för att det är så att jag älskar regnet i sig, men det är som så att jag vill ha bort snön innan det fryser till igen om ett par dager. Ligger det en massa blötsnö på marken och det fryser till blir det blixthalka överallt. Inte för att det ska vara minusgrader så många dagar innan det blir tö igen, men hundarna ska ut varje dag så…
Maken har jobbat på en del i trappan. Kommit så långt att taket målats en gång och väggarna är redo att få renoveringstapet på sig. Det tar sin lilla tid, men det går framåt. Vilket är det viktigaste.
I sommar hoppas vi att vi ska hinna måla två av väggarna på huset. Lyckas vi med det blir jag nöjd. I så fall har vi ett hus som är till hälften grönt och till hälften gult ett tag. Men det är samma sak där. Går långsamt framåt, men i alla fall framåt.
Just nu har vi minusgrader och snö. Helt OK väder även för min del. Hundarna gillar också snö, fast inte att det fastnar under tassarna. Snön har en förmåga att fastna mellan trampdynorna och där bli en hård kula. Hjälper inte att klippa pälsen. Det handlar mer om att det finns ett litet hålrum där mellan trampdynorna som är perfekt för snön att åka runt i och bilda en liten isbit. Som gör ont när du går på den efter ett tag. Enda sättet att stoppa det är nog att sätta sockar på hunden, så som de gör med slädhundar.
Annars är snön rolig. Att springa efter snöbollar som husse fixar är roligt.
Han må vara gammal (snart tolv), ha ett knä som är opererat för patellaluxation, en tumör i en testikel och ha ett för stort hjärta, men lik förbaskat är det roligt att leka med snöbollar och fotbollar. Det kan hända att hans värden inte är bra, det vet vi inte. Vi vet inte heller om den där tumören växer eller inte, veterinären trodde vi kunde låta den vara där utan något större besvär, men vi vet inte. Men oavsett så mår Iggy inte dåligt. Han är glad och pigg. Skulle tumören växa kan vi inte operera bort den, för på grund av hans stora hjärta kan han inte sövas. Och skulle hjärtat växa för mycket kommer det att samlas vätska i hans lungor. Men inte just nu. Just nu mår han bra och vi lever på det. Han gillar att det inte är för varmt och går gärna långa promenader. Han kan gå fort och först och inte hänga efter oss som han gjorde i somras.
Vi gläder oss åt detta eller hur? Och tar den tid vi får.
Så även med snön. Imorgon försvinner den. Imorgon ska det bli oväder lite överallt vad jag förstår. Hos oss innebär det först en massa snöande, som så småningom går över i regn. Så imorgon kväll borde all snö vara borta. Sedan ska vi ha tö någon dag och därefter lite minus igen. Den som lever får se. Väderprognoserna är så osäkra för närvarande, vädret imorgon har gått fram och tillbaka i prognosen, men att det ska komma mycket nederbörd har varit med hela tiden, så det är bara att förbereda sig.
Snön kom igår kväll och så även minusgraderna. Det är väl inte så superkallt där ute 3-4 minus eller så, men snön ligger kvar och gatorna är fulla med is. Iggy och jag gick vår promenad i mörkret så att husse och Ville kunde ta bilen och gå en långpromenad där risken för smällare är mindre än här. Iggy tar inte lika illa upp om det smäller när vi år ute och går. Dessutom bör han inte gå så långa promenader just nu. Han haltar inte längre, men är inte värt att riskera långpromenader med en gång. Så som det ser ut var det en sträckning och inte något värre. Vi håller fortfarande en tumme för det.
Jobbar med att försöka göra en mall till en tallrik som jag vill göra i lera. Då jag vill göra några stycken så försöker jag göra en form. Skär ut den i frigolit och ska sedan se om vi har gipsputs i källaren för då kan jag sätta ett tunt lager puts utanpå frigoliten. Och så kan vi se om det fungerar sen. Har skurit ut en form idag, men den får stå åtminstone till imorgon så att jag hinner känna efter om det är rätt form eller inte. Jag ska göra några djupa tallrikar är tanken och då behöver de ha en vettig storlek. Har en idé om hur de ska se ut, men är fortfarande inte säker på storleken. Började med en ganska stor, men karvar den mindre och mindre. Tror dock jag har en bra storlek nu. Vi får se imorgon.
Ytterligare en nyårsafton med en skotträdd collie är genomlevd. Eller inte bara nyårsafton utan alla dagar innan. Egentligen är inte själva fyrverkerierna vid tolvslaget det värsta. Vi stänger in oss i rummet med TV´n, sätter igång en film på relativt hög volym och drar ner rullgardinen. På något sätt tror jag att när alla fyrverkerierna drar igång på en och samma gång så blir det så mycket att Ville nästan stänger av istället. Vi körde lite hundträning precis efter tolv och det fungerade riktigt bra. Ville kunde släppa skällandet på smällarna och gå in i träningsmode istället. Så det var bra. Vädret var dessutom riktigt dåligt, mulet och regn, så en del av ljudet försvann på grund av det.
Värre är alla dagar innan och efter nyår. När folk håller på och smäller smällare och bomber lite när som helst. Det smäller och när du har lyckats lugna ner hunden så smäller det igen. Likadant under promenaderna. Smäller det en gång så brukar det gå att lugna ner hunden så att vi kan fortsätta promenera, smäller det en gång till är det lika bra att gå hem. Så dagarna runt nyår tar vi ofta bilen och åker iväg någonstans där det förhoppningsvis inte ska smälla. Häromdagen åkte maken till ett naturreservat i närheten. Det var mörkt ute. När han kom dit så såg han att på grillplatsen satt ett gäng och grillade. Vilket så klart är helt OK. Men när han har gått ett tag hör han hur de börjat köra igång med smällare! Vad är det för idioter som åker ut till ett naturreservat och kör igång ett fyrverkeri? Ingen tanke på djuren som lever där. Ibland blir jag bara så trött på folk. Det känns emellanåt som att människor blir mer och mer egoistiska. Kanske de som är unga idag tar efter USA även i de sämsta delarna?
Iggy reagerar också på smällare, men framförallt när han är inomhus. Men han är inte driekt rädd, men han skäller på dem eftersom de för väsen. Fast när det har smällt för många gånger så kommer han på att det blir för jobbigt så då struntar han i dem. Det blir för mycket jobb helt enkelt.
Innan och under nyår har vi haft riktigt dåligt väder. Blåst och regn. Idag har det regnat ordentligt och inatt ska det frysa till på det. Sedan ska vi ha frost ett tag. Och snö tydligen. Jag hoppas att folk använt upp sina smällare och bomber även att det varit dåligt väder, så att vi inte får en lång period av smällande även efter nyår. Och att frosten inte innebär islager på promenadställena.
Dessutom hoppas vi på att 2025 blir bättre än 2024! Alldeles för mycket elände i världen under 2024.
Jag köpte mig en ny cykel för cirkus ett år sedan. Så här ser den ut.
Jag cyklar en hel del och jag använder cykeln när handlar, när jag hämtar paket mm så det är viktigt för mig att kunna lasta vettigt. På den bakre pakethållaren finns ett system som heter Atran Velo, förkortat AVS, som innebär att jag kan köpa en korg eller en väska som passar det systemet och knäppa fast den på pakethållaren. För att sedan enkelt ta bort den igen. Jag kan även låsa den så att ingen kan sno den när jag är inne i affären. Väldigt bra system. Fram finns en korg och den korgen är det enda jag inte varit nöjd med på den här cykeln. Det kommer säkert att dyka upp andra problem med cykeln, det gör det alltid med prylar, men jag räknar med att ha den här cykeln ett antal år och vill inte tjura över cykelkorgen varje gång jag cyklar. Vad är det då som är så dåligt med korgen som följde med cykeln? Dels är den liten, vilket gör att det inte är det enklaste att ställa en matkasse i den. Får alltid hålla på att flytta runt varorna för att det ska fungera. Det andra problemet är att den är så öppen, dvs inga täta väggar alls. Jag är van från tidigare cyklar att jag kan slänga mina vantar, nycklar och andra prylar i korgen utan att de ramlar ut. Köpte till och med någon slags väska som du ställer i korgen, och då kan jag i och för sig slänga ner saker i korgen, men den blir ännu mindre på insidan.
Så jag bestämde mig för att investera i en ny cykelkorg, och tänkte att då ska jag passa på att se till att ha ett AVS-system framtill också. Så kan jag byta korg om jag skulle vilja det och även ta bort den, om jag skulle vilja cykla utan korg. Krävs en del fixande, men tänkte att det var värt att försöka. Så jag beställde en pakethållare med AVS till främre delen av cykeln.
Idag kom sakerna fram och jag var så sugen på att se om jag kunde fixa att byta cykelkorg. Det hela innebar för min del att jag fick börja med att plocka bort den gamla korgen och ställningen som den satt fast i. Gick mycket enklare än vad jag hade trott att det skulle göra! Sedan satte jag dit den nya pakethållaren. Lite trixigare, men jag löste även det! Enda som jag kanske är lite nervös för är skruvarna jag fäste pakethållaren med nere vid hjulet. De skruvar som följde med pakethållaren var för långa och hade gått in i växeln som finns där framme. Jag använde istället skruvarna som den gamla cykelkorgställningen var fäst med och de är kanske något korta. Pakethållaren sitter ordentligt på plats just nu och den känns även stabil, så jag kör på och hoppas att de håller även framöver. Får väl dra åt dem när jag kört runt lite.
Sedan satte jag på korgen och det fungerade! Nu har jag en pakethållare fram och jag har en ny snygg cykelkorg. Och jag fixade det själv! Syns inte så bra på bilden ovan, men korgen är betydligt större än den gamla. Plus tät så jag kan lägga saker i den.
Mellandagarna ska folk tydligen ut och promenera. Två dagar i rad nu så har jag varit på två trevliga promenadställen som jag brukar åka till. Och ja, på sommaren kan där vara mycket folk, men på vintern brukar där INTE vara många. Är det dåligt väder så är där dessutom ännu färre. Igår åkte jag till mossen och där var så mycket bilar! Har aldrig sett så många bilar där, inte ens på sommaren. Parkeringsplatsen var full, och sedan stod det bilar längs med vägen, sådär som det kan göra på populära badplatser när det är fint väder. Jag blev helt chockad, brukar räkna med en fem-sex bilar, inte femtio. Vi lyckades få en parkering eftersom jag hade turen att det var en bil som körde iväg just när vi kom. Vi kom även relativt sent uppenbarligen för när vi hade gått rundan så hade de flesta bilarna åkt.
Idag åkte jag till ett annat ställe och det var likadant där. Massor av bilar. Och människor naturligtvis. Vi tog oss runt där också, men det är inte riktigt lika trevligt som vanligt.
När jag berättade för maken så sa han just det som jag inte funderat på förrän då, att folk går ut och promenerar på mellandagarna. Lite lustigt bara. Promenerar de inte resten av året? Eftersom jag som är ofta ute och promenixar på olika spår här runt omkring ser dem inte under resten av året. Vad beror det på, att alla ska ut och promenera just mellandagarna? Underligt fenomen. Tar de liksom igen hela årets promenader just under mellandagarna? Går som tusan inågra dagar? Fördelen är att det kommer att gå över. Mellandagarna tar slut och då får jag tillbaka mina promenader. Sedan kommer jag att glömma det där med mellandagar och promenader och bli lika förvånad nästa gång de dyker upp.
Så här ser förresten våra skogar ut just nu.
Och så har de sett ut större delen av november- december. Ingen snö här inte. För min del helt OK, jag gillar det. Kring nollan, mot plus är perfekt vintertemperatur för mig. Tyvärr ska det bli kallare efter nyår. Jag säger tyvärr, för som vanligt är det inte kylan jag har något emot, utan halkan. Eftersom jag har en enorm förmåga att snubbla och halka. En förmåga jag har haft hela livet, min mamma brukade säga att jag inte lyfte fötterna ordentligt när jag går, och vem vet kanske hade hon rätt. Eller så är jag bara ovanligt klumpig. Oavsett så är det ganska jobbigt.
Men, men ingen idé att ta ut något i förskott. Vi tar en dag i taget, eller hur.
