En varm höst

Förra helgen tog vi in mina pelargoner och annat som inte skulle vara ute längre, fall i fall det skulle bli frost. Inte blev det någon frost inte. Faktum är att enligt SMHI så ska vi inte ha någon frost så långt det går att se, så egentligen skulle blommorna kunnat stå ute till november. Just nu har vi dessutom alldeles extravarmt. Idag har det varit femton grader varmt. Och när solen skiner känns det ännu varmare. Det har varit så varmt idag att vi inte ens haft någon värme igång i huset. Och haft balkongdörren och flera fönster öppna dessutom. På natten är det 8-9 grader. När jag går ut med hundarna så tar jag bara på mig en väst. Som jag inte ens knäpper. Utan att bli det minsta kall. Lite konstigt.

Det är otroligt vackert ute nu. Och vi har haft det ganska soligt och fint dessutom så det har varit alldeles extra bra.

I helgen rensade jag mina pallkragar. Iklädd trädgårdsbyxor och t-shirt. Annars hade jag blivit för varm. Jag rensade inte pallkragarna helt och hållet tomma, vissa saker har fått stå kvar. Grönkålen till exempel. Där är mycket grönkål kvar och den kommer att stå sig fin även om det blir frost. Persiljan var också fortfarande fin så den fick vara kvar. Och gräslöken kommer ju tillbaka så den har jag inte rört. När jag plockat bort det jag skulle plocka bort så la jag en massa äpplen under jorden. Vi, precis som alla andra, har nämligen haft otroliga mängder äpplen i år. De bryts ner och blir till fin jord till våren. Kändes väldigt bra att ha gjort det, det är inte varje år jag fixar det så här tidigt. Det HAR hänt att det till och med fått vänta till våren. När jag varit extra lat.

Iggy har varit piggare när det blivit svalare ute, men vissa dagar vill han bara inte gå någon längre sträcka. Vi försöker dela på oss lite och ta varsin hund så att Ville kan få en längre promenad när Iggy är lite trött av sig. Emellanåt när Iggy är pigg så går det som tusan, precis som vanligt, men vissa dagar vill han bara inte gå någon längre sträcka. Då går han långsamt och vill gå hem direkt när han uträttat sina behov. Idag var en lite långsam dag och han och jag tog en promenad i skogen.

Istället för att dra honom med mig tvingar jag honom att gå före mig, det blir lättare så. Och så går vi i en lite lagom kort runda. Jag tar dessutom bilen så att vi kommer direkt till skogen, så att Iggy slipper den tråkiga ”transportsträckan”. Skulle vi, som vi brukat göra förut, gå även den tråkiga transportsträckan så skulle vi nog aldrig komma fram till skogen. Han är nämligen väldigt bestämd av sig när han så vill. Bara vägrar gå. Men häromdagen till exempel gick jag med båda hundarna cirka fem kilometer och Iggy var i farten hela tiden. Så det är bra dagar och lite sämre dagar. Det är så vi har det.

Varje dag tillsammans är en present.

Lite tidigt, men OK

Jag gillar lakrits. Ganska mycket faktiskt. Ett antal år har jag haft Lakritsfabrikens adventskalender som förgyllt min december. Jag har testat andra märken också, men Lakritsfabrikens kalender innehåller nästan dubbelt så mycket lakrits som de andra kalendrarna. 720 gram totalt. Ta t.ex. Haupts så innehåller den bara en 375 gram. Något år hade jag faktiskt båda, men det var när de råkade sälja Haupts kalender för halva priset. Nåväl. Förra året så upptäckte jag plötsligt att Lakritsfabriken inte gjorde någon kalender. Va?!? Hur kunde de överge mig så! Jag fick ju nöja mig med Haupts.

I år när jag kollade så visade det sig att Lakritsfabriken tagit sig i kragen och tillverkat en adventskalender igen! Vilken lycka.

Men den var dyr. 498 kr. Så jag bestämde att jag får nog fundera på det en stund. Sedan råkade jag se att på cdon.com fanns den för 329 kr. Jag tänkte att nu får jag allt slå till. Vilket jag gjorde. Tänkte att det priset kommer nog inte att stå sig så länge till. Och det gjorde det inte, nu kostar den 449 kr där. Men jag fick min för 329 kr. Och nu står den där och lockar mig. Jag ska dock ska vara ståndaktig och inte öppna den förrän i december. Håll med om att det var ett bra pris!

Nu väntar jag bara på att de ska börja sälja tekalendern jag brukar köpa också. . .

Att känna sig lite övergiven

Igår  åkte maken och Ville på träning på kvällen. Det tyckte Iggy var höjden av fräckhet. Att lämna honom hemma alltså. Att jag var hemma var ingen tröst. En stund efter att de åkt skällde han vid dörren och ville ut. Jag tänkte att han ville ut och kissa. Han behöver göra det lite oftare nu för tiden eftersom han äter vätskedrivande medicin. Brukar gå ut med honom innan jag går och lägger mig, vilket kan vara både tolv och ett på natten. Gör jag inte det så kan det hända att  han väcker maken och vill gå ut vid tretiden någon gång. Nåja, tillbaka till igår. Det visade sig att han inte alls behövde uträtta sina behov. Han ville gå ut och kolla om inte maken och Ville skulle komma hem igen.

Då ligger han så här. På ett trappsteg och kikar under räcket mot infarten och vägen neråt. Det är där de kommer när de kommer hem igen. Därute  låg han säkert en timme innan han ville komma in igen.

Jag tänkte att jag skulle ta ut honom på en promenad. Klädde på mig och vi gick iväg. Men bara upp för backen. Han kollade bakåt hela tiden och när jag började svänga när vi kommit upp för backen kom han på att han inte kunde se hem om vi fortsatte så han vägrade. Bara att gå hem igen. Så fick maken gå en runda med båda hundarna när han och Ville kom hem igen.

Så även en hund kan känna sig lite övergiven ibland.

Äntligen en skrivare

Jaha, och så gick det en vecka igen. Förskräckligt vad fort tiden går. En vecka försvinner som ingenting. Just nu är det en skön tid ute. Luften känns så klar och temperaturen är lagom. Samtidigt är det lite svårt att veta vad jag ska ha på mig när jag är ute och går. Det är liksom lite mittemellan. Lätt att ta  på sig för mycket kläder eftersom det känns lite  kallt, men när du börjar gå så visar det sig att det inte var så kallt. Men jag klagar inte, det beror på mig och inte på vädret. Vi har inte haft någon riktigt frost ännu, bara lite morgonfrostm så blommorna står fortfarande kvar ute. Hade tänkt ta in dem nu i helgen, men det visar sig att jag glömde bort det. Å andra sidan har jag ju livstids semester numera så jag kan ta in blommor vilken dag som helst. Utom de stora krukorna. De får maken ta hand om.

Vi har börjat köra vår pelletskamin lite grand nu, det är inte speciellt kallt ute, så det går inte att säga hur den kommer att fungera när det blir riktigt kallt, men än så länge blir det härligt varmt i köket. Köpte en effektmätare på Kjell & company eftersom maken ville kolla hur mycket ström kaminen drar. Det visade sig att den drar väldigt lite ström, men å andra sidan så måste du ju köpa pellets. Ska bli spännande att se hur det blir när det blir vinter.

Har varit och skaffat oss en skrivare också. Vi har inte haft någon på flera år, sedan den vi hade slutade fungera. Vi  använder inte en skrivare speciellt ofta, men jag har behövt en lite då och då. Nu i helgen slog vi alltså äntligen till. Lyckades tömma en hylla i mitt ”pysselskåp” och där blev det  perfekt plats till en skrivare. På så vis blir den inte så dammig och står inte heller i vägen. Blir bra också när jag kan skriva ut bilder som jag vill teckna eller måla av istället för att ha ipaden igång hela tiden.

Är en ny variant där man fyller på bläck i behållare istället för att byta behållare. Hoppas den klarar av att användas bara då och då.

Och så blev jag sjuk

När jag kom hem från Berlin var jag trött. Väldigt trött. Ändå kunde jag inte sova på natten. Dagen efter började jag få ont i halsen, men tänkte att det var för att jag var trött. Ibland får jag ont i halsen när jag inte har kunnat sova ordentligt. Men så var det inte. Så småningom blev det ordentligt halsont. Och feber. Närmare 39 grader. Nu ikväll känner jag dock mig OK, ingen feber längre. Förhoppningsvis betyder det att det är över nu. I Berlin hade vi lite Coronafall i vår grupp, vi fick ta Coronatest lite då och då. Ändå tror jag att jag bara råkat ut för en vanlig förkylning. Jag hade en del omgångar med värme och svett och sedan kyla och frysa lite. Det är bra grogrund för förkylning det också.

Vad tyckte jag om Berlin då? Det är lite intressant att liksom leva i en annan stad, inte riktigt vara turist. Även om jag naturligtvis var det också. Men jag kände mig faktiskt inte som en turist. Jag lärde mig att hitta i mitt område, att gå till olika ställen och att cykla runt i staden. Jag hittade min livsmedelsbutik och jag fick ihop mina vanor. Hittade stället där de hade gott bröd. Åt massor med vindruvor. De var så goda! Satt  på min balkong på kvällarna och lyssnade på människorna på restaurangerna på gatan. Det fanns massor med resturanger och uteställen på gatan där jag bodde. Och det var ärligt lite mysigt att sitta där på kvällen och höra människorna prata. Jag hörde inte vad de sa, men jag hörde att de pratade, något som faktiskt var lite mysigt. Måste säga att de var disciplinerade för även om de satt på uteserveringar så var ljudnivån inte hög. Inte ett dugg störande, nästan mer lite lugnande.

Även om jag hade ett utrustat kök där jag bodde så lagade jag inte mat en endaste gång. Flera gånger gick vi ut och käkade lunch tillsammans efter skolan och på kvällen köpte jag ofta färdigmat. Eller så åt jag ostmackor. De har väldigt gott bröd i Tyskland och jag gillar bröd. I mitt kylskåp fanns, förutom frukostmat, ostmackeutrustning.

Det var roligt att gå ut och käka på olika ställen. Fanns en otrolig mängd restauranger bara i vårt närområde. Men jag måste säga en sak och det är att det verkar inte som att de är så förtjusta i kryddor i Berlin. Många maträtter var tjusiga, med bra råvaror, men ganska mesiga i smaken. Till och med när jag köpte med mig indonesisk mat till lägenheten, och vågade på mig en rätt som det stod att den var ”spicy” på så var den definitivt inte spicy. God var den dock. Mer lagomkryddad.

Kom inte så  himla långt ifrån området där jag bodde. Berlin är ju väldigt stort, men på något sätt kände jag mig inte intresserad av att åka runt så mycket. Hade helt enkelt inte så mycket sightseeinglust. I och med att jag gick i skola och hade andra aktiviteter så blev det en annorlunda resa. Men jag blev trött, det här med att bli trött av att umgås med andra människor blir helt klart starkare ju äldre jag blir. Påverkar så klart också sightseeinglusten. Dessutom så fanns mycket av det som man ”ska” se inte så långt ifrån där jag bodde.

En annorlunda resa, mycket utmaningar, många intryck. Och mycket tyska.

Hemma igen

Jahapp, nu är mina två veckor i Berlin slut och jag är hemma igen. Något som är väldigt skönt. Två veckor i Berlin. Pratat tyska hela tiden. Inte för att jag är så himla duktig, men jag har tagit mig fram. Fick gå tillbaka till skolan igen, där tiden var mellan 09.00 och 12.30.

Även haft läxor!! Den här kursen var inte enbart för oss som ingick i den här sommarskolan utan egentligen var det som så att vi hoppade in två veckor i en pågående skola för människor som vill lära sig tyska som ett andraspråk. Så klasserna vi gick i var mixade, med folk från vår sommarskola och vanligt folk som börjat där innan vi kom dit och som, de flesta, skulle fortsätta när vi åkte därifrån. Vi var uppdelade i olika nivåer efter våra kunskaper. Jag gick i en B2 klass, men borde kanske gått i en B1 klass. Samtidigt tycker jag det ska var lite utmaning så jag valde att stanna i den här klassen. För mig var det inte själva språket som var det mest jobbiga, det var faktiskt att behöva gå upp tidigare än vanligt och att ge mig iväg. Jag har i två år nu vant mig vid att gå upp strax innan nio och ha en ganska lugn morgon. Kan lugnt säga att jag har inte den minsta lust att återgå till fasta tider igen.

Jag bodde i en Airbnb-lägenhet, ungefär tio minuters promenadväg från skolan. Det var en relativt stor lägenhet. Två rum och kök. Och en balkong. Där satt jag gärna på kvällen.

Fanns massor med växter på den där balkongen, som jag hade uppdrag att vattna. Även om jag hade ett kök så lagade jag inte någon mat där. Restauranger fanns i ett överflöd och det fanns många vegetariska alternativ. Här käkar jag grön curry.

Eftermiddagarna hade vi olika aktiviteter.  Där vi hela tiden pratade tyska oavsett vilka länder vi kom ifrån. Ingen annan svensk var där utom jag själv och det var väl ganska bra. Så den enda svenska jag pratade var när jag ringde hem och pratade med maken. Det gick relativt bra att prata tyska, även om det naturligtvis inte var direkt flytande. Samtidigt tröttar det ut en ganska mycket att hela tiden prata ett annat språk. Har fått en viss förståelse för de som flyttar till ett nytt land där de inte kan språket.

Vi var med på en live podcast.

Sista kvällen så hade vi ett avskedsparty som innebar fyra timmar på en båt genom Berlin.

Något som är trevligt. Åka runt och se Berlin från vattnet är inte fel. Se hur det skiftar från riktigt gammalt till väldigt nytt. Det här huset till exempel. Hur fasiken funkar det?

Och så på lördagen åkte jag hem igen.

Det var en lång dag. Lämnade lägenheten vid elva och kom hem vid åtta. Sex byten. U-bahn, tåg, flyg, Öresundståg, SJ-tåg1, SJ-tåg 2. Var ganska trött. När jag väntade på tåget i Malmö så stod en kvinna framför mig och jag bad henne känna på handtaget om tåget kanske var upplåst eftersom det hade stått där en stund. Jag sa det till henne på tyska! I Malmö! Snacka om att vara trött!

Väl hemma var det väldigt roligt att träffa hundarna igen. Gömde mig i trädgården och så fick de leta upp mig. Varmt återseende.

Och med det så var mina veckor i Berlin slut. De var spännande, och jobbiga. Annorlunda. Ganska roligt att leva Berlin-liv och inte direkt vara turist. Nu gäller det att jobba vidare med tyskan.

Samt leta upp ett nytt äventyr.

En vecka har gått

Så, nu har jag varit en vecka i Berlin och har en vecka kvar. Hur har det hela varit. Överlag har det varit bra. Det känns verkligen annorlunda att sitta i en skolbänk och gå till skolan varje dag. Vi börjar klockan nio varje dag och klockan nio är ju den tid jag normalt sett går upp. Alltså måste jag varje dag gå upp lite tidigare än jag egentligen är van vid. Och tidigare än vad jag egentligen vill, men i två veckor får jag således stå ut. Det är ganska jobbigt också att gå på lektioner,  det är bara tyska som gäller och när jag börjar bli trött så  har jag nästan svårt att förstå. Vilket i och för sig är ganska normalt.

Samtidigt är det också roligt, jag lär mig ett språk bättre. Men vete tusan om jag egentligen inte lär mig ännu mer när skolan är slut. Då träffar jag de andra deltagarna i den Easy German gruppen och även om vi kommer från olika länder så pratar vi bara tyska med varandra (även om jag har hört amerikanerna prata engelska med varandra). Dels gör vi lite saker tillsammans, t.ex. går och käkar lunch och dessutom gör vi saker som arrangeras av Easy German. Utöver det gör vi naturligtvis också sånt som vi bestämmer på alldeles egen hand.

Vi har varit och tittat på Riksdagsbyggnaden som byggdes om efter andra världskriget och som, tror jag (orkar inte slå upp), någon gång på 60-talet kompletterades med en glasdom. En glasdom som är stor och som har gångar längs med väggen där massor av människor kan gå.

Den domen var vi och hälsade på. Fantastisk utsikt över Berlin hade jag när jag gick runt den. Lyssnade även på en intressant audioguide.

Jag gjorde en egen utflykt till Memorieplats för de judar som dödades  i kriget. Den består av en stor yta med ca 2700 betongrektanglar i olika höjd, som jag tror skulle representera hur många platser den här utrotningen pågick.

Under finns ett museum där de berättar om förintelsen. Det mesta vet jag ju så klart redan, men det berörde mig trots det så illa. Jag hade tänkt gå och kika på lite mer saker, men jag pallade inte sen utan jag tog och cyklade hem igen. Ja, jag cyklade, har tecknat mig för en tjänst där jag kan plocka upp en cykel på en station och lämna den på en annan. Har än så länge fungerat bra.

I fredags var vi på ett bryggeri där vi fick förklarat för oss hur ölbryggningen går till. Och där vi också fick testa en hel del olika öl. Eftersom jag gillar öl var det uppskattat.

Efter provningen lånade jag en toalett och när jag gick från toaletten så såg jag en räv! Mannen som hållit i ölprovningen var fortfarande kvar och när jag sa att jag sett en räv berättade han att rävar är ganska vanlig i Berlin. Finns tydligen många stadsrävar.

Igår var vi på utflykt till Potsdam där vi bland annat besökte slottet Sans souci.

Som så ofta med mig så tycker jag naturligtvis att de här slotten med guld och siden och alla möjliga finheter är roliga att titta på, men det som mer tar min uppsikt kan t.ex vara en stor tistel med en humla på.

Efter slottsbesöket gick vi och åt mat. Stället vi åt på låg bredvid floden i Potsdam och även om vi satt inomhus såg jag floden bra genom fönstret. När jag satt där såg jag ett djur simma omkring i floden. Kunde dock inte se vad det var och det simmade iväg igen. Efter en stund såg jag djuret igen, funderade  på om det kunde vara en råtta, men det såg lite stort ut. När vi ätit klart hoppade jag resten av sightseeingen och gick till floden istället. Där satte jag mig och kollade efter det där djuret. Och efter en stund kom det simmandes igen! Den här gången kom det simmandes rakt mot mig. Eller egentligen inte mot mig utan mot ett näckrosstånd strax framför mig. Det simmade dit och började käka näckrosblad. Det var en bäver! Mitt i stan! Jag har aldrig sett en vild bäver såvitt jag kan minnas, men nu såg jag alltså en mitt i Potsdam.

Visst var det häftigt!

Efter min bäverträff åkte jag tillbaka till Berlin och hade bestämt mig för att vila resten av lördagen och förmodligen söndagen också. Att hela tiden träffa människor och hela tiden prata tyska hade tröttat ut mig ordentligt. Jag behövde helt enkelt vila och vara för mig själv.

Nu är det söndag kväll och idag har jag varit för mig själv. Det var inplanerat en träff i Mauerpark, men den hade jag redan bestämt att jag skulle skippa och det gjorde jag också. Tog mig ändå till Mauerpark för att kika lite, funderade på att käka lunch där, men stället var som Sjöbo marknad och jag trivs inte i trängsel så jag gick därifrån igen. Och nu ska jag förbereda mig för ytterligare en vecka på tyska. Wish me luck!

Mycket resande

Sitter just nu på en  balkong i Berlin och lyssnar på människorna som sitter och pratar på alla barer och restauranger som finns på den här gatan.

Jag kom hit idag till en rykande het stad. Över 30 grader. Skall vara så varmt imorgon också,  men sedan blir det tack och lov svalare.

Innan jag åkte till Berlin var maken och jag och hundarna en vecka på Öland. Vi hade, som vanligt, tur med vädret. Trots det blev det inte så långa promenader då Iggy inte orkar riktigt när det är varmt. Man får anpassa sig till varandra. Så är det bara.

I torsdags kom vi hem igen och då fick jag packa en annan packning. För två veckor i Berlin där jag alltså befinner mig nu. Hit har jag åkt för att gå en språkkurs i tyska. Har jobbat med tyska nu i lite över ett år och har kommit ganska långt. Jag följer en tysk språkkanal på Youtube och de arrangerade i samarbete med en språkskola här i Berlin en tvåveckorskurs blandat med sightseeing och andra aktiviteter. Anmälde mig till den och kom med.

Har varit lite ångestfylld när jag kikat på väderleksprognosen. Den visade länge att det skulle fortsätta vara över 30 grader, något som inte passat mig alls. Men nu precis i slutet har det ändrat sig och det kommer att bli betydligt svalare från och med måndag. Behöver bara överleva tills dess.