Det här med orkidéer brukar jag ha problem med. Folk säger alltid att de är så enkla. Så lite vatten som möjligt och det kommer att gå utmärkt. Inte här. Och så lite vatten som de brukar få här så borde det vara jättebra. Sedan såg jag en på jobbet som hade flera hur fina orkidéer som helst på sitt kontor. När jag frågade henne hur hon gjorde så sa hon att hon tog bort jorden och ställde orkidèn i vatten. Helt tvärtemot vad jag fått råd om innan! Nu har jag fått någon orkidé och av någon anledning köpt själv också. Eller vadå, ”någon anledning”, anledningen är så klart att de är så vackra.

I blomsteraffären hittade jag någon slags orkidémossa som jag tryckte ner i krukorna. Därefter har jag INTE varit snål med vatten. Har sett till att den där mossan alltid är fuktig. Och vete fasiken hur det gick till, men nästan direkt efter att den här orkidén blommat klart så började den sätta nya knoppar. Och titta nu!

Varenda blomma som blommar på den här orkidén blommar där i en andra omgång. Tjohoo!! Jag kan också ibland. Men uppenbarligen ska jag inte lyssna så mycket på vad andra säger.

Som vanligt…

Jodå, det blev lite gjort efter tänkandet igår. Inte så att jag städade hela huset, men lite blev det allt gjort. Jag började städa köket. Då kom jag på att jag skulle nog göra köttbullar så jag tog fram färs ur frysen. Och så tänkte jag som så att om jag nu ska städa köket så får jag faktiskt ta tag i ugnarna också, de ser förskräckliga ut. Ett arbete som det är så lätt att låta bli för det är verkligen inte roligt. Men jag gjorde det, trots alla glasrutorna. Där är tre rutor i varje ugn och två av dem går att ta loss. Och det gjorde jag, varenda gång jag stod där med en glasruta så satte Iggy igång att vråla i trådgården så jag fick lägga ifrån mig en ruta och springa ut. Kanske inte varenda gång, men det kändes så. Väldigt stolt över mig själv var jag i alla fall när jag var klar. Premiärtestades med köttbullar också. Jag har nämligen börjat med att steka köttbullarna på en plåt i ugnen istället för att stå och steka dem i stekpannan. De blir inte lika vackra som i stekpannan, men de blir lika goda, så det är något jag tänker fortsätta med.

Fick för mig att sätta en omgång fläderblomssaft också. När jag nu ändå var så huslig. Dessutom börjar blommorna på våra fläderträd snart sjunga på sista versen så det gäller ju att passa på. Känns väldigt lyxigt att bara gå ner i hörnet och plocka blommorna. Nu står där i alla fall ett Höganäskrus laddat med fläderblommor, citroner och sockervatten. Jag har dessutom Atamon i saften, finns inte en chans att den kan frysas ner så det får helt enkelt vara så.

Har varit väldigt huslig känns det som. Häromdagen gjorde jag ju fikonmarmelad och igår fixade jag dessutom till två tjusiga surdegsbröd till. Med aprikoser, russin och hasselnötter. Jag ska inte påstå att jag har full koll på den där surdegen ännu, fick trixa lite den här gången, men två bröd blev det allt och goda blev de också.

Nu får det nog vara slut på husligheten i någon dag för i morgon måste jag ägna mig åt verandaräcke.