Nu är vi igång

Som sagt. Nu har vi tagit tag i det där eländiga köksgolvet. Och nu får vi hoppas att vi slipper fixa till det flera gånger. Att nästa gång får någon annan ta hand om det. I helgen när jag fixat trädgård har maken slipat golv. Så nu har det rykt. Det fina mönstret. Och de fina färgerna. En massa jobb och ett antal kronor till ingen nytta alls. OK, jag ska inte hålla på att älta det i all evighet. Men lite till får jag gnälla. Sedan får det vara bra.

slipat

Eftersom golvet ändå skulle målas så blev det inte slipat helt trärent, men det tog ändå sina timmar.

Jag har en duktig make jag!

slipat2

Här ska det odlas!

Nu har vi fixat till mera odlingsytor här hemma. Jag har en drivbänk som jag byggde för några år sedan och utöver det så har jag haft en enkel pallkrage. Den där enkla pallkragen har hundarna tyckt att den var lika platt som gräsmattan så den har liksom blivit använd som springbana och som grävställe. Jag ville ha lite mera utrymme att odla och jag ville ha lite högre pallkragar så att jag får ha sakerna ifred. Så när Granngården sålde pallkragar så att man fick tre för samma pris som två passade vi på och åkte dit och shoppade. Den gamla pallkragen var faktiskt ganska rutten så den fick gå hädan. Men fyra nya dubbla åkte upp. Plus att drivbänken fick vara kvar. Det fixade maken till mig.
pallkragar1

Jag har köpt trärena pallkragar- jag får fundera på om jag målar dem. Kanske helt enkelt ”smutsar” ner dem med lite utspädd färg av någon kulör. Men det får bli en senare fråga. (Det som ligger bredvid pallkragarna är ett par säckar jord). I helgen har jag satt igång mina odlingar lite grand. Jag har rensat i drivbänken som var full med ogräs och så har jag fyllt på pallkragarna med lite mera jord och sedan börjat plantera. Den ena pallkragen blev full med olika lök.
loken

Just nu är där gräslök, vitlök och schalottenlök. I drivbänken fanns det lök kvar från förra året som börjat sätta fart. Så jag tog upp och delade vitlökarna och satte dem i pallkragen istället. Likadant med schalottenlöken. Sista biten av pallkragen ska jag sätta salladslök i. Den borde väl redan ha förgrotts, men jag tänker ändå testa.

purjolok

Mera lök är det i halva drivbänken där det dels växer purjolök (tror jag i alla fall) från förra året och dels en massa nya purjolöksplantor som jag köpte i lördags när jag och en fd kollega var iväg på plantskola.

Där köpte jag också plantor av stjälkselleri och persilja som numera finns i en annan pallkrage.

Nästa helg (då det blir en riktigt långhelg:)) ska det planteras lite mera fröer. Jag är lite sen med vissa saker, men jag har bara inte hunnit. Vi får hoppas att det hinner växa ändå.

I drivbänken har jag också planterat ett par plantor sparris. Dessa har stått där två år redan och nu är det år tre. Så i år har jag börjat plocka av den. Faktiskt lite spännande det där.

Sparris

Jag har bara två plantor så jag får väl inte några enorma mängder sparris, men jag är så glad över den sparris jag kommer att få!

Det är så tillfredsställande att plocka saker du själv odlat!

Att försöka fotografera hundar

Ibland kan jag få för mig att jag vill ta en fin bild på båda hundarna samtidigt. Idag var en sådan dag. Jag gick igenom en park som vi har i närheten och där har de byggt upp en skateboardbana. Den har en massa saker som också är bra att använda för att träna hundar. Och idag fick jag för mig att jag skulle fotografera båda hundarna med Iggy sittandes på en stolpe. Helst vill jag så klart att hundarna ska titta på mig. Båda två. Samtidigt. Och det kan jag lova inte alltid är det allra lättaste. Jag åbäkar mig lite och så tittar båda på mig och jag knäpper av. Innan det liksom händer något så visar det sig att det finns intressantare saker än mig att titta på. Åt olika håll dessutom!hundar1

Jag får dem att titta på mig igen. Efter en del lockande och pockande. Jag knäpper av och…

Nej! Kolla vad är det som du tittade på undrade Gandalf och båda kikar åt samma håll. Som inte är på mig.

hundar2

Nytt försök. Och denna gången håller Gandalf kvar blicken på mig under det att Iggy återigen kikar på vad det nu är han har sådan lust att kika på.hundar3

Till sist lyckas jag dock! Faktiskt tittar båda hundarna på mig när själva bilden tas. hundar4

Jag är nog dock mest fascinerad av att Iggy faktiskt satt kvar så länge på stolpen utan att hoppa ner.

Ibland blir det inte som man tänkt sig

Jag har blivit sugen på surdegsbröd igen nu efter att ha köpt Gateaux’ valnötsbröd några gånger när jag varit i Stockholm. Så jag har satt en ny surdeg och även börjat baka med den. Idag ville jag testa att baka surdegsbröd på ett sätt som jag lästa om på Pain de Martin. Nämligen att knappt knåda degen alls och sedan baka den i en gryta. Först 25 minuter med lock och sedan 25 minuter utan lock. Och det måste jag väl säga, att brödet såg riktigt bra ut när jag tog ut det ur ugnen. Kände mig faktiskt riktigt nöjd.

brod1Nöjd. Till dess att jag tänkte försöka få ut det ur grytan. OK, Martin fick skaka lite på sin gryta han också, och hans bröd trillade ner på golvet. Men det trillade ut och det blev jättefint. Mitt blev också fint. Ut ur grytan ville det inte. Alls. Det hade helt enkelt bränt fast i botten. Och det var faktiskt lögn i helsike att få ut det. När det svalnat så skar jag bort en kant och efter att ha skurit lite till så fick jag ut det. Med våld!
brod2

Alltså ett inte så jättelyckat försök. Dock ett försök, Och jag tänker göra flera.

Nästa gång tänker jag dock sätta ett bakplåtspapper i botten på grytan.

Snart ett minne blott

Jahapp – i helgen påbörjas det som känns både väldigt tråkigt och väldigt skönt. Nämligen slipning av köksgolvet. Maken har hyrt en sådan här slipmaskin som vi ska hämta hem idag.

slipmaskin

Sedan ryker schabloner och allt. Mycket tråkigt eftersom det var ett stort jobb att göra, och då jag tycker det blev riktigt snyggt. Trevligt eftersom när det nu blivit som det blivit så vill jag få bort de eländiga schablonerna. De liksom skrattar mig i ansiktet känns det som just nu. Så om en dryg vecka eller så ska golvet vara målat i någon grå nyans.

Jag längtar tills dess.

Och under tiden får vi återigen flytta ut till sommarstugan. Det vill säga till Lilla huset.

Allting är relativt

Ja, så är det faktiskt. Ta till exempel det här med regn. Det kanske jag inte alltid är så glad över, men faktum är att nu för tiden är jag mer förtjust i regn än tidigare. Varför då, kan man ju undra. Jo, därför att när det regnar så håller sig de flesta andra människor inne och jag kan gå där och strosa fritt med mina hundar. Inte för att jag är så rädd för andra människor, eller missunnar dem att vara ute, men på MINA ställen vill jag inte ha dem. Framförallt vill jag inte ha de där förbaskade cyklisterna där. Här omkring har det liksom exploderat med mountainbikecyklister (eller män i trikåer som en kollega kallade dem) och de finns överallt. På varenda gångstig, naturområde, skog inom ett par mils avstånd, överallt finns de. Och de cyklar fort, de visar sällan någon hänsyn och de förväntar sig att alla ska kasta sig åt sidan när de kommer. Plus att de förstör gångstigarna, stigarna blir som lervälling efter att ett gäng mountainbikeåkare har varit där.

Var kom de ifrån så där plötsligt alla cyklisterna? Och kan det inte komma någon annan trend snart? För jag är så innerligt trött på dem. Trött på att inte kunna ha hundarna lösa fast jag tagit mig långt ut i skogen. Trött på att inne i skogen behöva kasta mig åt sidan för att inte bli svuren åt eller påkörd. Trött på att behöva dra åt mig hundarna så att inte DE blir påkörda. Trött på att trampa i lera därför att stigarna blivit sönderkörda. Ja, ni ser, jag gillar dem helt enkelt inte. Det HAR hänt att någon av dem varit trevlig och omtänksam, till och med saktat ner. Dessa har dock utgjort ett fåtal av totalen.

Därför är det som jag nu för tiden gillar regn extra mycket. Trikåer blir alldeles för blöta i regn och cyklisterna håller sig hemma. Hundarna och jag kan gå som vi vill och bara njuta. För lite regn stoppar inte våra hundar. Eller mig för den delen.

20150504_183347

Och på detta viset blir i alla fall det där med att gilla eller inte gilla regn relativt. När det gäller mountainbikecyklister däremot så finns det inget som är relativt. Om dem tycker jag INTE.

Lite teknik

Jag tänkte faktiskt skriva en liten teknikrekommendation. Jag brukar inte skriva så mycket om teknik här, men faktum är att jag är lite av en tekniknörd. Inte någon extrem alls, men dock en tekniknörd. Och just nu har vi något hemma som jag är så sjukt nöjd med att jag väldigt gärna vill rekommendera det. Det jag pratar om är en Chromecast.

chromecast

Den kostar cirka 300 kr. Ser ut som ett USB-minne och du pluggar in den i ett HDMI-uttag på TV:n. Plus att den vill ha ström.

Sedan använder du datorn eller din telefon för att koppla in den på ditt trådlösa nätverk. Det kan låta krångligt, men det ÄR lätt! När du har gjort det så kan du superenkelt spela upp filmer, TV-program mm från olika Play-tjänster via din telefon till TV:n. Det enda som krävs är att de är uppkopplade till samma trådlösa nätverk. Har inte Play-tjänsten en Chromecastfunktion i sig så går det att spela upp telefonens skärm på TV:n så det går liksom att lösa i alla fall.

Och det är så nedrans bra! Jag är så himla nöjd med denna lilla sticka. Fungerar såväl med Android som med IOS.

Varmaste rekommendationer således.