Det är mycket som blivit annorlunda på väldigt kort tid. Det mesta hade nog hänt ändå, men pandemin har snabbat upp saker och ting. Jag funderade lite på det igår när jag använde en väldig praktisk tjänst. Hade beställt ett par klänningar på rea, och fick dem hemlevererade med en av alla de nya hemleveranstjänsterna som finns. Klänningarna var fina, men de var, ovanligt nog, lite stora. Jag konstaterade att jag skulle nog aldrig komma att använda dem och bestämde mig för att returnera dem. Då såg jag i det där meddelandet från de som levererat dem att de även kunde hantera en retur om jag så ville. Och det ville jag. Jag bokade en retur i söndags och de meddelade att de hämtar paketet dagen efter. Så igår lämnade jag paketet jag ville returnera på trappan utanför dörren och de bara hämtade det.
Väldigt praktiskt. OK, det är säkert någon chaufför som inte får den betalning han eller hon borde få, men ibland orkar jag bara inte ha dåligt samvete för allting jag gör.
Nere i centrum hade butiker börjat försvinna redan innan pandemin slog till. Näthandelns fel. Och jag är en av dem som hjälpt till – jag handlar det mesta via nätet, för där hittar jag det jag vill ha. Kanske borde jag ha dåligt samvete för det också, men det har jag inte. Jag tycker det är tråkigt om genuina, lite egna butiker tvingas slå igen, men jag funderar inte så mycket på om någon butikskedja får slå igen en filial. Och ska jag vara ärlig så har vår stadskärna till stor del tagits över av olika kedjor. Och redan innan pandemin var det väldigt lite folk nere på stan. Även på helgerna.
Vi beställer nästan all vår mat för upphämtning. Jag tror att vi kommer att fortsätta med det även när pandemin är över. Det är väldigt praktiskt. Ibland kan det vara roligt att gå i mataffären, men de flesta gångerna är det bara riktigt tråkigt. Skapa en lista med favoritvaror och du får ihop en matkasse snabbt.
Det blir nästan inga apotekbesök. Även här går det enkelt att shoppa på nätet. Och få det hemlevererat på ett par dagar. Inte heller något jag saknar.
Jag hade ett möte med garderobsplaneraren på IKEA via Microsoft Teams. Förmodligen mest praktiskt för både henne och mig. Tyckte det var en superbar tjänst.
Häromdagen gjorde maken ett “besök” hos en sjukgymnast via nätet. Fick svar på sin fråga. Sjukgymnasten satt i en helt annan ort och maken satt i vårt sovrum.
Vi har jobbat hemma ett år i april. Också något som varit väldigt bra. Vi har lärt oss att arbeta på distans och att hålla möten via app. Mötena blir mer effektiva. Ingen kommer för sent och det är betydligt mindre kringsnack. Något som naturligtvis är båda bra och dåligt. Jag hoppas att det aldrig blir en återgång till hur det var. Utan att det nya blir en blandning. För naturligtvis hade det varit bra att åka till jobbet någon gång då och då. Även om jag faktiskt inte saknat det.
Jag ska vara ärlig. Jag tycker de här nya tjänsterna är superbra. Jag har inte dåligt samvete för att jag använder dem. Trots att det leder till förändringar i vårt samhälle.
Naturligtvis blir vi också allt mer sårbara. Skulle Internet sluta att fungera så ligger vi illa till. Fast jag tror att om Internet slutar att fungera så ligger vi nog illa till ändå. Då har något riktigt illa hänt.
Nu får vi bara fortsätta att hålla ut och så får vi se hur världen ser ut postcorona. Så småningom.
