Känner några stycken som skulle behöva läsa det här.
They said it
OK – de har satt ord på det!
En regnig dag
Jag har flyttat ut min arbetsplats på verandan. Och det går bra vare sig det är fint väder, som igår.
(Observera måsarna. Grannarna på båda sidor har körsbär som börjar mogna. Då kommer måsarna. Jag har inte något emot det, tycker det är lite roande faktiskt.)
Eller om det varit lite regnigare som idag.
Det blir egentligen bara mysigt. Jag sitter under tak och behöver jag mera tak kan jag fälla ut markisen. Jobbar denna och nästa vecka innan det blir semester. Och jag tror att jag kommer att sitta ute så mycket som möjligt. De gånger jag behöver sitta inomhus är om jag skulle behöva en större skärm. Samtidigt så blir jag allt skickligare på att använda den lilla skärmen. Bara för att slippa att gå in.
Semestern kommer att bli hemma i år. Dels på grund av corona, men framförallt på grund av lillkillen Iggy. Vi har just fått besked om dels att han ska opereras den 13 juni och dels att vi får pengar på hans försäkring. Han ska alltså operera knät på sitt ena bakben. Han har något som heter patellaluxation vilket innebär att hans knäskål hamnat i fel läge. Så han kommer att få en titanplatta eller något annat av titan i benet i stället och det kommer att vara en lång rehabperiod. De första två-tre veckorna efter operationen får han knappt gå alls och även därefter blir det korta promenader. Hela läkeperioden beräknas ta 4-6 månader. Förhoppningsvis ska han kunna vara nästan helt normal igen efter det. Hoppas, hoppas.
Vi har sagt att vi får åka iväg lite så att han får se annat än vår trädgård. Han kan ju gå korta promenader någon annanstans om han först får åka lite.
Jag har dock inget emot att vara hemma, vi hade redan ställt in oss på det. Vi får fixa lite hemma projekt istället.
Men först, jobba lite till. Även om det blir tyngre och tyngre för var dag som går. Till och med om jag sitter på verandan.
Vi åldras i hushållet
Min mamma sa ofta att det jobbiga med att bli gammal var inte att bli rynkig eller gråhårig, det var att kroppen börjar krångla. Och jistanes vad jag håller med. Det bara bygger på och bygger på verkar det som. En av anledningar till att vi en gång i tiden köpte Iggy var att jag skulle hålla på med agility. Jag tänkte nog inte tävla, men träna. Tyckte det var väldigt roligt, men då Gandalf visade sig ha dåliga höfter så var det inte så bra för honom. Sedan gick det som det gick. Ungefär när Iggy var tillräckligt gammal för att börja med agility så var jag för gammal. Eller kroppen. Det började ju med hälsporre, sedan var det inflammerad sena, brusten blindtarm, spräckta revben etc. Och så fick jag artros. I höften och troligen i knät också i samma ben. Eftersom jag går med foten utåt, supinerar. Åtminstone är det en bidragande orsak. Jag har haft mycket ont av detta. Detta har dock blivit bättre av att jobba hemma, för plötsligt har jag hittat bra stunder att gympa här hemma. Något som har gjort under för knä och höft.
Maken säger sig också börja åldras, bl a säger han att minnet börjar bli annorlunda.
Och hundarna ska vi inte prata om.
Gandalf har börjat få problem med frambenen. Han har fått ett problem som kallas björntass eller björnfot. Han har börjat få veka “handleder” och går nästan på mer än tassen. Vi fick några (dyra) fotstöd hos veterinären, men Gandalf kan inte gå med dem. Vi har köpt några billigare som vi ser ger lite stöd, men det är så klart inte bra. Och han hade ju redan artros i höften han också. Högra precis som matte.
Iggy har ju varit frisk och kry. Tänkte vi. Så fick han sin vaccination, då säger veterinären plötsligt att han har blåsljud på hjärtat. Lite mer undersökning visar att det är så och nu får han gå på dyr hjärtmedicin resten av livet. Sedan har han lyft ena bakbenet på ett konstigt sätt ibland när vi varit ute och gått så vi kollade det också. Då visar det sig att det var fel där också och han behöver en operation. Som troligen kommer att genomföras ganska snart. Det kommer att bli en jobbig rehabperiod, men efter den ska han kunna bli i princip som vanligt igen. Så just nu är det inte så nedrans muntert.
Mina förhoppningar. Att operationen blir av snart (lika bra att få det gjort) och att Iggys försäkring täcker det hela. Och att Iggys hjärta fixar allt detta.
Lite myspys
Vi har haft ljuslyktor på verandan. Sådana där du stoppar ett värmeljus i och tänder på. Men till sist försvinner de, för de är bara i vägen. Och vi orkar inte hålla på att byta ljus i dem. Men nu har vi fixat det på annat vis. Vi skaffade ett par stormlyktor. Nu ska jag vara ärlig och erkänna att de också visade sig vara i vägen. När vi börjar ställa saker på bordet så åker lyktorna bort. Men nu tog vi tag i det också. Vi skaffade ett par krokar och hängde upp dem. Så här.
En på vardera sidan av våran sittplats. Och visst än så länge är det inte så mörkt på kvällarna, men det är ändå mysigt att tända dem.
Inte är de i vägen när vi ska äta något längre heller.