Efter nyåret har vädret vänt ordentligt, som det ofta gör efter vintersolståndet och sommarsolståndet. Så nu har vi det kallare. -5 till -8 sådar. Ingenting mot längre norröver, men för att vara här är är det lite kallt. Framförallt som det under nästan hela december låg på 6-8 plusgrader.
Dessutom har snön kommit. Snöat i ett par dagar och det ska tydligen fortsätta.
Nu behöver fåglarna få mat på riktigt
Just nu är det OK, vi har inte haft någon tö så snön är hårt packad på gatorna och trottoarerna vilket gör det relativt enkelt att gå. Så länge vi har minusgrader utan några avbrott med plusgrader så är det här vädret som sagt helt OK.
Ikväll har vi varit ute och ätit tapas med en vän. Jag trodde det skulle vara jobbigt att gå dit, med tanke på all snö som kommit, men det visade sig att det var plogat överallt så jag kom fram mycket tidigare än vad jag hade trott. Det var länge sedan jag åt tapas så det var trevligt att äta det igen. Och även gott. Det är lite tråkigt att man ska begränsas av att bara få sitta i två timmar, vi hade så mycket att prata om att vi hade kunnat sitta där ett tag till.
Min förkylning verkar äntligen släppa förutom att jag fortfarande har lock för höger öra. För andra gången i vinter tappade jag rösten nästan helt och hållet. Var tvungen att dricka om jag ville säga något. Men även rösten är tillbaka nu.
Nu håller vi en tumme att jag får vara frisk så att jag kan ge mig ut i löpspåret igen.
Och nu var det nytt år. Vi får se vad det här året har i sitt sköte. Jag vet en rolig sak som snart ska hända, men i övrigt vet jag inte så mycket.
Nyhetsfirandet hos oss var lugnt. Vi hade tre rätter, men inga krångligheter. Chips med löjrom, gräddfil, rödlök och dill till förrätt. Paella med fisk och jätteräkor till huvudrätt (jättegod förresten) och semlekladdkaka med mandelmassa till efterrätt.
Semlekladdkakan var god och passade ju bra till nyår för nu kommer ju alla att börja sälja semlor. Den var lite i sötaste laget, men bakar jag den igen blir det ännu mindre socker. Jag förstår inte varför det ska vara så mycket socker i alla kakor. Det blir liksom olidligt sött. I den här kakan skulle det vara 200 gram mandelmassa, som består av 50 procent socker, och utöver det skulle det vara 2,5 dl socker. Jag valde att sätta bara 1 dl socker i smeten, men kunde haft mindre, blir det någon nästa gång kommer jag att nöja mig med en halv deciliter tror jag. Eller så får det till och med räcka med mandelmassan. Men god i alla fall och med florsocker på och lite vispad grädde så blev det ganska mycket som en semla.
Själv nyårsskiftet gick riktigt bra. Vi var oroliga för hur det skulle gå för Ville, men det gick bättre än vad vi hade väntat oss. De startade tidigt med smällarna tyvärr och Ville skällde en del och sedan somnade han. När de körde igång ordentligt med smällare fick han leta godis på golvet och när han gjorde det så brydde han sig inte så mycket om smällarna. Det verkar som att han har blivit lite bättre på det där med smällare. Tur är det för i vår stad smälls det massor, mer än vad som är rimligt. Året om. Önskar de kunde få stopp på det.
Själv lyckades jag åka på en förkylning som bröt ut på nyårsafton och som inte är över ännu. Jag fattar inte hur många förkylningar jag haft den här vintern. Eller är det samma förkylning som aldrig går över?
Här fortsätter det soliga vädret och jag känner mig redan van vid att det ska vara soligt. Tänk så fort det går att glömma hur mörkt det varit för bara några dagar sedan. Sedan annandag jul har det varit promenaddagar för alla verkar det som. Och varit ”ut och åka med bilen till någon affär”-dagar för alla när de inte är ute och promenerar. SÅ mycket trafik på vägarna och SÅ många människor på våra vanliga promenadturer där det inte brukar vara så många människor. Idag var även jag ute och åkte med bilen och jistanes vilka köer. Men det är bara att ta det lugnt, ingen idé att reta upp sig. När jag kom fram till affären kunde jag konstatera att just den affären varit mångas mål för nästan hela den jättelika parkering var full. Och inne i affären var det trångt så det var som ute på vägen, bara att följa strömmen av vagnar.
Maken använder sin ledighet till att sätta upp trappräcke i trappan. Det är hans jobb, jag kan inte göra så mycket där, mer än hjälpa till med tänket, och att hålla i saker när det behövs. Ser lite roligt ut just nu, någon slags pelarträdgård i Rom eller nåt, men det kommer att bli jättefint när även själva räckena kommer på plats. Och knopparna ovanpå, för vi ska ha knoppar på stolparna, något jag så gärna velat ha, som alltså nu äntligen ska bli av.
Min tur att jobba kommer när det är dags att använda penseln. Vi har målat fönsterfoder och karmar med linoljefärg och så även taklisterna. Tanken är att räcket ska ha samma färg. Jag gillar linoljefärg, men det tar väldigt lång tid för det att torka, framförallt vintertid, så jag fick för mig att jag skulle fuska lite. Tog NCS-koden på min linoljefärg och trodde att det skulle gåt att fixa till den färgen i vanlig snickerifärg. Men så enkelt är det tydligen inte! Jag fick helt enkelt lära mig något nytt.
NCS koden är inte ett ”recept” som jag trodde. Det är inte bara att läsa NCS-koden och blanda ihop det som står i den. Den är inte fullt så vetenskapligt som jag inbillat mig, den har också en subjektiv del som handlar om ”känsla” och därför är det inte så att om en färgskapare har en egen NCS-kod så är det inte så enkelt för en annan färgskapare att återskapa den. Summa summarum, min linoljefärgkulör gick inte att återskapa. De hade en som låg väldigt nära och jag köpte en provburk på den kulören, men det visade sig att den var inte tillräckligt nära. Så det blir linoljefärg i alla fall när det är dags. Våran pelletskamin som värmer upp huset nu för tiden släpper upp mycket värme i trappan så kanske färgen torkar lite snabbare än vad den normalt sett gör annars. Ett tag kvar tills det är dags för målningen dock. Men maken har verkligen jobbat på och det går framåt med trappräcket.
Kanske vi faktiskt får oss en ny trappuppgång så småningom.
Idag tog jag och Ville en långpromenad genom staden då jag skulle besöka en konstnärsbutik som hade öppet idag. Och vet ni vad, det var en riktigt härlig promenad av en alldeles specifik orsak.
Solen sken!!
Mer sol idag än i vad som varit i hela december hitintills. Så under den här promenaden bara sög jag i mig ljuset. Har saknat den där blåa himlen och den där solen så mycket nu ett tag.
Men det var också halt bitvis, såg en kvinna som cyklade omkull. Hon gjorde sig inte mer illa än att hon kunde cykla vidare. Hennes vurpa gjorde dock att jag höll noga koll på asfalten. Det var sådan där halka som inte syns men som finns där ändå.
När jag kom hem så var jag riktigt svettig efter den långa promenaden så jag bestämde mig för att ta ett bad. I badet tog jag med mig ett glas konjak. Jag fick nämligen en flaska badkonjak av maken i julklapp och då var jag tvungen att testa den idag. Konjak blir så god i badet. Låter konjakskupan flyta i vattnet så att konjaken blir varm och smakerna stora. Badkonjak är det bästa och numera står det alltså en flaska av det i mitt badrum.
Så det var ett härligt bad. Och underhållningen var Pride and Prejudice från 1985 som finns på TV 4 Play. Jag tittar nästan alltid på en film eller något annat när jag badar. Plockar in min Ipad och har dessutom en liten högtalare som tål vatten där inne. Som ni märker tar jag mina bad på största allvar. Badar alltid länge, annars är det inte lönt. Älskar mitt badkar. Är så glad att jag hittade det här korta badkaret som får plats i vad som egentligen är en duschyta.
Bad är livet! Eller i alla fall en viktig del av det.
Det kom lite snö till under kvällen så idag när det blev nästan ljust så var marken relativt vit.
Ja, det kan väl inte kallas en massa snö och det är dessutom en plusgrad nu igen så det lär inte ligga kvar så länge till, men i alla fall, det är nästan vitt. Under en dag när det är nästan ljust.
Julafton blev en lugn dag. Vi hade inte så många saker att äta på vårt julbord. Vi är bara två och vi äter inte kött. Vi brukar äta paella på julafton, men i år hade jag bakat en grönkålspaj med västerbottenost, också den efter ett recept från Tuvessonskan. Med den justeringen att jag körde västerbottenost istället för cheddar som det stod i receptet.
Till den hade vi grönkålssallad där jag snott, eller kanske mera lånat, receptet från Zeina.
Båda de här sakerna var riktigt goda. Och även goda tillsammans. Framförallt salladen tycker jag verkligen att ni ska testa.
De där cheddarbollarna jag gjorde häromdagen var däremot inte lika goda. Jag tror att de också hade varit godare om jag använt västerbottenost istället för cheddar. Sedan stekte jag dem lite för hårt också. Vi har ett antal kvar att äta upp så vi får väl se om de tar sig i smaken eller inte. Just nu känns det däremot inte som att det är något jag kommer att göra igen.
Till detta drack vi julmust från Nyckelbryggerier i Norrbotten. Jag råkade hitta en sådan flaska på ett kondis vi var och åt brunch för ett par veckor sedan. Ser ni den julmusten så köp den, den var verkligen jättegod!
Nu är det inte många dagar kvar till det vänder. På söndag är det årets mörkaste dag och sedan blir det lite ljusare dag för dag. Och jag längtar efter det. Idag tog jag och Ville en långpromenad. Mulet väder så klart. Men när vi gick där så såg jag att det faktiskt syntes lite blå himmel mellan molnen på sina ställen.
Det tråkiga var att det gjorde ingenting ljusare. Dagen var lika mörk för det. Maken pratade om att solen inte klarar av att lysa igenom molnen som den gör på sommaren. Den står för lågt och molnen blir som ett lock.
Nu har det varit mörkt så länge att jag börjar må dåligt av det. Trodde jag skulle klara det för november var faktiskt ganska ljus och att kunna ta långpromenader mitt på dagen hjälpte mig med vinterdeppen. December däremot har än så länge inte haft en enda ljus dag och nu börjar det definitivt ta på mig. När klockan ringer på morgonen är jag redan redo att gå och lägga mig igen och det ändrar sig inte på hela dagen. Hade nog behövt ta mig en sovpaus mitt på dagen så här års, men idag gick det inte för jag hade lite annat att göra.
Fråga mig inte varför, men i år hade jag fått för mig att jag skulle testa att baka vörtbröd. Det är så med mig, jag kan få för mig att göra saker som jag inte brukar göra. Bara så där. Och då blir det något som jag bara måste göra. Så därför skulle jag baka vörtbröd idag. Hade till och med beställt bakvört på nätet (finns inte i den vanliga affären möjligen kan du köpa det i något bageri), ett paket som kom fram igår.
Jag tänkte först att jag skulle baka vörtbröd med surdeg, så igår kväll satte jag lite surdeg att piggna till över natten. Sedan hittade jag ett recept på vörtbröd från Brunkebergs bageri, och då allting jag gjort från deras bok har varit bra så valde jag att göra enligt deras recept istället. Eftersom jag hade piggnat till den där surdegen fick den vara med, men jag tror inte den hade någon större effekt, men min deg innehöll 160 gram surdegsstart förutom nedanstående ingredienser.
Det blev riktigt goda bröd av det här receptet så jag har valt att skriva ner det. Ska jag baka vörtbröd någon mer gång så lär det bli enligt det här receptet även nästa gång.
3 bröd
Ingredienser
Skållning 500 g vatten 250 g grovt rågmjöl
Resten av degen 1250 g vetemjöl 5 tsk mald nejlika (5 tsk) 5 tsk mald ingefära (5 tsk) 3-4 tsk mald pomerans
200 g vatten 100 g jäst
200 g flytande bakvört 75 g mörk sirap 75 g honung
25 g havssalt
100 g blötlagda och väl avrunna russin
ägg och smält smör till pensling
Gör så här
Lägg rågmjölet i en bunke eller en skål som tål värme. Koka upp vattnet till skållningen och häll det över rågmjöletoch blanda ordentligt. Täck med ett lock eller plastfolie och låt stå i rumstemperatur tills skållningen kallnat (Skållningen håller sig i tre dagar i kylskåpet om du vill göra den i förväg). Jag blandade ner min surdegsstart i skållningen när den hade svalnat så den fick vara med där ett tag.
Vill du har russin bröden så lägger du russinen i blöt nu. Eftersom jag är team russin så gjorde jag det.
Blanda mjölet med kryddorna i en bunke.
Häll 200 g vatten i bunken till maskinen och blanda i jästen. Häll i skållningen, bakvörten, honungen och sirapen. Blanda ihop detta. Blanda ner mjölet och kryddorna några deciliter i taget. Blanda ca 15 minuter i maskin.
Tillsätt saltet och blanda ytterligare 5 minuter. Lägg russinen i en sil och tryck bort så mycket vatten du kan. Lägg sedan ner dem i degen och rör om så mycket som krävs för att blanda i russinen. Min assistent hade lite problem att blanda den här degen så jag fick jobba lite för hand också emellanåt.
Sätt plastfolie över bunken och låt degen vila i 45 minuter.
Forma degen till tre avlånga bröd. De får plats på en plåt.
Låt bröden jäst ca 2 timmar i rumstemperatur eller i kylen över natten. Pensla bröden med uppvispat ägg och grädda dem i ca 30 minuter i 180 grader i mitten av ugnen (eller tills innertemperaturen på brödet är 98 grader, i min ugn tog det 45 minuter innan de nådde 98 grader).
Pensla bröden med smält smör när du tagit ut dem ur ugnen. Låt bröden svalna på galler. Förvaras med fördel i plastpåse.
Tips från Brunkebergs: Får du inte tag i flytande bakvört kan du koka ner 1 liter porter, svagdricka eller julmust tills det återstår 2 dl och använda istället för bakvört.
