Tiden går. Oavsett vad som händer så går tiden.

Nu är semestern slut och vi har båda börjat jobba igen. Och har en värmebölja.

Jag har säkert varit med om varma augustimånader förut, men jag undrar om jag någonsin varit med om dagar kring 30+ så här sent i augusti. Vi har haft fruktansvärt varma dagar en period nu. Den enda fördelen är att när det blir varmt så här sent på året så är nätterna ändå relativt svala. Våra luftvärmepumpar har fått jobba. Vardagsrummet har fått vara en sfär där det är svalt. Dit går vi när vi är överhettade. En promenad med hundarna gör att du är fullkomligt genomblöt. Det är ju såklart av svett, men det känns mer som om det var luftfuktighet.

Maken och jag har, som vi gör varje år, konstaterat att det där med arbete är överskattat. Semester är bättre.

Den här semestern har, för min del, inneburit mer stillasittande än normalt. Vilket säkert kan bidra till att jag just nu har rejäla problem med min artros. Mitt stillasittande har berott på Iggys operation. Så länge någon håller sig stilla så går det att få Iggy att ligga stilla. Nu verkar det som att han kan börja röra sig lite mer (men vi pratar fortfarande om lite rörelse i förhållande till det normala), men nu är semestern slut. Det har inte blivit några långpromenader (av någon orsak har Gandalf varit tjurig under semestern och knappt velat gå promenader alls – bara korta och långsamma sådana) och det har inte blivit något utearbete på huset. Utearbetet har dock inte bara berott på Iggy, det har också berott på vädret. Större delen av semestern så regnade det. Inte hela tiden, men varje dag. Och om det regnar varje dag är det svårt att utföra utearbete som innebär skrapning, målning mm.

Det är än så länge osäkert hur det blir med hemmaarbete. För min egen del hoppas jag att vi ska fortsätta jobba hemifrån hela hösten och att det även post-corona blir andra möjligheter att jobba hemma. Jag mår så mycket bättre. Mindre stressad och betydligt mer effektiv. Hundarna mår naturligtvis också bra av att vi är hemma. Det kommer att bli jobbigt att vänja dem vid att vara ensamma på dagarna igen när det blir så dags. Men, som sagt, kanske vi har andra möjligheter vid det laget. Jag hoppas så.

Edit: Fick just veta att det är hemarbete som gäller åtminstone till mitten av oktober. Jippi.

Idag har jag fått veta att min syster gick bort i natt. Hon drabbades av så mycket i sitt liv. Så många sjukdomar och kroppsliga besvär. Men också på det personliga planet. Vilket förmodligen också var en av orsakerna till att hon hade så svårt att få ro i sin själ. De senaste åren har vi haft mest sporadisk kontakt så som det kan bli med åren när man bor långt ifrån varandra och kanske inte har så mycket mer gemensamt än att man är just syskon. Ingen av oss har varit bra på att höra av oss till den andra, mest födelsedags- och julhälsningar. Men jag vet att hon inte har mått väl, att mycket har gnagt i hennes huvud och gjort henne illa.

Så idag är jag ledsen, men jag hoppas också att min syster äntligen har fått ro i sin själ.

Idag är fjärde semesterveckan slut. Och nästa vecka har jag bara fyra dagars semester så detta var min sista hela semestervecka. Men vi  kommer att fortsätta jobba hemma åtminstone augusti ut så jag behöver inte ta mig till jobbet. Jag skulle tro att vi fortsätter att jobba hemma även efter det, men vi får vänta och se.

Jag har inte kunnat konstatera om Iggys rusande ner för trappan har gjort någon skada,  men jag kommer ju oavsett inte att veta förrän nästa gång vi går på rehabbesök i nästa vecka. Förutom benet är han tillbaka i sitt gamla jag. Han vill mycket mera än han vare sig kan eller får.

Nu har högtrycksvärmen slagit till såsom det förutspåtts. Idag har vi haft 26-27 grader varmt. Inte skönt!! Men himlen var i alla fall fin.

Jag har hållit mig inomhus i princip hela dagen. Vi har haft luftvärmepumpen igång i vardagsrummet och stängt till lite där så vi har gått in med jämna mellanrum i vardagsrummet och kylt ner oss. Som tur är gjorde jag en jättelik currygryta igår (då det i och för sig också var varmt, men inte riktigt lika varmt som idag) så vi har inte behövt laga någon mat. Det blev nämligen en jättelik gryta eftersom jag gjorde en skåprensningscurry.

Använde i princip alla grönsaker jag kunde hitta eftersom vi haft lite för många hemma och flera började bli lite väl mjuka. Men grytan blev god och kommer att räcka till imorgon också. Och då det ska bli 30 grader imorgon så är jag glad att slippa laga mat. Däremot så kommer jag att utföra lite kroppsarbete förhoppningsvis. En av de sakerna jag ville få gjort på semester var att fräscha upp färgen på köksskåpen vid vasken. En del av de luckorna har blivit väldigt slitna och på ett ställe så slitet att det till och med blivit trärent. Jag har slipat och tvättat ett par dagar innan och idag tog jag tag i mig själv och gjorde den sista slipningen och rengöringen och strök alltihop en gång med ny färg. Tjoho! Förhoppningsvis torkar det till imorgon så att jag kan göra en lätt slipning och ytterligare en strykning.

Slutligen vill jag visa upp en blomma jag köpte tidigare i sommar på Blomsterlandet. Den stod där för sig själv och var hopsnurrad i ett klot. Den hade inga blommor, men av någon anledning så köpte jag den. Kom hem med den och fick sitta en stund och krångla isär den och sedan trä upp den på en blomställning jag fixade till av tre pinnar. Men oj vad jag fick tillbaka. Kolla vad fin den blivit och vilka söta blommor den har. Svartöga heter den. Kommer nog att köpa en likadan nästa sommar. Eller kanske se om den går att övervintra. Eller så frön. Eller ja, vi får se. Än så länge tänker jag njuta av den jag har.

Här är den i ugnen och jag var så sugen. Finsk blåbärskaka är så gott!!! Men jag måste erkänna att blåbären jag plockade var lite smaklösa. Kanske inte så konstigt med tanke på hur lite värme och sol de fått.

Och flera bitar har jag ätit. Maken var också varit händig igår och gjorde egen pasta i pastamaskinen vi köpte, men tills nu inte använt. Det blev gott det också.

Det har varit galet med sökningar på min finska blåbärskaka och jag har läst att det ska finnas galet mycket blåbär i skogen. Så klart fick jag för mig att ge mig ut i skogen och plocka blåbär. För att åtminstone en gång i sommar kunna göra en blåbärskaka. Måste ju ha en varje sommar.

OK, jag packade in Gandalf och mig själv bilen och vi åkte till skogen. Vi åkte till ”backen” som vi kallar just det här stället. Och redan när jag kom dit var det lite av en besvikelse. Massor av träd nedhuggna. Men, vi fortsatt inåt och där vi brukar ställa bilen såg det ut som vanligt. Fast just där fanns det inte så mycket bär. Vi tog oss in till en tjärn som ligger en bit in, dels för att jag vet att det finns mycket blåbärsris där, men framförallt för att det är fint där. Kolla bara.

När jag gick till tjärnen så konstaterade jag att även här såg skogen annorlunda ut, därför gick vi lite fel och det blev lite längre än vi hade tänkt oss (tänk vad det är bra med GPS på telefonen). Så när vi kom dit var åtminstone jag helt genomsvettig och lite lagom irriterad. Vi satte oss därför i skuggan lite. Eller jag satte mig, Gandalf la sig ner.

Han gick först ner till tjärnen och tittade lite, men det verkade som att det var för jobbigt att dricka så han gick helt enkelt och la sig istället.

Jag satt där ganska länge för jag var väldigt varm. Det var precis en sådan dag då jag egentligen inte tycker om att vara i skogen. Det var varmt, soligt och alldeles vindstilla. Jag avskyr när det är vindstilla och varmt. Först och främst blir du svettig för minsta rörelse, det hjälper ju naturligtvis till att jag alltid vill ha armar och ben täckta i skogen pga fästingar. Och när du är svettig och det är vindstilla så kommer de trevliga flugorna fram och surrar runt huvudet på dig konstant. Så då sitter jag där och undrar för x:te gången varför jag gav mig iväg en sån här dag när jag vet hur det blir. Därför att jag är dum i huvudet och förtränger det. Det är orsaken.

Så småningom kände jag mig någorlunda normal och gick och plockade lite bär. Gandalf tyckte dock att han hade det bra där han var.

Plocka du bär matte, jag väntar här…

Så det gjorde jag, lite grand i alla fall. Och kom på. För jag vet inte vilket år i rad. Att jag avskyr att plocka bär. Men jag plockade lite. Lite. Sedan fick jag för mig att Gandalf och jag skulle gå till bäcken, där är så himla fint och jag tänkte att Gandalf kunde bada lite i bäcken som han älskar, och jag kunde sitta lite och bara njuta.

Gissa vad som hade hänt! Bäcken fanns visserligen kvar, men skogen var borta! Där fanns inte något fint område längre. Med skugga och vitmossa. Bara nedhuggna träd. Då blev jag riktigt ledsen. Gandalf drack dock i bäcken. Alltid något.

Jag började känna mig färdig med stället och gick tillbaka till bilen. Tänkte kika på ett ställe lite längre bort, för när jag nu var i skogen så måste jag i alla fall ha med mig så mycket bär hem att jag kan baka en kaka. Det vore ju löjligt annars. Gandalf tyckte dock att det var bra vid bilen han.

Plocka du bär matte, jag väntar här…

När du ser honom där kan du kanske tro att han egentligen vill åka hem. Så är emellertid inte läget. Han bara tycker det är skönt att ligga där och när du föreslår för honom att han ska hoppa in i bilen för att vi ska åka hem så tycker han att det är en urbota dum idé. Det är bra här tack.

Men hem kom vi och jag rensade våra få bär. Och nu ska det bli blåbärskaka!