Hur går det egentligen för Iggy

För tre månader sedan blev han opererad. Och det har varit en jobbig tid. Både för honom och för oss. I början fick han inte gå mer än fem minuter. Han fick bäras ut i trädgården och gå runt och kissa lite. Alltid i koppel. Aldrig lös för då kunde det finnas en risk att han satte mer fart än han borde. Så köpte vi kärran och den har verkligen varit jättebra. Han kunde komma till ställen som inte låg alldeles bredvid huset. Vi har gått på rehab också Iggy och jag. Nästan en gång i veckan. Vattengympa.

Där har han gått och gått på bandet och varit så duktig. I början lite kortare stunder och det har gått lite hackigt.

Men de två sista gångerna har det gått suveränt. Han har hållit bra och jämnt tempo. Sedan får han lite undersökning, jag får tips med mig hem och så har han blivit laserbehandlad. Han har velat hoppa på tre ben en hel del. I början hade han säkert ont, men nu på senare tid tror jag det ibland varit av gammal vana. Vi har fått träna honom att förstå ”gå på benet” för att få honom att sluta hoppa i vissa situationer.

I fredags var det vår sista rehabbesök. Nu får vi jobba på hemma själva. Men nu är jag inte lika orolig längre för nu är det som att det har vänt. Det hände för ett par tre veckor sedan.  Då vände det. Plötsligt gick han lättar, var piggare och hoppade nästan inte alls på tre ben. Så nu mäter vi inte längre hur lång tid vi går ute. Vi undviker fortfarande långa promenader, men vi mäter inte 10 minuter, 15 minuter, 20 minuter etc. VI går och vi håller koll på om han blir trött.

Han har inte heller fått gå i trappor. Men även det har ökats på. Först inga trappor alls. Sedan trappan till ytterdörren någon gång då och då och sedan varje gång vi går ut. Upp till andra våningen är vi fortfarande lite försiktiga. Någon gång får han gå, men det är så många trappsteg så vi bär honom ett tag till. Han stödjer inte alltid på benet när han står stilla så där får vi också jobba lite.

I december är det dags för ett återbesök. Då har det nästan gått sex månader och vi får hoppas att allt ser superbra ut då.

Så just nu är vi ganska nöjda och glada. Och promenaderna blir längre och längre även om det är mycket kvar till en riktig långpromenad.

Tänk vad de hittar på

Här ser ni det nya elementet i mitt badrum.

Det gamla elementet hade börjat fungera lite på måfå. Ibland fungerade det alldeles utmärkt och ibland inte alls. Vi kunde inte komma på varför och då elementet trots allt såg ganska gammalt ut bestämde vi oss för att byta ut det.

Mitt badrum har yttervägg mot norr. Och den är nog inte superisolerad om jag säger så. Därför är det ganska viktigt att ha ett element som fungerar. Åtminstone när det börjar bli kallt ute. Annars blir det väldigt kallt att tvätta sig kan jag lova.

Så, vad är det som är så märkvärdigt med det här elementet då?Jo, det är uppkopplat och jag kan styra det med en app. Fascinerande, eller hur?

I köket har vi ett element bakom bakbordet. Och även om vi nu har luftvärmepump så behövs det element i köket om det blir ordentligt kallt ute. För att sätta igång det elementet så måste du ner på golvet och krypa och sätta igång det under bakbordet. Vi bestämde oss nyligen för att det skulle vara ganska skönt att slippa att krypa på golvet varje gång du vill sätta igång eller stänga av elementet. Så vi började leta efter wifi-element. Och det var ärligt talat inte speciellt svårt att hitta. Så vi beställde ett sådant till köket. Och då vi hade bestämt att byta ut elementet i mitt badrum så passade vi på att köpa ett likadant dit. Varför inte? Och nu har det kommit upp i badrummet. Appen har laddats ner. Och det fungerar! Häftigt.

Och skulle vi inte ha wifi så går det att ställa in elementet ändå(Och skulle vi inte ha el får vi köra kakelugn).

Tänk vad de hittar på!

Det finns dagar för allt

Nu har nog hösten kommit. Det börjar bli kallt. Jag kan ha jacka på mig när jag är ute och går utan att jag svettas. Men jag kan fortfarande vara strumplös i mina skor så riktigt kallt har det inte blivit ännu. Sedan beror det också på att jag har hittat så perfekta skor att gå utan strumpor i så jag vill knappt sluta. De är så sköna så det är inte klokt!

Igår tog jag mina perfekta skor och cyklade till Konsum. Gandalf äter pencillin igen och jag ville köpa hem lite fil med probiotika i till honom. Hans make tar stryk av sån där medicin och han har haft magkatarr till och från hela livet pga antibiotika. När jag kom till Konsum möttes jag av en skylt.

”Idag är det räksmörgåsens dag!
Vi säljer därför vår populära
räksmörgås till extrapris idag.”

Jahapp. Bara att följa strömmen. Så igår blev det räksmörgås till middag. Och inte hade de snålat med räkorna heller.

Och jag köpte även fil till Gandalf. Det blev inte glömt. Däremot så slutade kreditkortsmaskinen att fungera precis när det var min tur. Hon ville då skicka mig till den andra kassan. Alla andra hade redan gått dit så där stod säkert 10 personer i kö. Då kände jag att jag inte ville stå i så lång kö (där minst två hade fulla vagnar) med mina tre saker så jag sa att jag nog skippar och lämnar tillbaka mina varor istället. Då frågade hon i kassan om jag hade Swish. Så på så vis löste vi det istället. Idag har alltså till och med Konsum Swish.

En dörr på plats

För några dagar sedan skrev jag att vi hade fått hem en dörr. Och nu ni har maken redan satt upp den! Kolla vad fint.

Vi beställde en måttbeställd dörr hos Byggfabriken. Våra dörrar är ganska höga, 234 cm, så det var en specialbeställning och pga höjden blev leveransen lite dyrare. Som synes är det inte fint norrländskt kvistfritt virke, men det visste vi redan för det skriver de tydligt på sidan. Men visst blev det fint ändå. Med mängder av shellack och sedan färg kommer det inte att synas. Jag tycker dörrarna var fina och de har fått nästan exakt samma mått som dörrarna in till sovrummet som finns i rummet bakom de här dörrarna. De här dörrarna går nämligen in i vårt arbetsrum, som vi valt att kalla det nu för tiden. Det har hetat gula rummet under flera år, men eftersom det inte längre kommer att vara gult fick det byta namn till arbetsrummet.

Det enda som var en besvikelse med de här dörrarna var den här plastpluppen.

När du har pardörrar så finns det handtag på den ena dörren. På den andra dörren så finns det en kantregel. En regel som gör att du kan fästa dörren nertill och upptill genom att dra ner en regel som fästs i ett hål i tröskeln och i överkarmen. På våra gamla dörrar finns det slutbleck i metall på det här viset.

Vi hittade inga sådana här slutbleck i paketet och jag mailade och frågade om det inte borde finnas det. Till svar fick jag att de där plastplupparna skulle användas istället för slutbleck. De var ”en modern variant” av slutblecket. Det tyckte jag var riktigt dåligt, om du väljer att beställa platsbyggda gammeldags spegeldörrar ska du väl inte ha plastdetaljer på dem? Mycket dåligt. Jag meddelade dem att jag tyckte att det var en dålig lösning. Vi kommer att plocka bort slutblecken från den karm vi tagit bort och se om de går att använda. Annars får vi leta annan lösning. På dörrarna mellan matrummet och vardagsrummet har vi bara borrat ett hål än så länge. Men jag måste verkligen säga att jag tycker det är väldigt konstigt att man i något som ska vara en byggnadsvårdsbutik väljer kantreglar som istället för riktiga slutbleck har urfula plastpluppar. Dåligt Byggfabriken!

Bilden på dörrarna är tagen i den lilla hallen på andra våningen. Den hallen är verkligen liten, men där är fyra dörröppningar i den. Just nu har vi dörrar på alla fyra ställena också. Smutten är till vänster, blå rummet till höger och arbetsrummet är rakt fram. Själv står jag i trappan och tar en bild på den nya dörren. Mot trappan har vi just nu hängt upp ett par gamla ytterdörrar vi hittat på vinden. Kanske får de sitta kvar. Vi får se. Vårt hus har ursprungligen varit två lägenheter så det kan hända de här ytterdörrarna faktiskt suttit där från början. Eller så har de varit ytterdörrar till själva huset. Svårt att veta. De gick i alla fall bra att hänga upp på existerande gångjärn.

I ett gammalt hus så behövs det dörrar. Inte bara för att göra det likadant som det var förr utan för att hålla värmen på plats. Eller kylan. Nu när vi satt upp luftvärmepumpar både för att kunna värma och kyla ner luften så behövs det dörrar för att om vi kyler luften så ska den inte rinna ner direkt till undervåningen utan hålla sig däruppe så att vi kan sova skönt. Det går också lätt att på vintern se till att det är varmt på den våning man är och kanske spara lite på värmepengar på den våning man INTE är.

En gammal vän

Igår var vi och besökte en gammal vän till mig. Gammal på mer än ett sätt. För nästan 30 år sedan så arbetade jag på ett ställe där det först var meningen att jag skulle jobba ett par-tre månader och som sedan slutade med att jag var där i två år. Det var en bit bort så jag veckopendlade dit. Först så hyrde jag en evakueringslägenhet, jag skulle ju trots allt bara vara där en kort tid. När det visade sig att jag skulle stanna där längre så började jag leta efter en annan bostad. En av kvinnorna på stället jag jobbade på sa att jag kunde hyra ett rum hemma hos henne och hennes man och det slog jag till på. Det var en rolig tant och det visade sig att hennes man var minst lika rolig.

Det var ett jättebra ställe att bo på. Själva bodde de på övervåningen så jag hade undervåningen helt för mig själv. Vi umgicks mycket när jag bodde där och jag tror att jag på ett sätt var ett litet surrogat för deras barn som alla hade flyttat hemifrån. Hade de fått bestämma så hade jag ätit gratis hemma hos dem också varje dag.

Hennes man hade varit flygmekaniker och hade gått i pension rätt så nyligen. Han reparerade min bil när den var trasig. Och vägrade att ta betalt för annat än delarna han satt i.

Och förresten hyra rum? De vägrade att ta betalt för det också. ”Du bara bor ju här” sa de. Jag förklarade för dem att det skulle aldrig fungera på min hyresvärd hemma i stan, men det hjälpte inte. Jag bodde där gratis. Men jag köpte en flaska whisky då och då, en chokladkartong och annat som jag visste de gillade. Och så umgicks vi. Spelade spel, snackade skit, och tog ett glas whisky emellanåt. De var ett härligt par.

Sedan dess har vi träffats då och då. Hennes man gick bort för flera år sedan och själv är hon numera 92 år gammal. Vi hade bestämt att vi skulle träffats i julas, men då gick hon och bröt benet och vad som hände senare under våren har ni väl inte missat. Vi har pratats vid och nu sa hon att vi skulle komma. ”Jag skiter i corona” sa hon. Så vi åkte, hade med oss en tårta (jag fyllde ju år för lite sen och hon fyllde i tisdags så jag tyckte vi kunde fira lite). Vi höll avstånd, var inte oroliga, och så lite kontakt med folk som vi har haft så tror jag att risken att vi har något är minimal. Hon är rolig och pratsam och vi höll låda i fyra timmar.  Och trots att hon har problem att gå hade hon bakat en äppelkaka. Så vi åt äppelkaka också.

Det är så med gamla vänner. Det går alltid att fortsätta prata där man slutade senast. Även om det var flera år sedan.

Fixa till Lilla huset

Som jag skrivit om innan har vi tagit in offert på att fixa till utsidan på Lilla huset. Och har nu bokat in ett par hantverkare som ska jobba med det i vår. Nu visade det sig att våra hyresgäster skaffat sig en lägenhet och kommer att flytta efter oktober. Trist naturligtvis, men vi får tag i nya hyresgäster när vi vill det. Sedan är det ju inte säkert vi får tag i lika bra hyresgäster, men sånt är livet.

Nu när de ändå ska flytta så tänkte vi att skulle kunna fixa till de delar inomhus som vi vill fixa till och har tagit kontakt med de där hantverkarna igen för att höra om de skulle ha tid några dager i november, december. Och det verkar det som att de kan ha. Så nu i veckan kommer de och vi ska kika på vad som behöver göras. En sak som ska göras är att vi ska byta ut de gamla garderoberna på övervåningen till nya. Och måla om och lite annat uppfräschande. Köket och badrummet har vi ju fixat till så att de ska väl hålla ett tag och det är ju de dyraste sakerna att fixa. Nu är det mer ytskikt och kanske lite snickeri vi är ute efter. Så även om det är trist att hyresgästerna försvinner ska det bli spännande att få hela huset fixat. Till ett tillstånd där det liksom blir mest under håll att hålla på med. Tänkte att måla vitt i princip överallt. På så vis blir det neutralt för alla och det blir lätt att underhålla. Skulle vi få någon hyresgäst som vill måla i någon annan färg så kan de få göra det.

Förhoppningsvis också fixa till den gamla furutrappan som är där. Måla den också vit och kanske sätta på såna där steg som gör att man inte halkar. Ska försöka komma ihåg att ta före och efterbilder.

Blir så mycket lättare att hyra ut om vi vet att huset är up to date. Tänk om bara vårt eget hus också var i det läget :). Men vi tänker se lite hur de här hantverkarna är. Om de verkar bra kan vi kanske använda dem till vårt eget hus också. Får vi färdigt i Lilla huset så behöver vi ju inte spara hela hyresbeloppet till underhåll.

En höstpromenad

  Det har blivit lite kyligare ute än det var i förra veckan, men enligt SMHI så är det faktiskt fortfarande sommar. Kommer nog att justeras under den kommande veckan dock, då temperaturerna ska gå ner. Men det känns ändå som höst. Hög himmel och så vidare. Fast jag har inte mycket ytterkläder på mig och fortfarande inga strumpor.

Iggy och jag var på rehab igår, nästsista gången tror jag. Han har blivit SÅ mycket bättre i benet under den sista veckan. Äntligen en förbättring som verkligen märks. Vattenpromenerandet gick som på räls. Bättre än det gjort någon gång förut. Måste försöka ta ett foto nästa gång så jag har något litet minne av alla våra rehabbesök. Förutom det som sitter i huvudet på mig och Iggy då.

Häromdagen tog jag bilen och körde till ett område som vi normalt sett brukar gå till, men jag ville spara honom själva transportsträckan. Ett tag till. Så smått förlänger vi promenaderna nu. Håller noga koll hur trött han blir hela tiden. 

I skogen var det i alla fall så fint, färgerna är så starka, både höstfärgerna och det gröna. De förstärker liksom varandra.

Iggy är så lycklig när han får gå lite längre igen, även om det bara är lite längre. Och så glad när vi går på ställen där han inte har fått gå på länge.

Spänsten i hans steg börjar likna den gamla Iggy. Farten ökar när han går. Inte lika lätt att hänga med längre.

Och jag saknar mina långpromenader, saknar skogen. Visst jag skulle kunna gå själv. Utan hundarna, men det känns inte rätt. För den som inte har hund går det nog inte att förklara. 

Det är tur att vi bor i ett område där vi tvingas gå i backar vart vi går. Annars hade min kondis troligen varit helt icke existerande just nu. Nu är den bara allmänt dålig.

Men vi kunde gå runt i skogen nu i alla fall. Se färgerna och njuta av dofterna. Även om det är ett område där det kan finnas mycket folk. Det är så konstigt. Folk åker upp dit, men de går inte runt mycket i skogen. De sitter mest vid rastplatsen eller vid grillplatsen. Så därför gör det sällan något att där är många bilar om vi åker dit för i skogen är vi oftast ensamma.

Det är inte så svårt att glömma de där bilarna och de många människorna när du bara behöver gå några steg för att vara mer eller mindre ensam. 

Att sitta på en bänk vid dammen en stund tillsammans är inte heller fel. Det gillar Iggy också, för sitter vi på bänken så får han klapp och kli. Och Iggy tycker om klapp och kli. Matte å sin sida kan njuta av att gosa med vovven och samtidigt njuta av den fina utsikten.

Hösten kommer och för min del får den gärna komma. För min del får den dessutom vara länge. Jag avstår gärna frostgrader så länge det går. Jag vill  inte ha halka. Jag vill kunna röra mig som jag vill. 

Nu njuter vi höst ett tag.

Evighetsrenovering

Vi har fixat till köket, och vardagsrummet och sovrummet. För att inte tala om min lilla smutt. Nästa projekt i vårt hus är att få klart arbetsrummet. Som vi faktiskt började på för flera år sedan. Så blir det när du har ett rum som du inte MÅSTE få klart. Det blir hela tiden nedprioriterat. Det är bara att stänga dörren. I alla fall om du hade haft någon dörr.

Men något år ska nog rummet bli klart och när det blir klart tror jag att det kommer att bli jättefint. Vi har tapeterna, vi har en av lamporna som ska upp och nu har vi även en dörr. Eller två. Det finns två ingångar i det rummet. Det har funnits tre, men en av dem har vi byggt igen. Det finns en pardörr in till sovrummet och den andra ingången som finns kvar har också haft en pardörr. Och snart kommer det att finnas pardörrar där igen. Vi har tagit måtten och måttbeställt ett par nya dörrar. Tyvärr har vi inte kvar fler på vinden.

Dörrarna skulle kommit vecka 36, men det kom inga, när jag tog kontakt så visade det sig att de hade missat vår beställning. Men de skämdes och fixade till det hela supersnabbt och vips så hade vi dörrarna utanför huset.

Och nu ligger de i vårt röriga arbetsrum och väntar på att bli uppsatta.

Det kommer att bli så fint.

Vilket år som helst…