Jag måste erkänna att den här sommaren är lite tråkig. Det här med att det ska komma någon skur varenda dag gör att det är svårt att hålla på med utomhusprojekt. Men, men det är bara att acceptera. Ingen idé att sitta och tjura. Igår hade jag ett inomhusprojekt. Jag var nere i källaren och försökte reparera en av våra stolar till matbordet. Vi har ju gamla stolar från 30 eller 40-talet som jag målat och de börjar bli lite dåliga. Igår tänkte jag att jag skulle testa så jag plockade isär en av dem som var dålig och har klistrat ihop den igen. Nu står den i källaren och lite senare ska jag gå ner och se om den känns stabilare och bättra på färgen. I så fall kanske jag får gå på en till.

Igår var vi ute och gick med Iggy i den nya vagnen. Iggy tyckte det var lite konstigt, men det gick faktiskt ganska bra. Han är ju van vid att åka i en nästan liknande bur i bilen så han ska nog kunna bli riktigt van. Han tyckte ju så klart att han egentligen borde varit utanför och sprungit. Det är ju en billig vagn jag köpt, även om den faktiskt var betydligt mer stabil än jag väntat mig, men den har alltså inga bromsar. Vagnar med broms på var jättemycket dyrare så jag valde denna. Och det går bra. Gäller bara att komma ihåg att inte släppa vagnen. Vi bor ju mitt i en backe och går i backar överallt.

Eftersom maken och Gandalf är ute och går just nu sitter jag i soffan och skriver det här och har lite sällskap.

Flera sovstilar demonstreras.

Som synes är det i eller av soffan som gäller. Staketet stänger både ute och inne. Med hjälp av kompostgallret så kan i alla fall vi styra åtkomsten. Eller hoppen.

Maken klippte klorna på Gandalf en bit bort, normalt sett när han gör det brukar Iggy springa upp och gömma sig på övervåningen för säkerhets skull, något som han alltså inte kan göra nu. Dels instängd på soffan och dels hindrad från att gå upp för trappen. Då kan han se så här lagom förskräckt ut.

Va? Vad händer?? Och var ska jag bli av???

Mycket Iggy nu för tiden, men det är så det är här hemma också. Ska bli SÅ skönt att få prata med en rehabmänniska nästa vecka. Så vi får lite koll. Jag är livrädd hela tiden att han rör sig för mycket.

Det har gått bra med Iggy än så länge. Han har börjat piggna till så det kommer inte bli lätt att få honom att fatta att han ska hålla sig stilla. Vi har byggt en liten hage av kompostgaller som vi lägger kring hans säng som gör att han inte kan springa runt. Vi kan också stänga av verandan så att han bara kan vara där, då slipper han buren.

Eller som just nu att jag sitter i ett rum med dörren stängd. Finns liksom inte så mycket att göra då. Vi har, med mycket ångest från Iggys sida, tagit bort morfinplåstret så snart ska han inte behöva ha den där tröjan på sig hoppas vi. Vi låter den vara på lite till så att inte det finns några rester kvar på huden.

Det kommer att ta lång tid innan han får gå så mycket så jag har faktiskt beställt en cykelvagn som också går att använda som joggingkärra.  Kanske är lite löjligt, men jag tänkte att om han åker i en kärra så kan man ju faktiskt ta med sig båda hundarna på längre promenader emellanåt. Iggy får komma ut lite då och då och Gandalf får gå vid sidan av. Det kan i alla fall vara värt att testa. På så vis händer det ju något i alla fall. Jag har en känsla av att det kommer att bli väldigt svårt att hålla honom stilla.

Idag gjorde jag amerikanska pannkakor, fast mer som mat. Inget socker utan örter och fetaost istället. Och fullkornsmjöl. Och chili. Och salladslök, både i och på. Var ett litet experiment, men det blev faktiskt riktigt gott. Jag skulle mata surdegen så då använde jag den surdeg som jag annars skulle kastat till lite pannkakor.

Apropå något helt annat. Jag är ju blodgivare och har så varit sedan jag var arton, med några års uppehåll när jag flyttade runt en del. Vilket var tur för annars hade de inte hittat min hemokromatos. Även här har tekniken börjat hjälpa till. Kallelser och påminnelser kommer via mail och sms. Men inte bara kallelser, utan när ditt blod verkligen används får du veta det också. Coolt va!

Nu är Iggy hemma igen, vi hämtade hem honom igår vid tvåtiden. Maken var inne och hämtade upp honom, just nu får bara en gå in och jag var inte säker på att jag skulle klara av att bära Iggy om det skulle behövas. Men oj vad glad Iggy var att se mig när han kom ut. Jag var också glad så klart. Här är en bild från när vi kom hem och skulle försöka få honom att kissa lite. Så det glada gick över, här ser han INTE glad ut.

Han ska röra sig så lite som möjligt så vi har gjort en bur av kompostgaller som han får hålla sig i. Just nu är han inte i buren. Jag sitter i soffan och han ligger bakom mig. Han gillar att ligga där bakom soffan.

Fast just nu ligger han i en säng. När jag tog bilden han hade gått till mig där bakom soffan. Sedan bar husse ut honom så att han fick kissa och då passade jag på att lägga ut sängen bakom soffan. Än så länge är det inte svårt att få honom att hålla sig stilla. Förmodligen har han ont och är säkerligen också trött. Han har ett morfinplåster på sig som skickar ut lite lagom doser.

Här är alltså såret och där är morfinplåstret. På grund av morfinplåstret så behöver han ha något på överkroppen. När han kom hem så hade han en body på sig.

Den blåa som syns här på bilden. Plus ett benskydd då. Men den där bodyn är riktigt krånglig att ta av och på så vi har bytt ut den  mot en gammal t-shirt som jag klippt sönder lite. Det är den svarta som syns när han ligger bakom soffan. Den kan ha på sig hela tiden utan att vi behöver ta den av och på. Den behöver han bara ha till imorgon för imorgon för då ska vi ta av honom morfinplåstret. Sedan behöver han bara ha benskyddet. Jättebra att han kan ha ett sånt benskydd för det gör att han inte behöver ha tratt på sig. Han kan inte slicka sig med benskyddet på och det är så tjockt så skulle han slicka ovanpå det så gör det inte något.

Den 27:e ska vi ta stygnen. Men nu är det väldigt lite rörelse som gäller under en ganska lång period framåt. Framförallt de kommande två veckorna. Därefter ska han, om allting går bra, få öka på lite mera vecka efter vecka.

Samtal från veterinären. Allt har gått bra så här långt!! Nu får han smärtlindrande och imorgon får vi hämta hem honom! Oj vad vi har varit nervösa.