Min mamma sa alltid att annandag jul var dagen en tuppfjät längre. Eller rättare sagt så sa hon att hennes mamma brukade säga så. Min mormor alltså, som dog när jag var tre och som jag egentligen aldrig kände. En tuppfjät eftersom det precis varit vintersolståndet och ljuset har bestämt sig för att börja komma tillbaka. Något som kanske inte märks så mycket annandag jul, men som trots allt hänt. Dagen är lite, lite ljusare. Ett litet tuppsteg. Så för att föra en tradition vidare och för att komma ihåg att nu blir det inte mörkare den här vintern så säger jag:

”Min mamma sa alltid att annandag jul var dagen en tuppfjät längre. ”

38 graders feber.

Hosta.

Ont i svanskotan.

Julafton.

Det var verkligen inte så här det skulle vara.

Alltså, den som varit bara liiite här på bloggen tror jag vet att jag inte är någon vintermänniska. Vår  – YES, Sommar – YES och Höst – YES, men vinter är big NO NO. Så egentligen borde jag väl inte fundera. På varför det ser ut så här i vår trädgård när det är ett par dagar kvar till jul.

Det ser ut som vår eller nästan vår. Enligt maken så växer till och med gräset fortfarande.

Lite grand så där i normalfallet så skulle jag väl inte funderat så mycket, utan tackat min lyckliga stjärna för att det är tö och jag slipper halka omkring (vilket jag redan gjort tillräckligt mycket den här vintern – den där enstaka halkiga dagen vi faktiskt hade). Men nu är det ju inte riktigt normalfall. Eller så är det som så att det håller på att bli normalfall som gör att jag reagerar. Den där klimatändringen. Som börjar bli varaktig. Den gillar jag väl kanske inte. Eftersom det är vi människor som högst troligen är orsak till den. Så därför kan jag inte låta bli att fundera. Och reagera.

Sedan finns det en orsak till som gör att jag reagerar. Och den är högst personlig. Och egoistisk (eftersom jag inte kan göra något åt vädret så skäms jag inte det minsta för mina åsikter  i det här fallet). Det jag tänker på då är det här. Om vintern inte kommer i november, och inte i december och knappt ens i januari, då finns det en risk för att det blir vinter i februari-mars. Då när det enligt mig vintern ska börja försvinna istället. För att ge plats för våren. Det har varit några år nu (inte i följd, men flera) som våren blivit nästan överhoppad för att vintern varit så sen. Och eftersom jag ÄLSKAR våren så gillar jag inte när vintern tar över våren.

Så. Har ingen aning om vad jag egentligen ville få sagt. Men jag har i alla fall sagt det nu.

Idag gick jag till jobbet. Inte så ovanligt, det gör jag de flesta vardagar. Det som var ovanligt idag var att det var lite pudersnö ute på gatan. Och minusgrader. Något som vi inte haft mycket av ännu så länge i vinter (inte mig emot dock).

Jag tog mig ut på gatan och gick en liten bit. Kom då på att jag inte tagit med mig mina broddar. Jag kände lite på gatan med foten och tyckte att nej, det var inte speciellt halt, inte behöver jag gå tillbaka upp för backen och hämta mina broddar inte. Slöfocken vann således. Travade istället på i ordentlig fart. Tills det hände något som förmodligen såg ut ungefär så här.

Jag flög helt enkelt som en vante. Det var en liten isfläck där under pudersnön. Ont som helsike gjorde det i svanskotan. Som den envisa människa jag är så reste jag mig i alla fall och stapplade till jobbet. Det tog lite längre tid än vanligt får jag allt erkänna.

Väl på jobbet gjorde det så förbaskat ont att jag faktiskt ringde till vårdcentralen och gjorde även ett besök där. Jag kan gå runt och ha ont, men jag vill veta så att det inte är något allvarligt. Efter att ha känt runt så sa läkaren att det troligen inte rörde sig om något brott på svanskotan, något som dessutom är väldigt ovanligt tydligen, men att det skulle kunna vara en spricka. Eller att jag bara klämt till den ordentligt. Skulle det vara en spricka så gör man ändå inget åt det utan det är bara att gå runt och ha ont och vänta tills det går över.

Så i det läget är jag just nu. Jag går alltså runt och har ont och väntar på att det ska över. Förhoppningsvis ska det inte ta evigheter.

Vad vill jag ha sagt med det här? Förutom att berätta och få lite medömkan? Jo, att skäms inte för att ha broddar på dig när det är halt ute. Använd dem! Du blir inte automatiskt pensionär för att du använder broddar, du blir inte plötsligt gammal – du ser bara till att du är lite säkrare när du går i halkan.

Ja, kanske inte vi rymde bokstavligen. Men vi åkte iväg över en helgen. Tog oss en liten långhelg och åkte ner till Malmö. Lyxade till det lite och glömde bort det där med renovering. I alla fall lite grand. Vi hade bokat in oss på Mäster Johan vilket var en riktigt trevlig överraskning. Kolla bara vad som mötte oss när vi öppnade dörren till hotellrummet.

Inte illa va! Så går det ju nästan att bo. Runt hörnet mittemot soffgruppen finns det dessutom en plats med ett skrivbord. Och så badkar, med en ljusstake på väggen. Vi kände oss ganska nöjda får jag säga. Vi hade inte så mycket planer. Vi har promenixat och ätit gott och så shoppat lite.

En dag åkte vi tåget till Köpenhamn och var där över dagen. Där var jag inne på en väldigt trevlig butik som heter City KunstnerArtikler. Gillar du att teckna och måla så kommer du att älska den butiken. Den ligger på Amagertorv på Ströget, mitt emot Illums bolighus. Jag älskar den butiken och köpte mig bl.a. lite bläck och lite stålstift.

På lördagen var det shopping i Malmö som vi ägnade oss åt. Bland annat tog vi oss till Byggfabriken för att köpa lite trycken  och andra saker som vi behöver. Jag hade tänkt att jag skulle gå runt och titta där lite bara för skojs skull dessutom, men butiken var helt smockad med folk, gick knappt att röra sig där. Även om Byggfabriken är en trevlig affär så tror jag att de flesta besöken berodde på att där var en julmarkand på en innergård precis bredvid Byggfabriken. Det blev liksom en fortsättning att ta sig dit. Men jag får vara nöjd ändå. Fick tag i Pärlrandstrycken till min nya dörr och även nyckelskyltar. Dessutom så hittade vi en dörr i pärlspont där. Precis så som har planer på att göra in till det förråd vi har för avsikt att bygga.

Lyckades att ta en bild även om det sprang människor där hela tiden. Köpte faktiskt likadana gångjärn och stängningsanordning som de hade på sin dörr. Så har vi det hemma när vi kommer så långt. Just nu så har vi ett antal påbörjade fix hemma hos oss. Han den där arge snickaren hade nog skällt på oss om han kommit hit. Så jag tänker inte bjuda hit honom. Vi ska nog lösa de där påbörjade projekten vad det lider.

Och när vi gick runt i Malmö på kvällningen och tittade på julbelysning och lite annat så såg jag en riktigt rejäl golvlampa.

Den stod på Lilla Torg och jag tyckte att den var ganska rolig. Lite speciell i alla fall. Och idag har vi kommit hem igen. Trötta ( i alla fall jag som sov lite dåligt där, vet inte varför), men nöjda. Ibland är det viktigt att gömma sig lite och vila från allting som känns som måsten runtomkring en.