Vi åkte till Gotland

Som rubriken säger så åkte vi till Gotland förra lördagen och kom hem sent igår. Vi åker gärna någonstans i Sverige en sensommarvecka och vartenda år hitintills har det varit veckor med underbart väder. Det här året såg det dock inte så lovande ut. Väderprognosen visade på 16-17 grader och ganska mycket regn. Vår åsikt om detta var dels att den kan komma att ändras och dels att om den inte ändras så blir det bra ändå. Då gör vi andra saker som passar det vädret bättre. Tur hade vi dock för vi har haft en vecka med fantastiskt sensommarväder. Vi hade regn en gång, ett rejält och långvarigt åskoväder, men det var på kvällen/natten så det störde inga aktiviteter.

Vi hittade ett Airbnb som såg ut att ha ett fantastiskt läge och som låg längs med Klintleden, som enligt oss är en av Gotlands absolut vackraste vandringsleder. Man är ju alltid lite skeptisk till de där bilderna som visar vacker utsikt och bilder på solnedgångar, men den här gången stämde det.

Den här stugan bodde vi i. Och ja, det är havet och solnedgången precis utanför. Det var en glasveranda mot havet och en liten uteplats utanför verandan. När vi var i stugan var det på glasverandan eller uteplatsen vi satt. Oavsett så såg vi havet och hörde hur vågorna slog mot klipporna. Några bilder från uteplatsen.

Lite skoj var också att i princip varenda kväll kom det ett trettiotal svanar strax nedanför i vattnet och de stannade sedan där över natten, varefter de försvann på andra äventyr under dagarna.

Vi gick en hel del, bland annat delar av Klintleden.

Den promenaden innebar en fem kilometer längs med klippig strand och sedan fem kilometer genom skogen. Utgångspunkten var våran stuga eftersom den, som sagt, låg precis där.

När vi besökte Visby passade vi på att gå Hälsans stig i och utanför Visby. Den går längs med strandpromenaden och sedan genom skog tillbaka. Jag bodde för många år sedan dryga två år på Gotland, men jag visste inte att det fanns så gammal skog precis utanför Visby. Det finns uppenbarligen alltid något nytt att lära sig. Och för den som så hade behov var det tydligt utpekat hur du kommer till galgen.

För den som inte vet, finns det något som heter Galgberget utanför Visby, som förutom att erbjuda fin utsikt också faktiskt en gång i tiden var platsen för galgen, där människor avrättades.

Förutom vandringar så var vi också och badade. Två gånger. En gång i Blå lagunen, som är ett gammalt kalbrott som numera är en badplats där det är OK att ha hundar och en gång på Fårö.

På båda ställena lyckades vi få Ville att simma i vattnet, något som vi inte lyckats med förut. Han har doppat sig, men inte velat gå så långt att fötterna släppt från botten. Men nu så! Flera gånger fick vi honom att simma. Inte jättelångt, men på helt egen hand! Varmt i vattnet var det också. Förvånansvärt varmt faktiskt.

Vi hade tur att ha en butik nära boendet. Som hade vad vi behövde och även en liten sortergård. Butiken hade en ”Bra att ha”-hylla. Vilket jag tycker år ett så bra namn. Bra att ha lådor eller dito skåp brukar ju finnas i hemmen, men en butik med en Bra att ha hylla tyder på trevliga ägare tycker jag.

Vi hade också turen att den närmsta restaurangen, som normalt bara har sommaröppet, hade bestämt sig för att ha öppet fredag/lördag båda de helger vi var där så när det blev min födelsedag kunde vi fira den där. God mat hade de också. Så en suverän vecka, med suveränt sensommarväder.

Sensommaren är en fantastisk tid att vara på ställen som vanlig sommartid är fullkomligt nedlusade med turister. Nu har du tillgång till allt. Vid färjan till Fårö går det att förstå hur det kan vara. En bit ifrån färjan står en skylt vid vägen som säger att om kön räcker hit är det ungefär en och en halv timmes väntetid till färjan. Lite längre fram står det en timme. Vi åkte bara till färjan helt enkelt. Och visst, vi fick vänta lite (typ fem-tio minuter), men det var för att vi var tidiga, inte för att det var kö. Många restauranger har stängt för vintern, men det finns alltid någonstans du kan ta vägen. Och att laga mat själv är inte fel det heller. Framförallt inte om du kan sitta och äta den med ostörd utsikt över havet.

En härlig vecka helt enkelt.

Och hemma hade målningen av huset fortsatt. Det enda gula som är kvar just nu är den här biten, annars är huset grönt överallt.

Längtar tills de är klara.

Att bli lite glad

Igår var maken och jag ute och käkade lunch. Vi satt på en uteservering. När vi skulle gå kom en kvinna fram till mig och frågade ”Do you speak english?”. När jag svarade ja på frågan så sa hon ”I just wanted to say I love your outfit! The Gingham dress, the leggings, the shoes, everything! It really suits you.”

Jag sa förvånat ”Thank you very much” och hon sa ”For sure” och gick iväg.   

Tänka sig, en människa kommer fram och vill bara tala om att hon gillar vad jag har på mig. Det gjorde mig, ärligt talat, ganska glad.

Hon var amerikanska, eller möjligen från Kanada. Inte så lätt att höra skillnad mellan de två.

Faktum är att just den här klänningen har jag fått beröm för en gång förut, i en sybehörsbutik.

Visst piggar en sån sak upp en lite grand.

 

Återbäring

Idag fick jag ett brev på Kivra från Länsförsäkringar. Jag har fått återbäring som LF-kund.

Måste tänka ordentligt på vad jag ska göra med de här pengarna. Ska jag spara dem och låta dem växa? Ska jag lyxa till med något extra under min resa?

Alltid noga att tänka efter när du plötsligt får tillgång till något du inte väntat dig.

Räcker nog faktiskt till både en kopp te och en macka.

Fint väder

Plötsligt blev det varmt igen. Idag var det över 20 grader. Lite svårt att veta vad jag ska ta på mig. Jag flyttade in alla mina sommarklänningar i garderoben och började med långbyxor. Det är nog lite för varmt. Får nog plocka fram någon klänning igen om det ska fortsätta på det här sättet. Långbyxor är alldeles för varmt. Just den här tiden kan vara lite svår att klä sig för. Oavsett om jag hade fel kläder eller inte så gick Ville och jag en långpromenad idag. Vi stannade till och med vid en servering och käkade lunch. Eller jag käkade lunch, Ville fick bara vatten. Det var lite mulet när vi började gå, men det klarnade upp, blev soligt och riktigt varmt.

Det är väldigt skönt att få huset målat, men jag måste samtidigt erkänna att det är lite jobbigt att ha dem utanför fönstret och inte riktigt veta var de dyker upp. De har en skylift och kan snabbt dyka upp lite här och där. Även av den anledningen var det  skönt att ta en långpromenad. Vi gick i nästan tre timmar. Inklusive lunchen då.

Gäller att passa på när det är fint väder.

 

Nu är målningen igång

Idag kom målarna och de har satt igång med huset. Så nu är man lite fånge i sitt eget hus. Det blir ju så när någon plötsligt får möjlighet att titta in genom alla fönster och du kanske inte alltid riktigt vet var de är. Men det är värt det. Målningen varar inte i evighet och sedan när det är klart så är du förhoppningsvis nöjd att du inte behöver lägga all din tid nästa sommar på att måla huset själv. 

Just nu sitter vi lite fast på övervåningen. Vi har öppnat verandadörren på glänt så att de kan använda toaletten där, den ligger nämligen precis innanför verandadörren. För att inte Ville ska bli förbannad om de går in så får han och vi (maken jobbar hemma idag) hålla oss på övervåningen.

En helt annan sak. Jag lägger inte ut mycket på Instragram, men jag tittar en del emellanåt. Framförallt på hundar, naturfotografer, mat och keramik. Idag fick jag upp ett flöde jag inte sett tidigare. En hundtränare, eller hundrehabiliterare. Tror jag ska följa honom. Där hittade jag ett, för mig, mycket träffande citat. Som jag skrivit om här så saknar jag fortfarande min lilla vovve så mycket att det gör ont. Därför grät jag en rejäl skvätt när jag  såg följande fras på hans Instagram.

Shit, den frasen prickade precis rätt. Och, som sagt, orsakade en del tårar att trilla. Precis så är det. 

Sedan ska vi ju så klart inte glömma den hund som finns kvar. Den som maken älskar, men inte jag. Inte så att jag tycker illa om honom, men jag älskar  honom inte. Jag tror att han kom hit för snabbt efter att Gandalf gick bort. Oavsett så har han sina positiva sidor och häromdagen kunde jag konstatera att maken hade ställt dammsugaren på fel ställe. Där Ville brukar ligga. Något som emellertid inte hindrade Ville. Han brukar ligga där så han ligger där. Dammsugare eller inte.

Dags för strumpor igen

Nu är högsommaren slut och det är dags för sensommar. Kommer nästan alltid lite efter mitten av augusti i vår del av landet. Det innebär inte att det kan vara härliga dagar och att temperaturen kan stiga till över tjugo grader, men det sker en ändring i luften och även om värmen kommer tillbaka så är den krispigare och skönare på något sätt. Och så behöver du strumpor. Senast när det blir juni så slänger jag strumporna i lådan. Använder bara strumpor om de skulle behövas på grund av något jag ska göra. Varje år är det min stora frihet. Jag avskyr nämligen strumpor. Tycker de sitter tajt och kliar så när den tiden kommer när jag kan gå runt barfota blir jag lättad. När jag var liten fick mamma nästan tvinga på mig strumpor, oavsett årstid. Fick jag själv bestämma kunde jag gå ut barfota i trätofflor mitt i vintern. Fast det fick jag inte. Nu för tiden är jag inte lika varm om fötterna som jag var förr så fast jag kan bestämma själv vill jag inte längre gå ut utan strumpor på vintern. Men jag tar gärna den strumplösa tid jag kan ta.

Ändå är det inte den strumpfria tiden som är den bästa. Jag tycker ärligen att den tid som kommer nu är den allra bästa tiden på hela året. Klar, hög himmel och skönt att vara ute. Det är skönt att gå ut på hundpromenad till och med mitt på dagen. Fast just nu blev det nästan FÖR kallt på en gång. Nordanvindar. Kommer att ändra sig, men lite förvånande är det när slår om så himla mycket.

I helgen har vi jobbat inför målning av huset, om inte vädret krånglar för mycket kommer de att börja någon gång under veckan. Rensat veranda och annat som behöver rensas så att de kan komma åt det som behöver kommas åt. Innebar att utemöblerna om in tidigt i år så nu är det redan gjort. Plockat rent lite här och var. Ville tycker vi har varit väldigt tråkiga.

Började titta på serie på SVT-Play som heter Torpeden. Läste om den i DN eller SvD. De påstod att den var bra. Så jag har börjat kika på den. Första avsnittet börjar med en lönnmördare som genomför en massa mord i Bulgarien 1994. Sedan tar hon upp en fällbär mobiltelefon och ringer upp någon. Bara det att det fanns inga såna telefoner 1994. En sån sak gör mig lite anti. Har de inte gjort någon research över huvudtaget? VI får se om jag fortsätter med avsnitt två eller om denna miss får mig att skippa den,

Igår så hittade jag en skadad fågel i trädgården. En koltrast. Tror att den flugit mot ett fönster. Finns ingenstans att ta vägen med skadade djur här och jag visste inte hur svårt skadad den var. Satte lite vatten och mat i närheten av den och grät några tårar över den. Kunde titta på den från fönstret och efter ett tag såg jag att den piggnat till och började röra på sig och även flaxa med vingarna. Nästa gång jag tittade var den borta. Den kan ha krupit in någonstans och dött, eller blivit uppäten av något, men i mitt huvud så piggnade den till och flög iväg. Så länge vi inte hittar den död kan ingen motbevisa mig. 

Nu ska vi måla om huset

Det finns ett behov av att måla om vårt hus. Inte så att färgen flagnar eller så, men det är över 10 år sedan det målades så det börjar kännas att det är dags. Och denna gången ska vi dessutom byta färg. Stora huset ska få samma gröna färg som Lilla huset. Vi tänkte vi skulle göra det själva, sprida det över några somrar och ta en sida i taget. Maken jobbade hårt på semestern, med en del snickerier som skulle gjorts när vi målade förra gången, men som aldrig blev gjorda. Då byggde han upp den här läskiga ställningen och klättrade runt på den.

Det har inneburit att byta ut delar av visst trä och att sätta dit lister, eller vad det kallas, på ställen där det borde funnits lister men inte gjort det.

Här syns listen på ena sidan. Listen längst ner på huset, den som sticker ut, saknades på hela förstugan. Den gick bara fram till förstugan, men inte runt. Nu gör den det. Var ett ganska stort jobb att fixa för det fanns inte mycket att fästa den i. Förmodligen därför det inte fanns någon list. De som hade huset förut klarade väl inte av att sätta dit någon.

Förutom att fixa till lister och annat träarbete som behövde göras, passade han på att måla om på framsidan av ”utbyggnaden”.

Plus att sätta läkt på ”väggen” på taket över ytterdörren.

Där var bara slät panel innan, men nu passar det bättre ihop med resten av huset. 

Så allt det där har maken gjort. Jag har inte gjort mycket, mer än att måla fönsterna där. 

Där är vi alltså nu. Och någon gång där kom vi fram till att det skulle ta alldeles för lång tid att fixa allting själva. Vi skulle klara det, men eftersom det kommer att ske när maken har semester så skulle det ta flera semestrar och det skulle inte bli så mycket tid över. Så vi bestämde oss för att leja ut det. Visst, det borde vi räknat ut tidigare, men ibland tänker du inte längre än vad näsan räcker och för min egen del så har jag en ganska kort näsa. Sedan var det nog bra att fixa snickerierna själva innan vi lämnar över till någon annan. Målarna som målade Lilla huset kunde fixa det i sommar och om en dryg vecka kör det igång. Så innan det bli ordentlig höst ska vi ha ett grönt hus istället för ett gult.

Det är sån där sak som ska bli väldigt skönt att få gjord. Hänger över en som ett dåligt samvete annars. Har du ett trähus så behöver det målas om då och då. Bara att bita i det sura äpplet. Vissa saker ska vi fixa själva, som de källarfönster som är kvar, men det kan vi ägna oss nästa sommar istället. Tar inte samma oändliga tid. Och fönsterna kan jag fixa lite när som helst om maken tar loss dem till mig och sätter in något annat istället.

Spännande!

 

Jag gjorde en investering

Stressen efter det här med min sida har börjat lugna ner sig. Även om jag fortfarande hittar saker som jag måste fixa till. Har också kommit fram till att jag inte längre kan använda den klassiska redigeraren för att skriva inlägg. Numera är det block som gäller (den som förstår förstår, ni andra får hoppa över) och när de kom kunde du göra ett val att behålla den gamla redigeraren, vilket jag gjorde. Men mitt nya tema bygger på block så nu har jag fått överge min älskade redigerare. Bara att vänja om.

Den här gången så har jag dessutom gjort en investering och har faktiskt köpt ett tema och inte bara valt ett gratistema. Jag betalade en summa som ger mig uppdateringar och support resten av livet. Och även uppdateringar, vilket gör att jag slipper oroa mig vid kommande uppdateringar av både WordPresss och PHP. Funderade lite där, men kom sedan på att även om det kändes som en relativt hög summa, tvåtusen faktiskt, så är det här något att slå ut på många år (förhoppningsvis) och det har hänt mer än en gång att jag i annan shopping slängt ut sådana pengar på något som jag sedan i princip knappt använt. Så nu ser jag det faktiskt som en väldigt bra investering. Kan kännas löjligt för en sida som egentligen är mest för mig själv, men jag anser mig vara värd det. Med det här temat kan jag göra i princip vad jag vill. Blev en mycket trevligare sida för recept också. Bara det!

I övrigt så försvann högsommaren idag. Nu blev det sensommar tror jag. Något som jag gillar. Igår hade vi 26 grader varmt och idag 16-18 grader. Nu blir det enklare med långpromenader även mitt på dagen. Den här sommaren har varit väldigt varm. Och väldigt torr. Har tidigare skrivit om att det inte blivit något odlat i år eftersom jag saknar min lilla vovve så mycket, men så här i efterhand var det bra att jag inte planterat så mycket. Jag hade inte kunnat hålla på att vattna så mycket som det hade behövts.

Jag har också bokat in en resa i höst. Månadskiftet september-oktober sticker jag till Hamburg en dryg vecka. Jag har lyxat till det lite och åker båt från Göteborg till Kiel och sedan tåg från Kiel till Hamburg. Väl där har jag hyrt något som kallas en studio, en egentligen är ett lite större rum där jag har ett litet kök och tillgång till tvättmaskin mm. Många människor, maken är ett sådant exempel, uppskattar hotellfrukost väldigt mycket, men jag gör inte det. Jag tycker det är jobbigt att gå ner och träffa en massa människor och att jag måste passa tider. När jag reser ensam brukar jag inte heller gå ut och äta på kvällen. Därför passar ett eget kök mig helt och hållet.

Från Hamburg finns det också andra stället som inte ligger så långt bort och som jag kan åka till med tåg, t.ex. Lûbeck. Så jag behöver inte roa mig bara i Hamburg om jag inte vill.