Jag befinner mig fortfarande i någon slags bubbla. Kanske är jag helt enkelt lite deprimerad. Jag förväntar mig fortfarande att det ska komma en Iggy om hörnet och se glad ut. Även om jag vet att han aldrig kommer mer. Ibland tycker jag mig höra ljud som låter precis som Iggy. Låtsas att han är och tittar till mig, men vet att det nog mest är min egen fantasi. Fortfarande har jag svårt att njuta av den vackra naturen. Häggen har blommat över och jag märkte det inte ens. Men jag såg att min vita syren Beauty of Moscow blommar och att det är väldigt stora blomsterklasar på den. Det är väl ändå en framgång. Att jag såg den alltså. Och idag när Ville och jag var i skogen så såg jag att det var vackert. Första reaktionen på länge.

Jag försöker vakna till liv igen, men det går bara en bit i taget. Ibland är jag sur på Ville, han verkar inte bry sig ett dugg att Iggy försvann. När Gandalf gick bort blev Iggy helt förstörd. Något som inte riktigt gick över. Det var därför vi skaffade Ville, lite tidigare än vi egentligen hade tänkt oss att skaffa nästa hund. För Villes del behövs inte det. För honom är allting som vanligt. Han är inte så djup helt enkelt. Livet går vidare. Kunde kanske behövt lite av den attityden jag också, men jag  är helt enkelt inte sån. Tänker mycket på att skaffa en hund till, men måste vänta. Jag måste vara säker på att jag verkligen vill ha en hund till och inte bara skaffar en för att det är tomt utan Iggy.

Bröd bakar jag, det är egentligen det enda som jag verkligen klarar av att engagera mig i just nu, så det gör jag.  Gjorde ett par bröd som jag rullade i fröer först. När jag skivade upp dem för att frysa in dem tyckte jag att alla fröerna ramlade av, men såg sedan på skivorna att ganska mycket faktiskt var kvar. Blev goda bröd. Den surdegen jag har är riktigt stark och då jag bakar relativt ofta just nu så står den inte och blir extra sur heller. Den jag har i kylen är en rågsurdeg, jag nöjer mig med den.

Det är bara att låta tiden gå. Det måste ju bli bättre så småningom. Eller hur.

Vi har haft så underligt väder här under hela maj. Jag hörde någon som sa att det känns som om  april och maj har bytt plats i år och det stämmer faktiskt. Måndag, tisdag den här veckan hade vi riktig sommarvärme. 20 grader och det behövdes inte någon jacka för att gå ut och gå.

Sedan kom onsdag, och då var det istället superkallt. 4 grader och riktig nordanvind. Jag hade vantar och vinterjacka på mig när jag var ute och gick. Likadant igår. då det dessutom regnade ordentligt nästan hela dagen. Cyklade till keramiken på kvällen och då hade jag förutom vinterjacka och vantar även mina earbags på mig. Och jag frös ändå. Idag är det lite mittemellan. Det är bara några grader varmt, och nordanvind, men inte halv storm och inte lika tjocka moln. Just de här tvära vändningarna av vädret är lite konstigt. Så här sent. Det är ju faktiskt snart juni.’

Jobbar vidare med min bakning. Idag bakade jag rågfrallor med tranbär i. Något som jag brukade köpa i ett konditori som inte finns längre. Var väldigt förtjust i de frallorna. Så nu gjorde jag ett nytt test. Matade surdegen igår förmiddag och satte degen i går kväll. Sedan fick den jäsa i kylskåpet under natten. Och nu är de bakade.

Det blev två plåtar.

Jag körde på Fabriques recept på rågfralla (vilket är samma deg som till valnötsbrödet), men hällde i tranbär. Bullarna blev jättegoda. Nästa gång ska jag emellertid hälla i mer tranbär än jag gjorde denna gången. Gäller att experimentera fram rätt mängd. De här bullarna rullas inte så de blir inte så vackra, men vad gör det. Det viktigaste är att de blir goda. Och det var de! Fina inuti också. Så de här ska bakas igen.

För det mesta bakar jag bröd. Det är snäppet enklare att ta fram en skiva bröd ur frysen och rosta än att ta ut en fralla som du måste mikra lite om du ska äta den direkt. Lite enklare att baka bröd också. Fast inte så mycket enklare när du gör den här typen av bullar som du bara skär och inte behöver jobba mera med.

Maken är på ytterligare en tjänsteresa den här veckan (hoppas det dröjer ett tag till nästa) vilket innebär att jag har ansvar för samtliga hundpromenader. Lunch och kväll gör mig inte så mycket, men morgonpromenaden är en pina. Igår lät Ville mig sova, så det var OK, men idag väckte han mig klockan sju. Vilket är väldigt tidigt för en person som vanligtvis går upp vid nio. Tur att maken kommer hem idag.

Härom dagen skulle jag visa maken en bild jag hade tagit med mobilen. Öppnar appen bilder där det finns ett antal olika mappar, varav Kamera är den jag skulle öppna. Då ser jag följande.

Ser ni problemet?

Siffran 2. Det finns alltså bara två bilder i mappen. Borde ha funnits några tusen. Alla bilder jag tagit sedan jag började använda en smartphone.

2

Blev alldeles kall. Jag säkerhetskopierar mina bilder på nätet, men de ligger inte i mappordning utan alla i en enda mapp och att ladda ner dem igen skulle vara ett ganska stort arbete.

Den viktigaste frågan var naturligtvis vad som kunde ha hänt.

Efter sökningar på nätet så verkade den mest logiska förklaringen vara att jag råkat radera dem på något sätt. I så fall skulle de finnas i Papperskorgen i appen. Aningens orolig hittade och öppnade jag Papperskorgen.

Där fanns alla mina bilder. Pust! Bara att markera alla och återställa dem.

Men hur sjuttsingen har det gått till kan man undra. Har en teori. Jag tog en bild på Keramiken och eftersom jag inte alltid är riktigt ren om händerna där, lera ni vet, så släppte jag sedan ner telefonen i cykelväskan. På något sätt måste jag ha tryckt någonstans i samband med detta och raderat bilderna.

Lärdomen är. Kolla på vad du gör!

Ville kan vara lite besvärlig med sin mat emellanåt. Inte mycket att göra åt, han äter nästa gång.

Ibland får han maten utomhus när det är sånt väder att han vill vara  utomhus. Häromdagen fick han till exempel maten på verandan. Just den dagen var maten uppenbarligen inte så god, eller så var han bara inte sugen. Så maten blev ståendes där ute. Efter en stund råkade jag kika ut genom verandadörren. Kunde konstatera att även om inte Ville hade någon lust att äta maten så var det andra som gärna ville ha den.

Det var roligt att stå och titta på dem. De tömde matskålen med stor iver och övertygelse.

Munnen fylldes med så många matbitar de fick in där och så flög de iväg. Ganska snabbt dök de upp igen och tog nya matbitar. Tills det började bli tomt.

Jag funderade lite på vart de kunde ta vägen med maten så fort. De kunde inte hinna mata några ungar. Så läste jag att skator kan ha matgömmor. Så förmodligen fixade de till en liten matgömma och flög dit och tömde sin last innan de hämtade nästa.

Det fick mig att tänka på när jag var hemma hos min syster en gång för länge, länge sedan. Hon bodde då på landet och brukade mata hunden utomhus. Där bodde också ett skatpar. Och de hade ett trick för att få tillgång till hundmaten de också. Den ena av dem flög ner en bit framför hunden och hoppade runt och retade den tills den inte kunde låta bli att springa efter skatan. Samtidigt så susade den andra skatan fram till matskålen och tog så mycket mat den kunde. Gjorde det om och om igen tills de var nöjda. Eller till hunden lyckats äta upp allt. Så de var inte bara smarta, de skatorna, de samarbetade också.

Som jag skrivit om tidigare brukade jag vara en ivrig biblioteksbesökare. Satt där och läste, lyssnade på musik, letade fakta och lånade så klart böcker. Även biblioteket i den stad jag bor nu har fått många besök. Sedan kom internet och all information fanns inom räckhåll från soffhörnet. Och bibliotekskortet blev föråldrat och gällde inte. Något som inte gjorde något eftersom jag ändå inte gick till biblioteket. Det har också blivit så mycket enklare att få tag i böcker. Jag behöver inte gå runt i olika bokaffärer och leta och komma hem med ogjort uppdrag. Jag är ledsen att säga det, men jag köper i princip alla mina böcker på nätet idag. Borde väl vara en bättre människa och stötta bokaffärerna, för jag gillar dem, men jag gör det inte speciellt ofta. Handlar dock andra saker där ibland. Det är inte heller ovanligt att jag köper e-böcker. Jag har en ovana att köpa fånigt mycket kokböcker, fånigt därför att det är inte alltid jag använder dem speciellt mycket när jag väl läst igenom dem. Där är det definitivt bra om en del av dem är e-böcker, de tar nämligen inte någon plats i hemmet.

Ofta är det också enkelt att hitta böcker som inte säljs längre, alltså köpa dem begagnade. Brukar leta på Bokbörsen, där det inte är ovanligt att de kan köpas till ett relativt rimligt pris. Om det inte är en superpopulär bok så klart. Då kan de kosta lika mycket som en ny bok, eller till och med mera.

Nåväl. Jag har lite tankar på att ta mig en tågluff till Tyskland på ett par veckor i höst. Jag har inte bestämt mig ännu, men jag funderar på det. Kikar på olika orter att besöka och lite annat. Fördelen med den här typen av resa är att jag behöver inte bestämma mig långt i förväg. Det är inte någon högsäsong och tågbiljett kan jag ju köpa när som helst. Även här har jag såklart använt mig av Internet. Och på Internet har jag hittat tips på en bok som jag vill läsa. Problemet är att den är slutsåld överallt och finns inte heller att köpa begagnad.

Sedan jag börjat lyckas bättre med mina surdegsbröd har jag också börjat läsa om mina olika brödböcker. Jag har nämligen redan ett gäng. Men så ville jag ha en som heter Bröd och marmelad från Rosendals trädgårdscafé.

Den hittade jag på Bokbörsen för 60 kronor. Med porto blev det 120, vilket kändes som ett bra pris. Sedan fick jag för mig att jag ville få tag i Riddarbageriets bröd, läste på flera ställen att det skulle finnas så bra bröd i den. Jodå, även den finns på Bokbörsen, men då pratar vi andra priser. Billigaste var, tror jag, 220 kr. Med porto uppemot 300 kr. Njae, det hade jag inte lust att betala.

Då kom jag på det! Biblioteket! Något som förr i tiden hade varit det första jag tänkt kom nu som en tanke långt ner i prioritetsordningen. Men den kom. Och enligt nätet så skulle både Tysklandsboken och Riddarbageriets bröd finnas där. Så idag cyklade jag iväg till biblioteket. Jag skaffade mig ett bibliotekskort. Lånade båda böckerna.

Och är så glad att biblioteket återigen blivit en del av mitt liv. Så nu ska jag kopiera de recept jag vill ha ur Riddarbageriets bröd och jag ska läsa och se om jag vill ge mig ut och tågluffa i Tyskland eller inte.

Både maken och jag har en elcykel. Det blev elcykel istället för den vanliga cykeln när vi flyttade till huset. Inte för att det ligger så långt bort, utan för att det ligger i en brant backe. Så brant att vi ofta har folk som tränar ”idioten” på gatan utanför vårt hus. Idioten i nnebär att springa  upp och ner för en brant backe en hel massa gånger. Vi använder båda många gånger cykeln istället för bilen, enklare att komma fram och går många gånger fortare eftersom du inte behöver stå i en bilkö. Det innebär att vi cyklar året om. Och att vi har vinterdäck på dem om vintern. I år har vi pratat många gånger om att vi skulle köra våra cyklar till cykelverkstan för att byta till sommardäck. Inte förrän nu har vi kommit iväg. Idag blev det i alla fall gjort och nu har vi båda sommardäck på våra cyklar. Hade det varit bilar hade det inte varit tillåtet, men det är OK att cykla med dubbar även efter den 15 april. Skönt att ha det gjort dock.

Vi har också konstaterat att flugsnappare fick napp och att han och en dam flyttat in i holken.

Så vi lär få fågelungar där även i år. Kanske skulle sätta dit en fågelholk som har en kamera i sig. Jag ser ju holken från fönstret i matrummet, men jag ser inte vad som händer inuti. En enda gång har jag haft tur och sett ungarna lämna holken. Men jag stalkar dem så mycket jag kan. Det är roligt att se dem flyga ut och in ur holken med mat när ungarna väl har kläckts.

Vädret är lite lustigt här. Maj har varit ganska kall, fint väder för det mesta, men inte så varmt. Några gånger, som idag till exempel, så blir det en riktigt varm dag. Idag har det varit 20 grader på dan. Men igår var det kanske 13 grader och det ska det bli imorgon också. Undrar varför det blir så. Att bara en dag kan bli så mycket varmare än både dagarna före och efter.

Jag skriver om surdegsbröd då och då. Jag gillar ju surdegsbröd. Har bakat surdegsbröd under många år och har ibland fått superfina bröd och ibland mer eller mindre dödbakade sådana. Har alltid tyckt det varit så svårt att veta när degen dubblat sig eller är färdigjäst. Det kan ta så himla olika lång tid. Beroende på en massa olika omständigheter. Tidigare har jag låtit degen jäsa i stora bunkar där degen först plattar ut sig mot botten och sedan jäser. Det där med att den plattar ut sig gör att det är svårt, för mig, att riktigt veta om och hur mycket den egentligen jäst. Många gånger har mina bröd inte vuxit alls i ugnen och blivit väldigt täta och tunga. Sedan såg jag en video på Youtube och nu har jag löst det problemet. Nu vet jag om degen jäser eller inte. Så här gör jag.

När det är dags för degen att jäsa lägger jag den i en genomskinlig plastburk. Jag har köpt en burk som är så pass smal att degen fyller upp hela botten.  Tidigare hände det ofta att jag tog degen för tidigt och den var helt enkelt inte klar att baka och jäser inte i ugnen. Men i och med den här burken så är det superenkelt. Jag lägger i degen och sätter ett gummiband så långt upp som degen fyller upp. Sedan sätter jag på locket. Så får degen stå där och jäsa så lång tid som behövs. Just den här degen är till valnötsbröd.

Eftersom jag har ett gummiband på burken och burken är genomskinlig är det väldigt lätt att se när degen har fördubblat sig. Något som jag nu lärt mig kan ta väldigt olika lång tid. Det kan skilja på timmar. Vilket väl är det som gjort att jag förut tagit degen för tidigt emellanåt. Jag har väl tänkt mig att degen kan bara inte jäsa längre  nu, den bara måste vara färdig  nu. I och med min burk så ser jag det tydligt och behöver inte fundera på om det gått tillräckligt lång tid eller inte. Istället ser jag att degen i princip dubblat sig och att den dessutom är rundad längst upp. Färdigjäst deg.

Sedan formar jag två bröd som jag lägger i formar. Jag bakar nästan bara formbröd nu för tiden. Jag kan ha lös deg och jag får bröd som är lagom stora så att jag lätt kan skära dem i min brödskärare och frysa in dem.

För att de ska få jäsa i fred använder jag två andra brödformar som lock. Vill jag jäsa bröden över natten i kylen, något som kan ge en lite djupare smak, så är det lätt att stapla dem ovanpå varandra i kylskåpet när jag har de här ”locken”.

Om jag inte ställer in dem i kylskåpet över natten får de stå här och jäsa en stund. Därefter kommer bakningen. Här har jag kommit på min egen grej (trodde jag). Jag har läst och sett på Youtube att du ”ska” baka ditt bröd i en gjutjärnsgryta med lock. Och att du ska ta av locket efter en stund. Jag hade inte någon sådan gryta som jag ville slita ut till brödbakning, dessutom tyckte jag det var jobbigt den enda gång jag försökt, så jag testade att använda samma metod i bakningen som under jäsningen. Att använda de extra brödformarna som lock. Spraya bröden först med lite vatten, sätta på locket och ställa in bröden i ugnen. Något som fungerade väldigt bra. Tyckte att jag kommit på något jättebra där. Min alldeles egna metod. Sedan har jag sett på Youtube att det inte bara är jag som kommit på det här. Det är tydligen en ny metod, ”the double pan method” som det finns massor med videos om. Men oavsett alla de filmerna så kom jag faktiskt på det själv. Så det så.

Enligt surdegsexperterna ska du sätta igång ugnen och helst ha den igång en halvtimme innan du sätter in bröden. Verkar som att de inte vet allt de heller. Youtube lärde mig nämligen en annan sak också. Att börja baka med en kall ugn. Jag ställer helt enkelt in formarna (med lock) i en kall ugn och sätter sedan på värmen. Efter cirkus tjugo minuter tar jag ut bröden och tar av locket. Då har brödet jäst upp och blivit fint och behöver nu bara baka klart.

Ställer tillbaka bröden i ugnen. Efter  ytterligare en stund brukar jag plocka ut bröden ur formarna och ställa i bara bröden en stund så att de får bra färg runt om. Bakar tills innertemperaturen blir ungefär 98 grader. Det tar de minuter det tar.

Och så blir det jättebra bröd! Åtminstone än så länge.

Här är mina valnötsbröd. Jag är mycket nöjd.

 

De blev dessutom väldigt goda! Kommer jag att göra igen.

Så! Mina olika surdegstricks. Hoppas att intresseklubben har antecknat.