Fixa till Lilla huset

Som jag skrivit om innan har vi tagit in offert på att fixa till utsidan på Lilla huset. Och har nu bokat in ett par hantverkare som ska jobba med det i vår. Nu visade det sig att våra hyresgäster skaffat sig en lägenhet och kommer att flytta efter oktober. Trist naturligtvis, men vi får tag i nya hyresgäster när vi vill det. Sedan är det ju inte säkert vi får tag i lika bra hyresgäster, men sånt är livet.

Nu när de ändå ska flytta så tänkte vi att skulle kunna fixa till de delar inomhus som vi vill fixa till och har tagit kontakt med de där hantverkarna igen för att höra om de skulle ha tid några dager i november, december. Och det verkar det som att de kan ha. Så nu i veckan kommer de och vi ska kika på vad som behöver göras. En sak som ska göras är att vi ska byta ut de gamla garderoberna på övervåningen till nya. Och måla om och lite annat uppfräschande. Köket och badrummet har vi ju fixat till så att de ska väl hålla ett tag och det är ju de dyraste sakerna att fixa. Nu är det mer ytskikt och kanske lite snickeri vi är ute efter. Så även om det är trist att hyresgästerna försvinner ska det bli spännande att få hela huset fixat. Till ett tillstånd där det liksom blir mest under håll att hålla på med. Tänkte att måla vitt i princip överallt. På så vis blir det neutralt för alla och det blir lätt att underhålla. Skulle vi få någon hyresgäst som vill måla i någon annan färg så kan de få göra det.

Förhoppningsvis också fixa till den gamla furutrappan som är där. Måla den också vit och kanske sätta på såna där steg som gör att man inte halkar. Ska försöka komma ihåg att ta före och efterbilder.

Blir så mycket lättare att hyra ut om vi vet att huset är up to date. Tänk om bara vårt eget hus också var i det läget :). Men vi tänker se lite hur de här hantverkarna är. Om de verkar bra kan vi kanske använda dem till vårt eget hus också. Får vi färdigt i Lilla huset så behöver vi ju inte spara hela hyresbeloppet till underhåll.

En höstpromenad

  Det har blivit lite kyligare ute än det var i förra veckan, men enligt SMHI så är det faktiskt fortfarande sommar. Kommer nog att justeras under den kommande veckan dock, då temperaturerna ska gå ner. Men det känns ändå som höst. Hög himmel och så vidare. Fast jag har inte mycket ytterkläder på mig och fortfarande inga strumpor.

Iggy och jag var på rehab igår, nästsista gången tror jag. Han har blivit SÅ mycket bättre i benet under den sista veckan. Äntligen en förbättring som verkligen märks. Vattenpromenerandet gick som på räls. Bättre än det gjort någon gång förut. Måste försöka ta ett foto nästa gång så jag har något litet minne av alla våra rehabbesök. Förutom det som sitter i huvudet på mig och Iggy då.

Häromdagen tog jag bilen och körde till ett område som vi normalt sett brukar gå till, men jag ville spara honom själva transportsträckan. Ett tag till. Så smått förlänger vi promenaderna nu. Håller noga koll hur trött han blir hela tiden. 

I skogen var det i alla fall så fint, färgerna är så starka, både höstfärgerna och det gröna. De förstärker liksom varandra.

Iggy är så lycklig när han får gå lite längre igen, även om det bara är lite längre. Och så glad när vi går på ställen där han inte har fått gå på länge.

Spänsten i hans steg börjar likna den gamla Iggy. Farten ökar när han går. Inte lika lätt att hänga med längre.

Och jag saknar mina långpromenader, saknar skogen. Visst jag skulle kunna gå själv. Utan hundarna, men det känns inte rätt. För den som inte har hund går det nog inte att förklara. 

Det är tur att vi bor i ett område där vi tvingas gå i backar vart vi går. Annars hade min kondis troligen varit helt icke existerande just nu. Nu är den bara allmänt dålig.

Men vi kunde gå runt i skogen nu i alla fall. Se färgerna och njuta av dofterna. Även om det är ett område där det kan finnas mycket folk. Det är så konstigt. Folk åker upp dit, men de går inte runt mycket i skogen. De sitter mest vid rastplatsen eller vid grillplatsen. Så därför gör det sällan något att där är många bilar om vi åker dit för i skogen är vi oftast ensamma.

Det är inte så svårt att glömma de där bilarna och de många människorna när du bara behöver gå några steg för att vara mer eller mindre ensam. 

Att sitta på en bänk vid dammen en stund tillsammans är inte heller fel. Det gillar Iggy också, för sitter vi på bänken så får han klapp och kli. Och Iggy tycker om klapp och kli. Matte å sin sida kan njuta av att gosa med vovven och samtidigt njuta av den fina utsikten.

Hösten kommer och för min del får den gärna komma. För min del får den dessutom vara länge. Jag avstår gärna frostgrader så länge det går. Jag vill  inte ha halka. Jag vill kunna röra mig som jag vill. 

Nu njuter vi höst ett tag.

Evighetsrenovering

Vi har fixat till köket, och vardagsrummet och sovrummet. För att inte tala om min lilla smutt. Nästa projekt i vårt hus är att få klart arbetsrummet. Som vi faktiskt började på för flera år sedan. Så blir det när du har ett rum som du inte MÅSTE få klart. Det blir hela tiden nedprioriterat. Det är bara att stänga dörren. I alla fall om du hade haft någon dörr.

Men något år ska nog rummet bli klart och när det blir klart tror jag att det kommer att bli jättefint. Vi har tapeterna, vi har en av lamporna som ska upp och nu har vi även en dörr. Eller två. Det finns två ingångar i det rummet. Det har funnits tre, men en av dem har vi byggt igen. Det finns en pardörr in till sovrummet och den andra ingången som finns kvar har också haft en pardörr. Och snart kommer det att finnas pardörrar där igen. Vi har tagit måtten och måttbeställt ett par nya dörrar. Tyvärr har vi inte kvar fler på vinden.

Dörrarna skulle kommit vecka 36, men det kom inga, när jag tog kontakt så visade det sig att de hade missat vår beställning. Men de skämdes och fixade till det hela supersnabbt och vips så hade vi dörrarna utanför huset.

Och nu ligger de i vårt röriga arbetsrum och väntar på att bli uppsatta.

Det kommer att bli så fint.

Vilket år som helst…

 

Vi har visst fortfarande sommar

Det blir inte riktig vår förrän jag tar av mig strumporna och det blir inte riktig höst förrän jag tar på mig strumporna igen. Och då menar jag strumpor när jag är utomhus. Inomhus, hemma har jag nästan aldrig strumpor. Jag tycker helt enkelt inte om strumpor. Har jag aldrig gjort. När jag var lite kunde jag gå barfota i mina skor mitt i vintern om inte mamma  höll koll. Strumpor sitter för tätt och de kliar.

I år har jag inte tagit på mig strumporna ännu och även om jag konstaterat att det är höst så har jag uppenbarligen haft fel. Läste på SMHIs sida idag att vi faktiskt fortfarande har sommar.

Och deras definition på höst är så här.

Jag säger inte emot. Jag har, som sagt, fortfarande inte börjat använda strumpor och ofta när jag går ut med hundarna tar jag bara på mig en väst. Och kan ändå bli för varm. Himlen har varit härligt blå många dagar och dessa dagar har det varit riktigt varmt.

Idag är det mulet, men det känns fortfarande ljummet när jag går ut. Många gånger har jag tagit på mig alldeles för mycket kläder och blivit supersvettig innan jag kommit hem igen. Alternativt knutit jacka och långärmat runt midjan och bara gått i en t-shirt.

Tyvärr kan ju inte någon av hundarna gå långpromenader vilket är supertråkigt både för dem och för mig. Några gånger har jag tagit med mig Iggy i hans kärra. Med tanke på att alla promenader vi går innebär upp och ner för backar så blir det rena rama gympapasset.

Iggy får komma upp ibland. Han får gå sina cirkus tjugo minuter och han får komma upp och sitta/ligga hos mig vid någon bänk.

Höstfärgerna börjar komma även om vi inte haft någon frost. Förmodar att det är ljuset och allmän vana som gör att de gulnar.

Jag är inte ledsen. Jag tycker det är skönt ute. Och jag gillar ju inte vinter så en lång varm höst är OK för mig. Eller en lång sommar som det egentligen fortfarande är.

 

Fritatta med lök, röd paprika och zucchini

Det här med att jobba hemma har gjort mig till en expert på att laga mat som tar max 30 minuter att laga. Eller expert, det är kanske att ta i, men jag lyckas nästan varenda dag. Eftersom maken också jobbar hemma så har arbetsfördelningen på lunchen blivit sådan att maken går ut med hundarna och jag fixar käk. Det är förmodligen lite av en överlevnadsinstinkt i det, maken är duktig på att laga mat, men han är inte så snabb. Han får laga mat när vi inte har tidspress. Jag har några olika rätter att variera med och testar nya emellanåt. Kanske får de sedan joina min lista eller inte. Den här fritattan (eller omelett på vanlig svenska) hittade jag på en receptsida i något annat land och den har jag lagat flera gånger. Inte så många ingredienser och den går fort att fixa till.

Ingredienser

1 normalstor lök (eller som här två små)
1 röd paprika (gör inget om den är lite skrynklig)
1 inte så stor zucchini
olja att steka i

6 ägg
0,5 dl riven parmesan
salt och peppar

Gör så här

Sätt ugnen på 200 grader.

Hacka löken och paprikan.

Gör små stavar av zucchinin.

Häll äggen i en skål och blanda med riven parmesan samt salt och peppar.

Häll olja i en ugnsfast stekpanna och stek löken på medeltemperatur i några minuter. Lägg i paprika och zucchini och låt steka tills grönsakerna är lagom mjuka.

Häll sedan på äggblandningen. Peta runt lite så att den går ner i grönsakerna. Ställ sedan in stekpannan i ugnen (Har du inte någon ugnsfast stekpanna så häll först över grönsakerna i en ugnsfast form och häll sedan över äggblandningen).

Låt stå i ugnen 10-15 minuter eller tills fritattan stelnat ordentligt.

Klart att äta! Kanske lite sallad till? Eller inte?

 

Att köpa en kaffemaskin

Jag dricker inte mycket kaffe. Inte alltid ens en kopp om dagen, men jag gör det emellanåt och jag tar gärna en kaffe på maten framförallt på lunchen. För det mesta dricker vi nescafé och inget annat. Men när vi gör kaffe på riktigt ÄR det mycket godare. När vi gör kaffe är det presskaffe. För ett par år sedan köpte jag maken en kaffekvarn så när vi gör kaffe på riktigt är det till och med på nymalda bönor. Vilket gör kaffet ännu ett snäpp godare.

Det är dock jobbigt att diska de där presskannorna. De ska plockas isär och så ska kaffesumpen ut. Och lite äckligt är det skrapa ur den där kaffesumpen. Eller äckligt. Jobbigt i alla fall. Om du är lat som jag. Så det blir inte så gärna att jag använder dem. Dessutom är det lite jobbigt om vi ska dricka kaffe båda på en gång. Maken tycker om rejält starkt kaffe och det gör inte jag. Ja, ni hör.

Så jag fick för mig att jag skulle köpa en kaffemaskin. En automatisk som mal bönorna och där det går att få bara en kopp kaffe. Med den styrka du själv väljer. Utan att behöva göra en hel kanna. Dock inte en jättedyr. Min vana trogen så blev jag lite besatt och började plöja kaffemaskinrecensioner. Jag var inne på en Siemens ett tag.

Och då såg jag att de en helg hade 20 % rabatt på Siemensmaskinerna på Elgiganten plus att Siemens hade lite cashback. Då stampade jag runt här hemma och försökte bestämma mig för om jag skulle beställa en sån där maskin på Elgiganten.

Samtidigt hade jag börjat kika på en Melittamaskin.

Och faktiskt så funderade jag också på en Delonghi.

Det här var maskiner i likartad prisklass. Siemens och Melitta kunde göra en cappuccino från scratch under det att på Delonghin fick du skumma mjölken själv, men där fanns en skummare.

Oj, vad det snurrade i huvudet på mig den helgen. Men sen till sist bestämde jag mig för att INTE beställa någon Siemens efter att ha kikat på lite recensioner på Youtube och lite annat. Faktum var att jag till sist i princip var alldeles säker på att jag skulle beställa den där från Delonghi.

Ja, så höll jag på ett tag. Jag ville ha ett relativt enkelt sätt att fixa en enda kopp kaffe med nymalda bönor. Där jag inte fick en massa disk. Tills sist bestämde jag mig faktiskt. Och här ser ni min nya kaffemaskin.

 

En filterhållare. Och tre paket filter. Det blev det jag till sist köpte. Vi har ju faktiskt en kaffekvarn. Och jag har också en mjölkskummare. Det här blev perfekt. Filterhållaren går att stänga och öppna, så jag häller i vatten och nymalt kaffe och så står det och drar lite och sedan släpper jag ut det direkt i koppen där den skummade mjölken redan finns. Bra va! Och ingen jobbig disk.

Plus att det blev ganska rejält mycket billigare.

Och finare färg.

 

Själv är bäste dräng

Jag ville ha en bra hoodie. För att inte konstant gå runt i en fleecejacka här hemma. Lite variation. Men som vanligt när jag köper den här typen av kläder så valde jag herrstorlek. Varför skulle jag vilja ha en fleecejacka eller en hoodie som är kroppsnära? Fattar inte.

Den jag köpte var helt perfekt, precis så jag ville ha den. Förutom på ett ställe. Armarna.

Kolla vilka stora muddar. Ramlar ner hela tiden. Men jag köpte ju mig en begagnad overlockmaskin tidigare i år så det är ju bara att göra något åt det. Så jag klippte av muddarna, gjorde dem smalare och sydde på dem igen. Och vips! Mycket bättre!