Varit väldigt fint väder i helgen och det har varit skönt att vara ute. Istället för att ta bilen till naturreservatet så gick vi dit. Det är inte superlångt, men har varit för långt att gå med Iggy. Vi har tagit bilen dit ett par gånger han och jag, men nu gick vi alltså. Han och jag och Gandalf. Vi gick bara en liten promenad när vi kom dit och vi vilade två lite längre stunder. Både för Iggys skull, men också för Gandalfs skull. Han tycker att det är viktigt att ta en vilopaus då och då. Och jag gillar ju att sitta på bänkar och filosofera. Så det gjorde vi ett par gånger.
Nu har även vi fått kallt och det är så skönt att promenera. Det börjar komma höstfärger och i lördags hade vi den första minusgraden. Tror vi i alla fall.
Löven har börjat trilla.
Vovvarna var glada och nöjda. De fick dricka vatten i bäcken, något som de älskar, men som det inte blivit mycket av den här sommaren eftersom vi bara gått korta promenader.
Som vanligt vid fint väder var det mycket bilar vid naturreservatet och också som vanligt så var det inte så många inne i skogen.
Jag är så glad att vi börjar komma ut i skogen igen. Har saknat det så mycket. Och jag har så svårt att gå iväg på egen hand, utan hundarna, så det har liksom inte blivit av. Men nu var de med.
Fortfarande ingen långpromenad, men i alla fall såpass lång att vi kom till närmsta skogsområde.
Förhoppningsvis ska Iggy ha många långpromenader kvar i sig när hans ben har läkt. Jag vet inte hur många riktiga långpromenader Gandalf har i sig längre. Han har problem med sina leder på olika sätt och vill ofta vila. Även om han älskar att vila för själva vilandets skull, att ligga och kolla in folk och så, så tror jag att vilandet faktiskt börjar bli lite nödvändigt för honom också. Tyvärr. Men jag vill inte tänka på det. Vi passar på att njuta av den tid vi har just nu.
Vad som händer sen händer sen.
