Fantastiskt nog har vi haft lite sol idag. Första gången sedan nyår. Vi hade lite, lite blå himmel i förrgår, men den försvann när jag blinkade så jag räknar inte det.
I övrigt så tog jag bilen och Felix ner till stan idag. Vi körde till parkeringshuset och tog hissen ner. Det gick bra. Hissen var lite läskig, men själva parkeringshuset var inget problem. Gick runt på stan, tyvärr var det inte så mycket folk, men där var ju bussar och bilar och cyklar och annat så det hände saker. Kikade in hos frissan som fick lite sötchock och var tvungen att gosa lite med Felix. Därefter gick vi till ett fik som jag hade läst tillät hundar. Det visade sig att det jag hade läst stämde och han var välkommen med in. Så jag tog mig en kaffe och en bulle och hällde väl i mig alltihop lite väl fort, men det var för jag ville inte sitta alltför länge där med Felix. Eftersom han inte är rumsren så fick han sitta i mitt knä hela tiden. När vi gått runt lite till så var vi ganska trötta båda två. Mycket intryck för hans del och mycket kollande för min del. Ville inte att han skulle råka käka upp någon cigarettfimp eller något liknande.
När vi kom hem var det bråttom upp till kiss-och bajshörnan. Valpar är nämligen sådana att de helst vill uträtta sina behov på ett visst ställe. Därför hade han sparat sig när vi var på stan och fick skynda sig när han var hemma i trädgården igen.
Sedan tänkte jag att jag skulle lägga in lite gulliga valpbilder, men kunde konstatera att nästan alla bilder jag tagit på senaste tiden är när han sover. Förmodligen för att det har varit de enda tillfällena som jag haft möjlighet. Han är väldigt mycket i farten när han är i farten.
Så här trött var han i alla fall när vi kom hem från stan.
Sedan har jag några andra bilder på sovställningar. Alla i knät. Som jag skrivit tidigare är Felix en första valpen vi har som gillar att gosa så vi har verkligen utnyttjat detta. Somnar i knät både på mig och maken. Det kommer att gå över när han växer så vi låter det vara så just nu. Faktum är att det är ganska mysigt.
Ville och Feilix i soffan. Ville har börjat hoppa upp och lägga sig väldigt nära. Förmodligen lite avundsjuk.
Kan inte säga annat än att han är gullig när han sover.
Just nu har vi det så nedrigt kallt. Det är inte många minusgrader, men det blåser från Nordost och upplevelsen är många grader kallare än vad termometern säger. Inte så roligt att gå ut med en valp massor av gånger per dag. Han har dock börjat fatta vad det är vi gör så jag behöver inte lyfta upp och springa ut med honom utan han går med ut själv när jag säger att vi ska gå ut. Men går vi inte tid så händer det så klart olyckor inne. Han är inte rumsren, men har börjat förstå att han ska gå ut och göra saker. Det är inte ens möjligt för honom att vara rumsren ännu, för hans kropp klarar inte av att hålla sig. Det tar ett tag till innan han kan det.
Igår tog Felix och jag bussen ner till stan och gick runt lite vid busshållplatsen och gick sedan ner på Resecentrum och travade fram och tillbaka där lite. Vi gick genom dörrar som öppnar och stänger sig själva, vi åkte rulltrappa och vi tittade på människor som rusade runt där. Han fick prata med ett par poliser som inte kunde låta bli att gosa lite med honom. Jag lät honom hälsa på människor även om de säger att du inte ska göra så. Han är en ras som kan bli reserverad så det gäller att visa honom att människor är trevliga. När vi var klara tog vi bussen hem igen och när han kom hem var han jättetrött. Han sov till och med på golvet.
Låter kanske inte så konstigt, men saken är att han blivit lite bortskämd här så han tror att hans sovplats på nedervåningen är soffan. Så när han blir trött går han alltid till soffan och ska sova. Så här somnade han på golvet innan han hann kom fram.
Det här är den första valpen vi har köpt som faktiskt tycker om att gosa med oss. Förmodligen det som är orsaken till att det blivit som så att soffan är hans säng på nedervåningen. I sovrummet får han sova i en säng på golvet så han sover inte alltid lyxigt. Även om sängen i sovrummet är lite lyxig i sig den också.
Får ta bilen ner till stan en annan dag och se hur det går när vi tar oss till själva centrum.
När jag fortfarande jobbade så var jag ofta i Stockholm. Ofta när jag skulle åka hem köpte jag valnötsbröd från Gateaux eller Fabrique och tog med mig hem. Det var stora härliga limpor och för det mesta köpte jag bara en halv.
Ibland har jag funderat på att baka valnötsbröd själv, men har inte tagit tag i det. Martin Johansson, när han fortfarande bloggade, ville också göra det och han lyckades få lite tips från Gateaux och la ut ett brödbak med ett valnötsbröd på sin blogg. Det inlägget har jag läst, vet inte om jag läste det när han skrev det eller om det var när jag började söka recept på nätet, men det har inte så stor betydelse. Jag bakade aldrig brödet.
Sedan en dag köpte jag Fabriques egen kokbok, där de också hade ett recept på valnötsbröd. Det receptet var väldigt likt det från Gatueax och jag som köpt båda kände heller aldrig någon större skillnad på smaken. Det blev dock inte något bröd bakat då heller.
Nu tog jag tag i det igen. Hade lyckats köpa hem väldigt mycket valnötter och har nu också mer självförtroende i mina surdegsbröd. Så mycket att jag istället för att göra 4 små bröd som deras recept säger gjorde två bröd och dessutom i formar. Jag bakar nästan bara formbröd nu för tiden. Blir enklare att skära upp och frysa in.
I mina bröd finns det mer valnötter än i Fabriques och jag har jobbat lite annorlunda så den som vill ha deras bröd mer exakt får kolla i deras kokbok, eller kanske hitta det någon annanstans på nätet.
Ingredienser
Kvällen dag 1
Blanda ihop 400 gr rågsurdegsstart (en riktigt lös sådan, förslag PaindeMartin: 100 g rågsurdegsgrund, 100 g rågmjöl, 200 g vatten)
Dag 2
6 dl vatten
7 g jäst
400 g surdegsstart (dvs den du satte kvällen innan)
3 dl rågsikt, ca 180 gr
2 dl grovt rågmjöl, ca 120 gr
11-12 dl vetemjöl, ca 660-720 gr
1 ½ msk grovmalet havssalt
400 g valnötter
Gör så här
Nu för tiden när jag bakar surdegsbröd använder jag sällan min assistent, men eftersom jag var osäker på hur jobbigt det skulle vara att blanda i valnötterna jämnt så använde jag assistenten till den här degen.
Häll ner vattnet, surdegen från dagen innan och jästen. Rör om med en visp eller något annat så att det blandas och jästen har löser upp sig.
Häll ner rågsikt, grovt mjöl, salt samt det mesta av vetemjölet. Kör assistenten och håll koll på degen. Häll i mer mjöl om det behövs. Det ska vara en ganska lös deg, men den ska ju gå att hantera. När degen känns bra häll ner valnötterna (om de inte redan är i delar så kan du krossa dem lite lätt). Kör lite långsamt i några minuter så att valnötterna blir bra blandade i degen.
Lägg degen i en oljad bunke. Själv lägger jag min i en sådan här bunke, eller plastlåda.
Den här lådan är på 4,2 liter och jag köpte den på IKEA
Jag har ett gummiband på lådan och det sätter jag kant i kant med degen. När jag har gjort det får degen stå och jäsa. Hur lång tid det tar kan jag inte säga, ibland tar det kanske en och en halv timme, ibland kan det ta fyra. Går bra att ställa in i kylskåpet också. Har den inte jäst färdigt när du tar ut den ur kylskåpet låt den stå ute tills den är klar.
När den är klar så har den ungefär dubblat sig. Den har också en liten kulle längst upp.
Nu gör jag två limpor av den här degen. De brödformarna jag använder är 29 x 15 centimeter. Alltså lite bredare än brödformar brukar vara.
Jag gör limporna genom att dela degen i två delar på ett bakbord där jag har lite grovt rågmjöl. Ha lite mjöl på händerna också eftersom degen är ganska lös så fastnar den inte lika mycket på fingrarna. Sedan drar jag varje del lite försiktigt så att den blir som en fyrkant. Denna fyrkant rullar jag sedan ihop som en rulltårta och lägger i formen med skarven uppåt. Eftersom degen är såpass lös så syns det knappt var skarven är så gör lite som du vill.
Jag använder fyra brödformar när jag bakar. Två att ha bröden i och två som lock. Nu sätter jag på locken och låter bröden jäsa. Har du dem framme kan du låta dem jäsa 30-40 minuter. Alternativt ställer du in dem i kylskåpet över natten. I och med att du har lock på dem så är de enkla att stapla ovanpå varandra där.
När de jäst, vare sig de varit framme eller i kylskåpet så tar du av locket och skär några snitt i bröden. Sedan sprayar du lite vatten på dem och sätter tillbaka locken.
Ställ in bröden i en kall ugn (med locken på) och sätt ugnen på 260 grader.
Efter ca 20 minuter tar du av locket och ställer tillbaka bröden i ugnen.
Sedan är det jättesvårt att säga hur lång tid de ska vara i ugnen. Efter kanske 15-20 minuter till tar jag ur bröden ur formen och ställer in dem utan form i ugnen (detta behöver du inte göra, bröden kan vara i formen hela tiden, jag gör det bara för att jag vill ha lite mera färg runt om). Skadar inte att kolla brödets innetemperatur redan nu. Innetemperaturen ska vara 98 grader. I min ugn är det aldrig klart nu, men vem vet hur det är i någon annans ugn. Så här dags sänker jag också ugnen till 200 grader. Fortsätter att kolla innetemperaturen var tionde minut tills bröden är klara.
Eftersom jag ska frysa in dem så låter jag dem kallna ordentligt varefter jag skär upp dem med min brödskärare och fryser in dem.
Här är det mycket hund just nu. Det finns liksom inte så mycket tid till något annat. Ut och in hela tiden för att jobba med rumsrenheten. Leka, leka, leka med valpen för att bygga upp ett bra förhållande. Hålla i tassar, kika i öron och i munnen så att han ska gå att hantera även när han blir stor. Och klippa klor så att det inte blir något läskigt. Och en massa annat. Det är mycket som ska göras när en hund är liten om du vill förenkla saker och ting när den blir stor. Tränar också in lite saker efter hand. Jobbar med att han inte ska kasta sig över sin mat t.ex. Att komma när vi ropar på honom. Samt att träna in så att han vet att han heter Felix.
Idag var jag ute och gick med honom bredvid ”Stora vägen” för att han se hur han skulle reagera på bilar. Han reagerade inte speciellt mycket på det. Skulle behöva gå någonstnas där det finns cyklar, elscootrar och mer folk. Problemet är att han är så pass liten som han är. Klarar inte kylan så bra ännu. Valpar har inte så mycket underhudsfett som värmer. Rör han sig så ska det vara OK, men han får inte vara stilla mer än väldigt korta stunder när det är några minusgrader. Men vi får fundera. Åtminstone kan vi kanske ta bussen ner till stan en dag och kika lite.
Ville och han börjar faktiskt bli kompisar. Ville är helt beredd att leka med honom. Kolla bara min något misslyckade video. Ser i alla fall att de leker :). Vi måste dock hålla koll. Inte för att vi tror att Ville skulle göra Felix illa, men för att själva leken kan bli lite för ivrig för Felix, som kan behöva bli lite större för att tåla alla lekar.
Och fortfarande så är det mycket sovande som gäller. Tycker om att ligga nära en. Ligger och sover i knät på maken när han jobbar hemma och får ta hand om valpen en stund. Ligger i mitt knä eller strax bredvid när vi tar en paus. Det är verkligen gulligt och gäller att passa på. Med allra största sannolikhet kommer det att gå över när han blir större.
Tar möjlighet att skriva lite när ”monstret” sover. Innan denna lugna lilla bild har jag suttit och försökt lugna ner en övertrött liten hund som när han är övertrött biter i allting som går att nå med munnen. Gäller att se till att det som är framför munnen inte är dina fingrar.
Felix är nio veckor nu och har varit här en vecka. Och redan har han förändrat sig MASSOR. Han är modigare, mer framåt och tänker mera. Börjar bli mer självständig på vissa sätt.
Han är helt galen i sin mat. Vi lägger hans mat i blöt minst en timme innan den ska ätas och han känner doften av var den står. Kan gå och ställa sig därunder och bara skrika. Vi får försöka tänka ut någon annanstans att ställa maten när vi blött upp den. Kanske inne i ett skåp, borde åtminstone göra att doften inte är lika stark.
Han har varit ute på sin första skogspromenad. Det var toppen tyckte han.
Ville är hans idol helt klart. Så han kommer att lära sig både bra och dåliga saker från honom. Ville har börjat acceptera så smått att skitungen är här och verkar stanna. Ibland vill han till och med leka med skitungen. Vi måste bara vara lite försiktiga där. Inte för att vi tror att Ville vill göra honom illa, men därför att Ville är så stor och Felix så liten att olyckor kan hända även i den lek som bara är vänlig.
Här är ett exempel på Villedyrkan, och även på vanligt hundbeteende. De har legat och tuggat på varsitt ben, Felix på ett litet och Ville på ett stort. När Ville går sin väg så susar Felix iväg och tar Villes ben. Som är nästan lika stort som han själv. Något som inte gör den minsta skillnad. Behöver bara jobba lite extra.
Och så är det så klart ut och in hela tiden. Det kommer att dröja innan han är rumsren. Han är inte ens tillräckligt gammal för att hålla sig ännu. Men genom att hela tiden ta ut honom när han sovit, lekt och ätit så lär vi honom att det är utomhus man gör sina saker. Och så slipper vi så klart få det inomhus. Vilket vi inte heller vill. Det händer fortfarande olyckor, men det är bara att vara beredd på. Om du inte är beredd på det ska du inte skaffa en valp.
Skulle någon vilja påstå att det är enkelt att vara valpförälder så är det en total lögn. Trösten är att du vet att det blir bättre.
En valp på åtta veckor vänder allt på ända. Och under en period känns det som fullt kaos. Det kommer att gå över, men just nu är vi i fullt kaos. Försöker att få lite ordning på lille killen, men det gäller att ta en bit i taget. T.ex. är han helt galen i mat och kastar sig över mat om det går. För att få liiite ordning på mat och godisbiten så har jag jobbat med att han ska sitta ner och titta mig i ögonen innan han får vare sig mat eller godis. Nu har han börjat sätta sig ner och titta mig i ögonen så fort han har möjlighet. Hoppas på få något gott så klart.
Han sover den mesta tiden, vilket är en himla tur, för den tid han inte sover är väldigt intensiv. Det är spring och lek om vartannat. Plus försök att käka upp vissa mattor. Så där gäller det att hålla koll om vi vill behålla våra mattor. Och när han börjar bli övertrött så är han precis som vanliga barn, helt jädrans omöjlig. Har han börjat bita på t.ex. en matta och så lyfter du bort honom då rusar han tillbaka till mattan och biter i den igen. Detta gör han om och om igen. Bästa i det läget är helt enkelt att lyfta upp honom och hålla honom lugn lite och då somnar han ganska direkt. Problemet just nu är att han blivit lite för van att sova i soffan. Det är visserligen ett tillfälligt problem för det är i och för sig helt OK att han sover i soffan, det har alla våra hundar fått göra. Problemet är att han är lite för liten för att hoppa ner från soffan ännu och därför är jag lite rädd att lämna honom ensam i soffan utan tillsyn. Jag försöker lyfta ner honom att ligga någon annanstans på en lägre nivå. Detta fungerar emellertid bara ibland. När det inte fungerar vaknar han till och vill upp i soffan igen.
När han är vaken så kan han sysselsätta sig själv med leksaker en hel del, men det gäller också att leka med honom så att vi bygger upp vår kontakt. Det är mycket som ska göras så här i början. Nästa vecka har han varit här en vecka och då tänkte jag åka med bussen ner till stan en sväng. Så att han får se vilka konstigheter som finns där nere. Viktigt att se mer av världen än bara vårt hus.
Tuggben är något som ger en lite frihet och hunden är ändå sysselsatt. Eftersom tuggben är nästan samma sak som att äta så är han väldigt förtjust i tuggben.
Även om dagarna såklart är jobbiga är de helt överkomliga. Men jag har lite problem med nätterna måste jag erkänna. Han måste ut på natten och jag är har problem med att somna om när jag en gång blivit väckt. Så nattsömnen är ganska störd just nu och jag är känslig för störd nattsömn. Något som också kommer att lösa sig så småningom. Om ett tag kommer han att kunna sova hela natten utan att behöva gå ut och kissa. Men tills vi är där är det bara att leva med lite störd nattsömn. Sedan ska jag vara ärlig och erkänna att maken tar de flesta natturerna. Jag försöker sitta uppe så sent jag orkar så att första natturen är klar innan jag går och lägger mig. Och då sover maken. Sedan tar han en tur på natten och är sedan den som går först upp på morgonen.
Det här är Felix. Han flyttade hem till oss i lördags. Han är 8 veckor gammal och är en Kooikerhondje. Är i samma storleksklass som Iggy var. Nu är han här hos oss för att stanna. Han har acklimatiserat sig fantastiskt fort. Förunderligt det där hur hundar kan leva så i nuet. Fram till lördag lunch bodde han med mamma och fyra syskon och några hundar till. Sedan åkte han bil i några timmar, vilket gick riktigt bra förresten, lite senare är han med två nya människor och en jättelik hund i ett alldeles nytt hus. Och plötsligt så är han liksom bara hemma här. Lite ledsen första natten, och förmodligen några nätter till, men inte jätteledsen heller. Lite pip, varvid jag klappar honom lite och då somnar han om.
Han gillar sin mat. Och då menar jag GILLAR. När du är i köket och gör något så tror han varje gång att du fixar mat till honom. Maken tömde diskmaskinen och det är nog ett ljud han kände igen från uppfödaren för han susade dit och trodde att det också betydde mat.
Med valpar är det som så att de sover mycket. När de inte sover så är det fullt ös. Verkligen fullt ös. Då ska det göras något hela tiden. Tills de stupar nästa gång och ska sova.
Ben är också gott, här har han ett ben som har tagit våra vuxna hundar fem-tio minuter att käka upp. För Felix räcker det förmodligen ett par dagar. Han tycker dock att det är riktigt gott. Och spännande.
Leksaker är toppen. De ska dras i, jagas, bitas i och emellanåt helt enkelt mördas. Här krävs det assistans. Kanske inte i själva mördandet, men i dragandet och jagandet.
Direkt han kom hit började vi jobba med rumsrenheten. Det innebär att bära ut Felix så fort han har ätit, lekt eller sovit. Och någon extra gång på natten. Idag visade han faktiskt två gånger att han behövde gå ut. Det innebär inte att han är rumsren, det kommer att ta några veckor att nå dit, men det visar att han redan börjar förstå att det är utomhus man ska göra sin behov.
Just nu har det emellertid varit väldigt korta turer ut för det har varit lite för kallt för en valp att vara utomhus någon längre stund. Men valpar är bra på att vara snabba på att uträtta sina behov så det har fungerat bra.
Det kommer nog att ta ett litet tag innan Ville tycker att den där lille skiten är något att ha. Men vi hoppas och tror att när Felix är lite större så ska de ha kul ihop. Än så länge är Felix så liten att Ville tycker att han är mest jobbig. Felix däremot tycker att Ville är ganska spännande. Om än läskigt stor.
Även när bara haft Ville har jag fortsatt att prata om hundarna och sagt att jag går ut med hundarna. Jag är inte knäpp, jag vet att vi bara haft en, men i mitt huvud och i mitt hjärta har jag fortfarande haft två.
Felix är inte någon ersättare för Iggy, jag tror aldrig att det hålet i hjärtat kommer att fyllas. Felix har sin alldeles egna plats. Om ett tag kommer jag att kunna säga, på riktigt, att jag går ut med hundarna igen. Och alla kommer att se att jag går där med två hundar. Fast vad de inte vet är att jag egentligen kommer att gå med tre. Det finns plats för många hundar i hjärtat, även om det blir hål när en som är extra älskad försvinner.
Ser ni förresten att han har ett hjärta i pannan? Kanske växer det igen, men just nu har han det. Lite lustigt för dagen innan vi åkte iväg för att hämta honom råkade jag på Aloka the peace dog som är en hund som följer med ett gäng munkar från Indien som går en vandring för fred genom USA. Varför är det intressant? Jo för Aloka har ett liknande hjärta i pannan som Felix. Och de säger att det är ett ”Heart of Peace”, ett fredshjärta. Lite lustigt sammanträffande, inte sant?
Plötsligt har vi snö nästan överallt. Vintern kom plötsligt och verkar vilja stanna kvar. Promenaderna går längs med gator med snö. Åtminstone häromkring så har plogbilarna inte varit så jättemycket.
Det finns uppenbarligen massor av löptikar i närheten. Eller en som går runt mycket. Ville är i alla fall skitjobbig och nästan helt omöjlig att få kontakt med när vi är ute och går. Någon löptik måste bo i närheten eller gå på promenad förbi vårt hus. För även inomhus har Ville problem. vill inte vara inomhus när vi är hemma, om han får bestämma ska ha vara ute och hålla koll exakt hela tiden. Vem vet, kanske kommer någon löptik hit och vill hälsa på. Tror också att snön gör att dofterna blir extra starka, för många dofter som bara finns där hela tiden blir svagare när de täcks av snö och de nya dofterna, som t.ex ett doftspår från en löptik, märks ännu mera då.
Ville är ganska. likgiltig till snö, men har inget emot den heller. Gandalf älskade snöbollar och jag kunde kasta hur många som helst utan att han tröttnade. Helst skulle jag kasta dem så att han fångade dem i munnen. Och sedan åt han upp den.
Iggy älskade att snurra sig eller gräva ner sig i snön. Vad nu det han höll på med ska kallas. Slutade med att han såg ut så här ibland. Här är han supernöjd. Ser ni det sneda leendet. 🙂
Det enda Ville egentligen tycker om att göra med snön är att äta den. Så på något sätt accepterar han i alla fall att den finns.
För ett par veckor sedan satte vi vinterdäck på våra cyklar. Men som det är nu har jag inte vågat mig ut på cykeln ännu, så det fick bli bilen till keramiken idag. Laddade en ugn igen, andra har producerat även om jag varit ganska improduktiv. Jag gjord en skata som jag var väldigt nöjd med, men den exploderade i ugnen och sedan har jag inte riktigt haft någon inspiration. Den kommer tillbaka, men inte just nu. Jag mår fortfarande pekka av det eviga mörkret. Och av den där förkylningen som aldrig vill släppa. Svårt att hitta på roliga saker då.
Dagens undran: Hur god måste inte en mogen, nyplockad Pomelo vara när de vi får hit är så goda.
