En allätare

Det här är Felix bredvid bakbordet. Bakbordet är vår arbetsyta i köket och det är där vi oftast står när vi skär något. Vilket Felix vet. Och han får ofta smaka någonting. I vart fall av mig. Det har alla våra hundar fått göra och Felix är inte något undantag. Jag tycker om att dela med mig. Vid matbordet eller i soffan får de inget, men i köket får de.

Med våra tidigare hundar har det inte alltid funnits så mycket att bjuda på för de har varit ganska kräsna. Ville är också kräsen så det är mestadels ost som han vill smaka på. Kräsen är något som Felix definitivt inte är. Jag har inte ännu hittat något som han inte äter. 

Banan, äpple, päron, kiwi, melon, tomat, gurka, vitkål, grönkål, plommon med mera. Allt slinker ner och går även bra att använda som godis. Och ja, jag håller koll på vad som är OK för hundar att äta.

Min första egna hund, som faktiskt hette Bimbo, var likadan. Han älskade också massor av grönsaker, frukt och bär. Något av det bästa han visste var vitkål. Och sockerbetor. Vi bodde i Lund och på  hösten när de skördade sockerbetor brukade de tappa sådana lite här och där när de körde med traktorn. Bimbo hittade dem och ville ha en med sig hem. Jag brukade hjälpa honom bära hem den. Sedan kunde han ligga och gnaga på den där sockerbetan i evigheter. När vi bodde på Gotland fick jag en kasse med plommon som jag ställde på uteplatsen för att de skulle stå svalt. Plötsligt hittade jag plommonkärnor lite varstans i lägenheten. Det visade sig att Bimbo var ute och plockade ett plommon då och då. Och lämnade kärnorna i lägenheten. Jag tror att Felix skulle kunna göra samma sak. Bimbo åt också vindruvor, älskade dem. Något som vi idag vet kan vara livsfarligt för hundar att äta. Vindruvor kan tydligen leda till njursvikt och det ganska snabbt om hunden är känslig för det. Bimbo blev 16 år och åt många vindruvor under den tiden så jag tror att han tålde det. Felix kommer inte att få några vindruvor.

Bimbo var en blandrashund. En blandning mellan cockerspaniel och dvärgcollie (man sa inte shetland sheepdog på den tiden). Kooikerhondje är också en spanielvariant så kanske det ligger i spanielsläktet att vara allätare? Det är lite roligt i alla fall att kunna bjuda på lite av varje i köket. T.ex sitter han och väntar varje morgon när jag gör min gröt eftersom jag har päron i den. Jag brukar visserligen ha färdigskurna päron i frysen, men jag brukar tina en eller par bitar som Felix får. Och älskar.

Så den andra allätande hunden i mitt liv.