Idag har det regnat hela dagen, Ville och jag har ändå varit i skogen och tagit oss runt löpspåret. Men igår var det soligt och fint och då jag försöker hålla mig undan så mycket som möjlgit när målarna är här så tog jag bilen och åkte med Ville till mossen.
Väl där gick vi den baklänges, alltså vi gick inte baklänges, men vi tog promenaden från motsatt håll mot vad vi brukar. Jag gjorde det för jag har fortfarande problem med att gå promenader som jag brukat älska att gå med Iggy och jag får försöka göra vad jag kan för att det inte riktigt ska bli samma runda. Iggy tyckte inte om att gå motsatt håll så det gjorde vi nästan aldrig. Men igår gjorde vi det. Och det gick ganska bra.
Det är ju vackert där, men vi har gått där så många gånger och det finns massor av minnen där.
Det här är till exempel en av de grillplatser som finns längs med den här promenaden. Just den här grillplatsen har ett väldigt starkt minne kopplat till sig. På den tiden när mossen var lite mer svårtillgänglig så brukade Iggy och Gandalf få vara lösa på vissa sträckor. Det var inte så mycket folk där då. En gång när vi gick förbi den här grillplatsen så rusade Iggy ner och det visade sig att det låg massor med korvar där som någon hade lämnat. Iggy kastade sig över dem och lyssnade inte ett dugg på mig. Vet inte hur många korvar han fick i sig innan jag fick stopp på det hela.
Efter det så var Iggy tvungen att kolla den där grillplatsen varenda gång vi gick förbi. Hela sitt liv. Aldrig mer hittade han korv där, men skam den som ger sig. Så därför har den särskild betydelse även för mig.
Väl ute på mossen så är det som det brukar vara. Försökte ta en fin bild på Ville med mossen i bakgrunden, men han fick solen i ögonen och det blåste så han kisade med ögonen.
Vi satt på en bänk och tittade på den lilla tjärnen. Men det är svårt att njuta. Jag sörjer fortfarande min lilla Iggy och ingen hundpromenad känns bra ännu.
Men det var fint i alla fall. På sitt sätt.
