Kommer ni ihåg?

Jag har kista som min pappa köpte till mig för många år sedan. 1975 rättare sagt. Han beställde den på en marknad ihop med ett litet skåp att hänga i ett hörn. Det står mitt namn och ett årtal i locket. I den kistan har vi haft extra lakan, sådana som vi kan använda om det kommer någon nattgäst. Kistan har varit smockfull nu ett tag och ovanpå den har det legat lite lakan som kanske eventuellt borde byta ut lakan som låg i kistan.

Igår tog jag tag i det där. Jag tömde hela kistan och gick igenom innehållet. Kastade en del lakan som var i fel storlek eller som var för slitna och så  sparade jag en del. Och fick ner allting i kistan igen sedan. Dessutom gick locket att stänga! Seger!

I kistan finns också ett fack som går att lyfta ut. I det facket hittade jag något som nog legat där ganska länge kan jag tänka mig. Eller så har det råkat hamna där någon gång när något annat rensats. Men där låg i alla fall ett litet häfte med bokmärken.

Sorterade i olika fack. Änglar och brudpar t.ex.

Ett fack med Askungenmärken.

Och ett fack med…ja, jag vet faktiskt inte riktigt vad som håller ihop de här.  Det kanske är ett ”övrigt”-fack.

Jag vet att det finns bokmärken på flera ställen här i huset. Minns att jag hittat och lagt undan när vi rensat här och där.  Men just den här gången så fick jag lite flashbacks.

Kommer ni ihåg? Byta bokmärken?

Gör ungarna något liknande idag?

Vårkänslor

Jag är hopplös när det gäller vår. Så fort vi passerat nyårsskiftet så förväntar jag mig att det ska bli vår. Jag vet egentligen att det inte är så det är, men det hjälper inte. Längtan efter vår vinner alltid över sunda förnuftet.

I förra inlägget skrev jag att det nästan kändes som vår. Och igår när jag var ute med hundarna så blev den känslan verkligen förstärkt. Kolla bara den här lilla bäcken som vi enkelt brukar ta oss över. Rena rama vårfloden.

Det är väl inte konstigt om jag får vårkänslor när jag ser sånt här!

Snacka om väderomslag

Ibland kan vädret ändra sig otroligt fort. I förrgår hade vi snö. På morgonen var det -7 grader där ute. När vi  var ute på promenad gned Iggy sig mot snön så som han ofta gör. Gärna så hård snö som möjligt.

Igår var det plötsligt en fem grader varmt på dagen. Solen sken.Nästan 15 graders temperaturskillnad bara så där! Hundarna och jag åkte ut till mossen för att gå en promenad i det fina vädret. När vi går där så slår vädret plötsligt om. Precis när vi gått färdigt i skogen och kommer ut på själva mossen börjar det ösregna. Och blåsa ordentligt. Och inte har jag några regnbyxor på mig. Jag har dessutom fel skodon på mig och eftersom det var tö och de har byggt trägångarna så att inte vattnet rinner ut så lätt så gick vi bitvis i flera centimeter vatten. När vi lämnade själva mossendelen så var jag dyngsur om benen och blöt om fötterna.

Regnet gjorde dock att all snö bara försvann och eftersom det fortsatte att vara tö så försvann vattnet också. Så idag var det alldeles tomt på gatorna och det gick utmärkt att cykla. Nästan som en vårdag har det varit. Kollar jag i SMHI:s app så står det att om cirkus en vecka ska det bli -10 grader igen.

Snacka om väderomslag.

 

Själv är bäste dräng

Jag har en dunkappa som börjar få några år på nacken. Men jag får fortfarande komplimanger för den och en gång i affären var det en som kom och frågade var jag hade köpt den. Använder den alltid när det börjar bli kallt och jag inte orkar klä på mig en massa lager. Det enda dåliga med den är bristen på fickor. Det finns två vanliga fickor. Inget mer.  Jag vill gärna ha innerfickor till telefon,  nycklar och plånbok.

För ett par år sedan sydde jag dit ett par innerfickor. De har varit bra, men de var för små och eftersom de inte gick att stänga så hände det att fickinnehållet ramlade ut när jag la kappan på en stol eller motsvarande.

Nu tänkte jag att jag skulle ta tag i det igen. Jag hade en jacka jag skulle kasta. Den hade bra innerfickor och jag klippte helt sonika ut dem ur jackan. Sedan sydde jag kanterna raka i symaskinen och satt sedan och sydde fast de här fickorna för hand i min kappa. Kanske inte supervackert, men hur ofta visar du upp insidan av din kappa.

Så på ena sidan har jag nu två olika fickor med dragkedja.


Perfekt till nycklar och plånbok (eller kreditkortshållare får jag väl skriva, några pengar är det inte i den).

Och på den andra en nätficka jag kan stänga med ett kardborrband.


Den är precis vad jag behöver till telefon, hörlurar och mina earbags.

Så ibland går det bra att fixa till ett bra plagg av två gamla.

Som sagt, inte jättevackert, men vem ser det utom jag?

Vinter

Vi har faktiskt haft vinter här ett tag nu. Först var det barmark, men strax under nollan.  Ganska perfekt väder egentligen. Ingen fara för att halka omkull. Sedan kom det lite snö också, lite tö och sedan lite snö till och då blev det is på gatorna. Inte mitt favoritväder. Det enda som är bra är att hundarna inte blir smutsiga när vi är ute och går. Hundarna däremot är ganska förtjusta i vinter och snö. Vi har ju inte alltid samma smak hundarna och jag.

Det är knappt att jag vågar skriva det, men faktum är att jag har kunnat ta en hel del långpromenader nu, de där revbenen med sprickorna verkar ha läkt, foten fungerar OK och den där sträckningen i ljumsken brukar inte göra sig gällande under promenader. Jag har också hittat ett väldigt bra fotstöd som gör att foten inte svullnar upp så lätt. Göta petter vad jag varit justerad på olika sätt de senaste åren. Jag skulle gärna vilja ha några ”skadefria” år framför mig nu.

Hundarna har så klart tyckt att det varit härligt att jag äntligen fixar att gå igen. De älskar att vara ute och gå och där är vi i alla fall överens hundarna och jag för det gör jag också.

Idag försökte jag ta vinterbilder på hundarna med mobilen. De flesta blev mest skräp, det hade börjat bli mörkt och det var dessutom mulet, men de här visar i alla fall vovvarna en vinterdag.

Gandalf sitter och kikar ut över vidderna.

Och  Iggy kollar in matte som har godis i en påse i handen. Godis är gott säger! Iggy.

Teriyakisås

Jag älskar teriyakisås. Och fick en gång för mig att jag ville laga till det själv och hittade flera recept på nätet. Jag gjorde teriyakisås och den blev jättegod. Men jag reagerade på att det var så himla mycket socker i såsen. Massor av raffinerat socker.

Eftersom jag tycker det är så gott så ville jag emellertid inte ge upp så jag har letat vidare. Letat och testat, men det har inte varit den riktigt rätta smaken ändå. Tills  nu. Det här receptet hittade jag på en amerikansk site och den här gången blev det väldigt gott. Utan en massa socker. Jag har bara gjort någon liten ändring.

Med den mängd maizena som står i receptet så blir såsen ganska tjock. Det passar ibland, men vill du ha en tunnare sås minskar du mängden maizena.

Och jag lovar! Den är jättegod.

Ingredienser

0,8 dl apelsinjuice
0,8 dl soja
3 msk vatten
3 msk honung
2 msk risvinäger
1 klyfta vitlök, fint hackad eller riven
1 tsk ingefära (riv ingefära pressa sedan det rivna med handen så du får ca 1 tsk ingefärs”juice”)
1/4 tsk peppar
2 msk maizena

Gör så här

Blanda alla ingredienser i en gryta. Kok upp och rör om så att det blandas ordentligt och honungen löses upp.

Sänk temperaturen till medelvärme och låt såsen sjuda i ca fem minuter eller tills den känns lagom tjock. Lagom tjock så ska den fastna på en sked som du doppar i såsen. Eller till den konsistens du själv vill ha.

Smaka av om du skulle vilja ha mera salt eller peppar.

Håll koll för såsen bränns lätt vid.

 

Här använde jag såsen till laxkuber. Jag lät kuberna ligga i såsen och marinera innan jag rullade dem i sesamfrön och stekte dem. Smakade precis som det borde göra med teriyaki.

Gott alltså.

Det är skillnad på te och te

Jag är en tedrickare. Jag dricker kaffe också ibland, men inte så ofta. Jag tycker om en kopp kaffe på maten, men inte varje gång jag äter. När jag går ut och äter med något från jobbet blir det ofta kaffe på maten, men det är inget måste. Men te, det vill jag ha flera koppar om dagen.

När jag går upp har min man gjort en kanna te till mig. Den står där varje  morgon, på en tevärmare med ett värmeljus i. Det är kärlek det! Framförallt som han inte dricker något av det själv.

Även om det för det mesta är maken som gör te så är det jag som köper in det. Jag brukar köpa in ett antal hekto per gång för att det ska vara ett tag. Jag brukar ha koll och shoppa nytt innan det gamla tar slut. Ibland beställer jag från olika ställen på nätet, men för det mesta så går jag till tebutiken i city och shoppar på plats.

Den här gången hade jag inte koll. Teet tog slut. Jag hittade lite te i skåpet som kunde räcka ett par dagar till. På lunchen nästa dag tog jag mig till city för att köpa te. Och min tebutik hade stängt!!! Exists no more. Det står en skylt på dörren att den nu finns på stora köpcentrat utanför stan. Va!

DISAPPOINTED!!!!!!!!!!!!!!

Jag hade inte den minsta lust att åka ut till stora  köpcentrat så jag satte mig och beställde te på nätet istället. Då behöver jag i alla fall bara ta mig till närmaste utlämningsställe för post.

Men vad skulle jag göra under tiden? Tja, jag bad maken köpa ett par hekto på Willys. Konstaterade då att ett hekto te på Willys kostade 20 kr. Började då fundera. Är jag kanske lite tokig som betalar nästan dubbelt så mycket, och ibland mer, för ett hekto te när jag skulle kunna köpa ett hekto för 20 kr på Willys!?! Skulle faktiskt spara en hel del pengar på att köpa te i vanliga butiken istället.

Så började maken göra te på sorterna från Willys. Och nu vet jag. Tesorterna från Willys är helt OK att dricka, men de är långt ifrån så goda som te som kostar lite mera. Mycket blekare, mycket mindre smak. Det finns helt klart en anledning till att te har olika priser. Det smakar helt enkelt olika gott.

Så när mina teer kom på posten hade jag inte längre några funderingar på priset. Nästa gång jag behöver nytt te så kommer det också att bli av det lite dyrare slaget. Är jag tedrickare så är jag. Det ska vara gott också.

Den här gången köpte jag te från Kränku som är en tebutik på Gotland. Jag bodde ett par år i Visby och då handlade jag alltid te där så ibland beställer jag därifrån som en liten nostalgikick. Och en av tesorterna jag beställer är alltid Guteblandning. Som inte bara är en nostalgikick utan även är gott.

Nu finns det riktigt te i skåpet.