Jag är hopplös när det gäller vår. Så fort vi passerat nyårsskiftet så förväntar jag mig att det ska bli vår. Jag vet egentligen att det inte är så det är, men det hjälper inte. Längtan efter vår vinner alltid över sunda förnuftet.

I förra inlägget skrev jag att det nästan kändes som vår. Och igår när jag var ute med hundarna så blev den känslan verkligen förstärkt. Kolla bara den här lilla bäcken som vi enkelt brukar ta oss över. Rena rama vårfloden.

Det är väl inte konstigt om jag får vårkänslor när jag ser sånt här!

Ibland kan vädret ändra sig otroligt fort. I förrgår hade vi snö. På morgonen var det -7 grader där ute. När vi  var ute på promenad gned Iggy sig mot snön så som han ofta gör. Gärna så hård snö som möjligt.

Igår var det plötsligt en fem grader varmt på dagen. Solen sken.Nästan 15 graders temperaturskillnad bara så där! Hundarna och jag åkte ut till mossen för att gå en promenad i det fina vädret. När vi går där så slår vädret plötsligt om. Precis när vi gått färdigt i skogen och kommer ut på själva mossen börjar det ösregna. Och blåsa ordentligt. Och inte har jag några regnbyxor på mig. Jag har dessutom fel skodon på mig och eftersom det var tö och de har byggt trägångarna så att inte vattnet rinner ut så lätt så gick vi bitvis i flera centimeter vatten. När vi lämnade själva mossendelen så var jag dyngsur om benen och blöt om fötterna.

Regnet gjorde dock att all snö bara försvann och eftersom det fortsatte att vara tö så försvann vattnet också. Så idag var det alldeles tomt på gatorna och det gick utmärkt att cykla. Nästan som en vårdag har det varit. Kollar jag i SMHI:s app så står det att om cirkus en vecka ska det bli -10 grader igen.

Snacka om väderomslag.

Jag har en dunkappa som börjar få några år på nacken. Men jag får fortfarande komplimanger för den och en gång i affären var det en som kom och frågade var jag hade köpt den. Använder den alltid när det börjar bli kallt och jag inte orkar klä på mig en massa lager. Det enda dåliga med den är bristen på fickor. Det finns två vanliga fickor. Inget mer.  Jag vill gärna ha innerfickor till telefon,  nycklar och plånbok.

För ett par år sedan sydde jag dit ett par innerfickor. De har varit bra, men de var för små och eftersom de inte gick att stänga så hände det att fickinnehållet ramlade ut när jag la kappan på en stol eller motsvarande.

Nu tänkte jag att jag skulle ta tag i det igen. Jag hade en jacka jag skulle kasta. Den hade bra innerfickor och jag klippte helt sonika ut dem ur jackan. Sedan sydde jag kanterna raka i symaskinen och satt sedan och sydde fast de här fickorna för hand i min kappa. Kanske inte supervackert, men hur ofta visar du upp insidan av din kappa.

Så på ena sidan har jag nu två olika fickor med dragkedja.

Perfekt till nycklar och plånbok (eller kreditkortshållare får jag väl skriva, några pengar är det inte i den).

Och på den andra en nätficka jag kan stänga med ett kardborrband.

Den är precis vad jag behöver till telefon, hörlurar och mina earbags.

Så ibland går det bra att fixa till ett bra plagg av två gamla.

Som sagt, inte jättevackert, men vem ser det utom jag?

Jag är en tedrickare. Jag dricker kaffe också ibland, men inte så ofta. Jag tycker om en kopp kaffe på maten, men inte varje gång jag äter. När jag går ut och äter med något från jobbet blir det ofta kaffe på maten, men det är inget måste. Men te, det vill jag ha flera koppar om dagen.

När jag går upp har min man gjort en kanna te till mig. Den står där varje  morgon, på en tevärmare med ett värmeljus i. Det är kärlek det! Framförallt som han inte dricker något av det själv.

Även om det för det mesta är maken som gör te så är det jag som köper in det. Jag brukar köpa in ett antal hekto per gång för att det ska vara ett tag. Jag brukar ha koll och shoppa nytt innan det gamla tar slut. Ibland beställer jag från olika ställen på nätet, men för det mesta så går jag till tebutiken i city och shoppar på plats.

Den här gången hade jag inte koll. Teet tog slut. Jag hittade lite te i skåpet som kunde räcka ett par dagar till. På lunchen nästa dag tog jag mig till city för att köpa te. Och min tebutik hade stängt!!! Exists no more. Det står en skylt på dörren att den nu finns på stora köpcentrat utanför stan. Va!

DISAPPOINTED!!!!!!!!!!!!!!

Jag hade inte den minsta lust att åka ut till stora  köpcentrat så jag satte mig och beställde te på nätet istället. Då behöver jag i alla fall bara ta mig till närmaste utlämningsställe för post.

Men vad skulle jag göra under tiden? Tja, jag bad maken köpa ett par hekto på Willys. Konstaterade då att ett hekto te på Willys kostade 20 kr. Började då fundera. Är jag kanske lite tokig som betalar nästan dubbelt så mycket, och ibland mer, för ett hekto te när jag skulle kunna köpa ett hekto för 20 kr på Willys!?! Skulle faktiskt spara en hel del pengar på att köpa te i vanliga butiken istället.

Så började maken göra te på sorterna från Willys. Och nu vet jag. Tesorterna från Willys är helt OK att dricka, men de är långt ifrån så goda som te som kostar lite mera. Mycket blekare, mycket mindre smak. Det finns helt klart en anledning till att te har olika priser. Det smakar helt enkelt olika gott.

Så när mina teer kom på posten hade jag inte längre några funderingar på priset. Nästa gång jag behöver nytt te så kommer det också att bli av det lite dyrare slaget. Är jag tedrickare så är jag. Det ska vara gott också.

Den här gången köpte jag te från Kränku som är en tebutik på Gotland. Jag bodde ett par år i Visby och då handlade jag alltid te där så ibland beställer jag därifrån som en liten nostalgikick. Och en av tesorterna jag beställer är alltid Guteblandning. Som inte bara är en nostalgikick utan även är gott.

Nu finns det riktigt te i skåpet.

Återigen en självklarhet från herregud&co. Jag är otroligt fascinerad av de här enkla teckningarna med så bra budskap.

Är det någon här som kan det där med Lumen. Alltså som direkt om jag säger t.ex. 400 Lumen vet vad det innebär i ljusstyrka? Inte jag, jag måste översätta det till Watt. Om man säger att 1000 Lumen är ungefär 75 Watt så vet jag hur starkt det är men om du säger bara 1000 Lumen så har jag noll koll. Någon dag så kommer ingen att tänka på Watt längre, men jag lär nog aldrig sluta göra det. Därför var det roligt när jag var i en elaffär och bland annat köpte sladd så pratade de i affären om Watt. Och inte om Lumen. Så när jag köpte en led-lampa så förklarades funktionerna för mig med hjälp av Watt. Och vilka roliga funktioner! Jag kunde INTE låta bli att köpa den och nu sitter den i taklampan i vardagsrummet. Vad var det då som var så roligt med den? Jo, att om du tänder och släcker och tänder igen så ändrar den i styrka!

Tänd en gång.

60 Watt!

Släck och tänd igen innan det gått en minut.

40 Watt!

Släck och tänd igen inom en minut.

20 Watt!

Var inte det lite häftigt! Du behöver inte någon dimmer. Allt du behöver finns i själva led-lampan. De är väl små datorer de också nu för tiden. Själv blev jag jättenöjd för när vi satte el i vardagsrummet så brydde vi oss inte om att sätta någon dimmer i det rummet och ibland har jag ångrat det. Men nu behöver jag inte fundera på det mera. Jag bara trycker på ljusknappen.

Här är en sorts sådan lampa, vet inte om det är samma som jag köpte.