Klantarsle

När jag kommer hem från jobbet brukar jag och hundarna springa ut i trädgården (läs hundarna springer, jag går). I trädgården brukar vi busa en stund. Dra i saker. Sparka boll. Vi brukar gå ut genom verandadörren och ner för trappan. Så skulle vi göra även i fredags. Hundarna springer ner för trappan, själv går jag. På det nedersta trappsteget halkar jag och faller handlöst. Slår i ryggen och ena armbågen och lyckas bryta två naglar. Ligger nedanför trappan och väntar lite med är resa mig, vill känna efter så att jag inte skadat mig ordentligt. Båda hundarna kommer och ställer sig nära. Efter en liten stund reser jag mig och går in. Båda hundarna går med in och håller sig nära mig.  Det är uppenbart att det är viktigt att ta hand om varandra i en flock.

Det verkar som att jag lyckades slå mig på den högra sidan av ryggen en bit ner. Har ganska rejält ont, men verkar inte vara någon allvarlig skada.

Begriper inte att jag alltid går och ramlar. Jag måste gå på något konstigt sätt. Ramlade för en eller två veckor sedan också. Halkade på blöta löv. Jag trillar handlöst varje gång också. Har liksom inte förmågan att stoppa upp fallet.

Någon som har något bra tips på hur man undviker att ramla omkull ständigt och jämt?

När det regnar

Fördelar med regn.

Du får gå i lugn och ro. När det regnar är det få människor som går ut. Har jag tur får jag gå alldeles ensam hela turen. Hundarna kan få gå lösa och vi är alla tre glada och nöjda.


Dofterna. Går du i skogen när det regnar är dofterna så klara. Mustiga och rena på något sätt.


Färgerna. Trots att det är mulet så blir färgerna i skogen så starka. Trädstammarna blir extra mörka och mossan blir extra grön. Väldigt njutbart.


Även på mossen blir färgerna annorlunda.

Överhuvudtaget så är mossen väldigt fascinerande på det sättet. Alltid mycket färger, men väldigt olika beroende på väder. Om det är sol, eller kallt, eller regn eller blåst. Aldrig riktigt detsamma. 

Lugnet. Och nu menar jag inte det att vi går runt där ensamma, utan att när det regnar (och inte blåser för mycket samtidigt) så är det alltid så lugnt och tyst. Du hör inte många ljud förutom att det droppar regn i vattenpölar. Ganska meditativt faktiskt.

Efteråt. Hur trevligt är det inte att komma hem efter en långpromenad i regnet. Du känner dig lite halvfrusen och även fast du haft regnställ eller regnkappa så känner du dig nog lite småfuktig och det är alldeles extra gott att ta sig en kopp varmt te. 

Ja, faktum är att en promenad i regn det är inte det sämsta du kan ta dig för.

Jag testar: Stone’s Ginger Joe

Jag är väldigt förtjust i smaken av ingefära. Är inte förtjust i läsk, men har alltid gillat Ginger ale. Kanderad ingefära tycker jag också om när jag lyckas hitta det.  Och den där syltade ingefäran som du får till sushi älskar jag. Maken är inte lika förtjust i den så jag brukar få av honom. Så när jag på systemet råkade gå på engelsk ingefärsöl, Ginger Joe, var det självklart att jag skulle köpa.

Min åsikt är att den är jättegod. Smaken av ingefära är tydlig om än  inte så himla stark. Inte så mycket bubblor som öl, och ska tydligen vara god med massor av is. Jag har bara testat den som den är, fast ordentligt kyld och kan nog tänka mig att den är god med is.

Smaken är nog mer jämförbar med cider än öl, men ändå inte riktigt lika söt. Det här kommer att bli en favorit för mig helt klart. Vi gillar öl i det huset och brukar ha ett lager hemma, men nu ska nog det lagret utökas med lite Ginger Joe emellanåt.

Om någon undrar varför där är en mustasch på flaskan så läste jag på deras hemsida att ‘Ginger’ Joseph Stone var en mustaschprydd man som grundade bryggeriet Stone’s en gång i tiden. Han ska ha varit väldigt förtjust i ingefära (en man med god smak således) och fick ihop en ingefärsöl redan 1740. Så det tog ett tag för den att komma hit uppenbarligen.

I och med det här så kikade jag in på systembolagets hemsida och kunde konstatera att det finns några olika sorters ginger beer. Får nog gå in och botanisera där någon  dag.  Köpa hem lite olika sorter och testa även dem. Och några flera Ginger Joe.

En ny favorit på bordet.

Man tager vad man haver

Jag var på lokala Konsumbutiken. Råkade gå förbi en ställning där de hade ställt upp hyacinter och små julstjärnor för 10 kr styck. Då kom jag på att det faktiskt alldeles strax är första advent och jag inhandlade några växter. Sedan stod de i en påse några dagar innan  jag blev färdig att göra något åt dem. Vid en promenad med hundarna tog jag med mig lite mossa, några kottar och några pinnar. Det låg också ett tag.

I källaren hittade jag en gammal ljusstake som jag köpt på Indiska för många år sedan. Den blir bra tyckte jag. Så jag planterade några av blommorna i den och tog upp den i huset.

Där var jag övertygad om att det skulle finnas gott om röda ljus att använda. Inte! I vart fall inte fyra likadana. Till sist hittade jag faktiskt fyra av samma sort. Och alla lika oraka. Först så tänkte jag kasta de där ljusen, men så tänkte jag varför ska jag kasta dem bara för att de inte är perfekta. När de varit tända ett tag så lär det inte märkas längre att de var lite krokiga från början. Dessutom blir det en ganska unik liten grupp. Inte så många som har krokiga ljus i sin adventsstake.

Att vara lite unik är ju aldrig fel.

Min lilla krans

I veckan hade personalföreningen på jobbet anordnat en kransbindningskväll för hågade spekulanter. Det var ett begränsat antal platser, men jag hann anmäla mig i tid och lyckades bli en av deltagarna. Vi åkte till  en handelsträdgård i närheten där de dukat upp med massor av sorters olika gröna saker som vi kunde använda. Vi fick lite instruktioner och två damer gick omkring och  hjälpte dem som behövde det. Vi fick glögg och skumtomtar och vi fick fika. Det var en väldigt trevlig kväll helt enkelt.

Vissa hade en plan med sina kransar, att bara använda grågröna växter eller att bara använda två eller tre olika sorter. Jag hade ingen plan, jag snurrade och fäste med full frenesi helt enkelt. Men jag tycker ändå att slutresultatet blev riktigt bra.

Jag har hängt upp den på ytterdörren och tänkt att jag skulle ta en bild när det var dagsljus. Men det verkar inte bli något dagsljus så här års! Så jag tog en bild i halvdunklet som ska föreställa dagsljus och den bilden får duga för att visa upp  min lilla krans.

 

En STOR pinne

Jag har skrivit om det förut. Om hur Gandalf älskar pinnar och att han  inte riktigt har någon uppfattning om vad han egentligen klarar av. Han brukar komma dragandes med jättepinnar, allra helst små träd. Men den här gången så tror jag att han tog i lite väl mycket.

Han försökte verkligen ta med den här ”pinnen” till mig. Jag kunde inte hålla mig för skratt, men är glad att han höll på så länge att jag hann få en bild.

När det inte gick att dra iväg med den lilla pinnen med hjälp av grenen han håller i så försökte han lyfta den på en smalare del av stammen. Tyvärr blev bilden en liten mikrosekund för sen.

Bilden visar Gandalf strax efter att han försökte lyfta sin pinne genom att bita på den lite smalare delen.

Ibland har jag verkligen roligare åt våra hundar än ibland.

Black Friday

Jag är inte någon supershoppare och  kastar mig inte över klickknappen när det blir Black Friday. Men vissa år har jag lite koll. Ett år ville jag köpa ett objektiv och avvaktade Black Friday innan jag köpte det. Och ja, jag hade tur det fanns där. Då blev det ett Black Friday köp. I år kollade jag in högtalare. Vi har pratat ganska länge om att köpa högtalare. Och vi har pratat om att köpa ett system av högtalare. Efter en del efterforskning kom jag fram till att Sonos verkade vara det system som fick bäst kritik. Så jag avvaktade Black Friday. Och ja, det var inte någon jätterea på Sonos, men det var dock rea och jag införskaffade två stycken högtalare och sparade faktiskt någon tusenlapp där. Det är ju inte som så att de är jättebilliga så det inhandlas liksom inte högtalare till hela huset bara så där. Två var en början.

Igår kom de hem. Tekniknörd som jag är så var jag tvungen att testa direkt. Plugga i sladden. Ladda ner appen. Jag måste säga att det var riktigt enkelt. Och vilket bra ljud. Det här är små högtalare, men väldigt tunga och kompakta och ljudet var jättebra.

OK – nu låter det här nästan som ett reklaminlägg, men det är det inte. Tyvärr är jag inte det minsta sponsrad av Sonos. I så fall hade jag nog hellre skaffat en Soundbar.

De här högtalarna kopplar du upp på ditt Wi-fi så du jobbar inte via Bluetooth. Med hjälp av datorn lyckades jag inkorporera musiken vi har lagrad på vår NAS också så nu är allt åtkomligt med hjälp av appen. Jag tror faktiskt att det här var ett bra inköp. Systemet går att bygga ut när du vill så det får vi väl se om vi vill någon gång.

Tekniknörden i mig är nöjd.

En ny bekantskap

Jag har tagit åt mig en ny frukt.

Alltså, missförstå mig rätt, jag har sett den i affärerna länge och även vetat vad den heter, men jag har inte köpt den. Jag har haft hel fel för mig om innehållet. Så häromveckan så låg det en Persimon i vår fruktkorg  på jobbet. Då tänkte jag att jag skulle slå till. En av mina arbetskamrater som kommer från varmare trakter förklarade för mig att den inte var mogen så den fick ligga tills den var ordentligt orange och sedan åt jag upp den. Och den var jättegod.

Kanske alla redan har koll på persimonen för den har, som sagt, funnits länge i affärerna. Jag vet inte varför jag inte köpt den förut, normalt sett älskar jag att köpa grönsaker och frukter jag inte testat. Av någon anledning hade jag fått för mig att den här var full med frön. Icke sa Nicke, inte ett enda frö. Frukten är som ett jätteplommon utan frö i mitten. Ganska söt, men god. Den  kommer jag att köpa flera gånger. Den på bilden kallades för Kaki och efter lite sökning så hittade jag att den förutom Persimon och Kaki även kallas Sharon.

Har du inte testat så gör det. Alltid kul med något nytt. Men som sagt, Den ska vara ordentlig orange innan du äter den och om du inte har något emot skal så går det alldeles utmärkt att äta även skalet.