Och så blev det vinter

Nu fick vi tillbaka kylan igen. Och jag är förskräckligt trött på den.

 

Vi hade väl ingen snöstorm här igår, men det snöade ordentligt. Och blåste. Då passade jag på att hämta bilen som varit på reparation. Där försvann de elstödspengarna. Eller det var väl egentligen inte så mycket att ”passa på”, den skulle ju hämtas innan fem. Maken hade lämnat in den på morgonen så det var väl inte mer än rätt att jag hämtade den. Tog bussen och gav mig av. Hämtade bilen utan problem efter att ha betalat en massa pengar. Och kom ut på motorvägen. Där var det INTE roligt att köra. Snön vräkte ner och det var full rusningstrafik. Men jag kom hem och nu ska väl bilen hålla ett tag igen. Den börjar bli gammal och får ålderskrämpor, men vi har sagt att nu kör vi på. Den ger inte mycket om vi byter in den och vi tycker det är svårt att veta vad för bil vi egentligen bör köpa. Elbil?  Hybrid? Etanol? Det är liksom inte självklart.

Ja, ja bara att fortsätta att fundera. Och gå ut och ge fåglarna mat.

Orolig väntan

Igår var Ville hos veterinären för att få röntgat sina höfter. Något som jag är så väldigt nervös för. Höfterna på hundar kan få en gradering på A-E, där A och B är normala höfter och C-E är höfter som inte är bra. Gandalf hade D på sina höfter och han fick ju också mycket problem med dem. Det var jag som var med när Gandalf skulle röntgas och det var så jobbigt och ledsamt. Dels är själva röntgenprocessen jobbig. Hunden sövs och jag fick hjälpa till med att dra och slita i hundstackarn så att han låg rätt. Därefter hörde jag dem prata om att hans höfter inte såg bra ut och jag bara blev jätteledsen. Men det räcker inte med det. När Gandalf vaknade upp efter att ha varit sövd så hade han ångest. Och det hade varje gång efter han hade blivit sövd. Han gnällde och var jätteledsen förutom förvirringen som jag tror alla får efteråt.

Igår var det alltså Villes tur. Jag fixade inte att åka den här gången. Det var för mycket dåliga känslor och nervositet förknippat med det. Maken fick åka istället. Och så här såg Ville ut när han låg och skulle vakna upp.

Visst ser det lite läskigt ut.

Ville hade inte ångest när han kom hem, men han var väldigt förvirrad. Han var på röntgen vid tretiden, men han blev inte sig själv på hela kvällen. Jag fick mata honom för hand för han orkade inte riktigt stå upp och sedan kunde han liksom inte reda ut vad han ville och vart han skulle ta vägen. Tre gånger fick jag gå ut med honom i trädgården sent på kvällen. Första gången bajjade han, men de båda andra gångerna gick han bara ut och såg ut som ”Vad gör jag här?”. Stackars liten.

Nu skickar veterinären bilderna till Svenska Kennelklubben som gör en bedömning av bilderna och bestämmer vad det blir för grad på höfterna. Håll en tumme för att höfterna är A eller B. Skulle vara en sådan lättnad. Och även skönare för Ville så klart. Tydligen skulle det ta cirkus en vecka innan resultatet kommer. Så nu sitter matte och väntar oroligt på vad det blir för svar.

 

Tomt igen

Sådär, nu har våra hyresgäster flyttat ut från Lilla huset.

Och igår hade de flyttstädare där. De var tre stycken och jobbade från strax efter nio till efter två så nu är huset förbanne mig renare än det någonsin varit. Med nyputsade fönster. De förra hyresgästerna vi hade hade INTE städat ordentligt. Nu ska vi jaga nya hyresgäster, men vi har inte så bråttom. Dels kostar det just nu nästan lika mycket att värma upp huset som vi får in i hyra. Dels vill vi hitta rätt hyresgäster. Och så är det faktiskt lite skönt att ha allting för sig själv ett tag också. Bara känslan. Vi funderade lite på om vi skulle vänta till efter sommaren. Men vi håller lite koll i en facebookgrupp och ser vi någon/några som vi kan tänka oss så skickar maken ett PM. Jag har nämligen ingen egen Facebookprofil så jag kan inte skicka. Vi vill inte sätta ut någon annons själva, det blir för jobbigt. Det brukar lösa sig bra så här.

Men nu står huset tomt, rent och fint och med rullgardinerna neddragna eftersom solen kan bli ganska stark så här års.

I helgen har vi börjat klippa Iggy. Eller jag klipper och maken ser till att Iggy inte hoppar ner från bordet. Vi måste ta det i omgångar så han är inte klar ännu. Men han är i alla fall relativt presentabel just nu. Kvar är att klippa runt huvudet och att klippa tassarna. Plus att sedan finslipa det hela lite. Jag tror att han tycker det är ganska skönt när han väl är klippt. Men han tycker INTE om själva klippandet.

Vi har funderat på det här med solceller också. Jag har varit lite kluven eftersom jag tycker de är så fula. Men nu finns det helsvarta solceller och det skulle ju inte se SÅ dumt ut på vårt svarta tak. Men jag vet inte om jag vill ha sådana på Lilla husets tak. Rött och svart? Annars får ju det taket också mycket ljus. Ja, ja vi får väl se. Vi får börja med att ta hit någon som kikar på det hela och säger vad vi kan göra och vad det skulle kosta.

Vårkänslor verkligen

Nu har vi haft fantastiskt väder i några dagar. Sol och flera plusgrader. Både igår och idag tog jag på mig alldeles för mycket kläder och blev riktigt svettig under hundpromenaden som företogs under blå himmel och i klart solsken. Sådana här dagar får jag ordentliga vårkänslor. Dessa känslor påverkas inte av att  SMHI säger att det ska vara minusgrader igen om några dagar. Vi är ändå inne i mars och våren går inte att stoppa.

Mars innebär också att vi mister våra hyresgäster. Killen i förhållandet kände att det här med att studera inte var det han ville så de flyttar tillbaka till var de kom ifrån där han ska börja jobba igen. Tjejen får förhoppningsvis ett nytt jobb, för hon fick säga upp det hon hade här. Så nu är det dags att jaga hyresgäster igen. Så småningom får vi tag i någon/några och det är inte helt akut att få tag i någon. Det löser sig så småningom. Ger oss lite tid att fixa till om det är något som behöver fixas till efter nuvarande hyresgäster.

Jag  håller på och leker med mitt hemmalda mjöl. Läst om det och har läst att det ska vara lite svårare att få det att lyfta. Men jag tycker inte det verkar SÅ svårt. Sedan har jag läst hos andra och de har väl gjort en del misstag som de lärt sig av och som jag inte behöver göra om. Har ett jästbröd nu som fungerar bra. Från början hade jag både honung och olja i brödet. Ville göra exakt enligt receptet första gången. Nu har jag skippat all sötning och även oljan. Lärt mig att det är viktigt att låta en del av mjölet ligga i blöt innan. Kan sedan varieras med kryddor och fröer. Där ska jag fortsätta testa olika smaksättningar.

Nu har jag även testat att baka med surdeg. Gjorde surdegsbullar. Och blev väldigt nöjd. De ser ut precis så som de jag brukade köpa på bageriet.

I närheten av  min före detta arbetsplats låg det ett konditori. Där köpte jag alltid surdegsfrallor med tranbär som jag bara älskade. De brukade se ut så här och jag undrade hur de egentligen var gjorda. Nu vet jag det. Du låter relativt lös surdeg växa sig ordentlig stor. Sedan plattar du ut degen utan att förstöra för många bubblor. Dela den i bitar som du sedan bakar direkt. Nästa gång funderar jag på att låta dem jäsa lite till innan de går in i ugnen. Vill testa om de kan fortsätta att jäsa när degen går från kall kyl till rumstemperatur.

Mycket nöjd. Den här gången hade jag russin och valnötter i, det var vad jag hade hemma. Nu har jag även köpt hem tranbär som jag ska testa nästa gång jag gör surdegsbullar. Tyvärr får jag vänta lite nu tills nästa bak för nu har vi både bröd och bullar i frysen och vi är trots allt bara två personer. Men jag ska fortsätta. Det är roligt det här med att mala det egna mjölet och sedan baka direkt. Jag märker att det blir en väldigt bra smak och dessutom blir det 100 % fullkorn. Häftigt!

En lååång film

Igår var vi faktiskt på bio för första gången på länge. Vi tänkte oss att vi skulle få en 3D-upplevelse och gick och tittade på Avatar – The Way of Water.

Och visst var det en upplevelse. Men inte en så positiv en. Filmen var över tre timmar lång och mycket av den tiden hände det inte speciellt mycket. Många vackra bilder och en del rolig 3D, men ett stort antal minuter till ingen nytta. Handlingen var ganska dålig och det var väldigt mycket våld. Nej, inte så trevlig film. Rekommenderas inte. Du kan göra något bättre med dryga tre timmar av ditt liv. Men popcornen var goda!

Idag däremot var det desto bättre. Solen sken och vi hade lite snö. Kändes verkligen som att våren är på väg.

Solen värmer verkligen nu. Det är stor skillnad på värmen även inomhus när solen är uppe eller inte. Just nu är det uppenbarligen många löptikar ute, för det är hopplöst att gå runt med våra hanhundar, men idag lyckades jag dra mig med dem till skogen. Härligt var det där.

Det förbaskade viruset som startade upp i trettonhelgen har fortfarande inte släppt greppet om mig. Även om jag fått tillbaka en del smak- och doftsinne är det långt kvar. Igår när vi satt i biosalongen sa maken att det luktade mat (ligger ett par restauranger vägg i vägg så han funderade på om det kom från någon av dem) och jag kände absolut ingenting. Normalt har jag mycket bättre doftsinne än vad maken har. Det stör mig verkligen. Jag som verkligen tycker om att leka med smaker och dofter.

En skön dag

Nu har vi haft några dagar med härligt väder. Så även idag. Även om bilden nedan ser molnig ut så var det faktiskt soligt. Syns en liten blå strimma om du kikar noga. Ja, vi åkte till mossen idag och tog oss en rejäl promenad. Där var fler bilar än jag egentligen gillar, men faktum är att jag mötte inte många på promenaden. Däremot satt ganska många vid grillplatsen. Så de åkte väl dit och utnyttjade det fina vädret. Och även om det inte var så glada miner på hundarna när jag tvingade in dem i bilen så var de väldigt nöjda när de såg vart vi kommit fram.

Iggy ser lite ledsen ut här på bilden vilket motsäger vad jag nyss skrev, men egentligen är han inte ledsen, han bara tyckte att det var väldigt dumt av mig att sätta mig ner och vila mitt i promenaden. Det var ju faktiskt helt onödigt enligt honom.

Fettisdagen idag och maken köpte ett par semlor på vägen hem. ”Jag skickar med något extra” sa hon på kondiset och det visade sig att när vi öppnade påsen så var där fyra semlor. Fast han bara betalat för två. De måste ha gjort lite för många och maken kom strax innan stängningsdags.

Har fått hem lite fröer jag beställt. Får ta och fundera på om jag skulle ta mig i kragen och så några kanske. Behöver leta upp fröer som blev över förra året också. Jag har börjat få lite koll på vad jag vill ha i mina pallkragar. Å andra sidan har jag beställt en bok från bokrean också. Kanske den ger mig lite tips också.

 

Spännande. Sedan ska jag inte säga för mycket. Jag är dåligt på att läsa och ta med mig idéer från trädgårdsböcker. Men det kan vara roligt att gå igenom den ändå.

Squash vill jag i alla fall ha, fast kanske något färre plantor än förra året. Broccoli också, men samma sak där, lite färre plantor. Sedan funderar jag på hur jag ska göra med min sparris. Vill jag fortsätta med den eller inte. Den tar mycket plats i trädgården och det är gott att plocka, men när försommaren är över så är det en stor plätt som liksom inte används. Såvida det inte finns något som är bra att plantera ihop med sparris? Får kanske kolla upp det.

Kan i alla fall allmänt säga att jag känner att jag börjar vakna till av ljuset igen. Januari och februari är den värsta tiden på året enligt min åsikt och jag brukar inte må så bra då. Men ljuset börjar ge sig till känna och vi har inte haft mycket vinter här så jag börjar få lite vårkänslor. Vilket alltid får mig att må bättre. Orken börjar helt enkelt komma tillbaka.