En sån sommarkväll

Idag har det varit en solig dag. Varm. Och Iggy har varit flåsig nästan hela dagen. Han är rädd för åska och även om vi inte fick åska just här så rörde den sig runt omkring oss och han kände väl av den i luften. Han gömmer sig på toa eller inne i förrådet. Men framåt kvällningen så släppte åskan och vi kunde ta oss ut och gå. Så Iggy och jag gick en promenad och det visade sig vara en riktigt ljuvlig kväll. Gullregnen blommade och de är verkligen vackra.

Iggy ville inte gå någon lång promenad, han får välja själv hur han vill gå när det är bara han och jag. Men det var fortfarande varmt och han var nöjd med att få gå ett varv och göra det han skulle och sedan gå hem igen. När vi kom hem satt vi ute och njöt. En sån där kväll när himlen inte har ett moln, det är precis lagom varmt att sitta ute och det är nästan helt tyst i omgivningarna. Härligt!

Vi hade bestämt att vi skulle baka en rabarberpaj i år, tyckte att rabarberna var större och det skulle nog räcka till en paj. När jag var i affären så kunde jag ändå inte låta bli att köpa jordgubbar, de såg så goda ut och jag tänkte det skadar nog inta med lite jordgubbar i en rabarberpaj heller. Och tur var det för det visade sig att vi hade inte så mycket rabarber. Vi hade låtit den gå i blom och visste inte att det var dumt. Läste på och fick lära mig att blomman tar all kraft och att rabarbern blir träig. Nästa år ska vi  klippa blomman direkt. Vi tog i alla fall den rabarber som fanns där och tillsammans med jordgubbarna blev det en paj, och jordgubbarna var verkligen jättegoda. Det var inte bara som de såg ut.

Det får nog bli fler jordgubbar i år. Någon färskpotatis har vi inte ätit ännu, men den är det inte heller någon brist på. I år är allt ett konstigt väderår, nästan ingen vår och sedan sommar pang bom och nu  känns det redan som att det varit sommar länge. Fast det bara är den 3 juni. Men nu ska det bli kallare igen tydligen en period. Ärligt så tycker jag det är  skönt, och bra för Iggy.

Sommar

I år har jag inte riktigt hunnit med. Och det är  likadant med många andra. Ena dagen hade vi det kallt och gick och väntade på våren som liksom aldrig kom igång. Nästa dag hade vi sommar och 25 grader varmt och blev dränkta i pollen. Vad hände liksom? Våren kom liksom aldrig. Vi gick från vinter till sommar, som om vi bott norröver.  Jag kunde ta ut pelargonerna och plantera i pallkragarna. Jag missade den där perioden när jag tänkt sått mina salladsfrö och det blev liksom för varmt med en gång och salladen vill inte komma upp. Det blev torrt och krävdes vattning varje dag. Sedan blev det åska och regn. Nu är vi någonstans där tror jag.  Sol och det kan bli regn. Vi får väl se vart det tar oss. Idag var det i alla fall sol och vi tog oss en skogspromenad. Och där är det grönt och allting växer så det knakar. I skogen är det nämligen inte någon brist på vatten. Något som tydlige lett till att det ska vara extra mycket myggor i år. ’

Blommorna har satt fart. Midsommarblomstern är nästan överblommad.  Lupinerna blommar för fullt och en massa andra sorter.

Vi stannade vid bäcken som vanligt. Det är ett viktigt ställe att stanna på för alla tre. Jag trivs där för att där är så vackert och jag gillar när vattnet flödar.

Hundarna vill dricka vatten. Och kanske gå lite i det kalla vattnet om det är riktigt varmt.

Iggy vill också alltid äta gräs där. Vet inte vad det är för speciellt med gräset som växer just där.

Ljuset är så härligt när det kommer genom bladverket. Det här naturreservatet är bra att gå i när det är varmt. Dels för  att det finns mycket skuggor och dels för att det finns vatten att dricka där. Tyvärr ska de bygga ett nytt bostadsområde precis kant i kant med naturreservatet så det kommer nog att bli mindre trevliga promenader framöver.

Men idag njöt vi i alla fall. Vi får njuta av de dagar som är bra. Och vackert var det överallt.

Vi hörde göken igen. Jag är fullkomligt usel på väderstreck så jag bestämde mig för att den gol i väster. Sedan härmade jag den så då kom den mot mig istället så då vet jag inte riktigt hur jag ska tänka med väderstrecken. Faktum är att det är väldigt lätt att locka till sig en gök. Härma den lite. Det behöver inte vara exakt likadant. Gå och hojta ko-ko på något någorlunda liknande sätt. Göken blir då förbannad och tror att en annan gök är inne och stör i reviret och kommer då flygandes för att göra upp. Det är superenkelt. Sedan kan du få den att flyga runt dig för den fattar inte var den där förbannade andra göken är.

Imorgon är det dags för ett nytt veterinärbesök igen. Iggys prover var inte helt bra förra gången så vi fick göra en ändring i medicinerna och imorgon ska de ta nya blodprov för att se om det har lett till någon förändring. Och om det fortfarande blir bra resultat för hjärtat.

Håll en liten cybertumme tack.

 

 

 

Ny luftvärmepump Lilla huset

Installerat ny luftvärmepump i Lilla huset.

Efter många om och men har vi äntligen fått pumpen installerad! Pumpen köptes in i januari och maken bokade in en firma att installera den. Tre gånger (dvs olika inbokade tider) fick vi besked dan innan eller till och med samma dag att de var sjuka.

När de äntligen kom hit den fjärde gången vände de direkt och sa att vi behöver ha en ställning för att installera den. Trots att maken skickat bilder som visar hur det såg ut.  Sedan åkte de.

Då bokade maken in en annan firma. Som kom hit bokat tillfälle och installerade pumpen. Utan ställning.

En torsdag med fullt upp

Igår var det fullt upp för min del. Först var det provtagning på förmiddagen. Sedan var det veterinärbesök, därefter hämta nya glasögon och till sist en sväng på Plantagen. Och det viktigaste av de här besöken var det hos veterinären. Vi var med både maken och jag igår, jag kunde också behöva höra vad som gällde.

Gårdagens besök var faktiskt positivt. Iggy hade svarat väldigt bra på medicinen tydligen. Hans värden hade förbättrats ordentligt. Nu har vi bara resultaten på blodproven kvar, kolla så att hans njurar inte reagerar på den vätskedrivande medicinen och så var det något till som skulle testas. Men förutom att vi ännu inte vet det så kändes det riktigt bra igår. Från att för två veckor sedan tro att han förmodligen inte skulle klara sig alls till att vi faktiskt fortsätter som vanligt ett tag till. Med flera mediciner bara, men det är väl så det är när du blir äldre. Nu hoppas vi bara att allt är bra med njurarna. Och är glada över all extra tid vi får.

I övrigt så blev det plötsligt sommar och dörren står öppen till trädgården. Något som passar hundarna alldeles utmärkt. Här ligger båda på trappan och njuter i solen. Innan det blir för varmt. Det här är inte någon vanlig syn så jag var tvungen att ta en bild. Båda två gillar att ligga längst upp på trappan. Bara inte samtidigt. Så det gäller att föreviga det när det händer.

Om någon undrar vad Iggy  har på sig så är det ett litet benskydd. Han kan inte låta bli att slicka där de tagit prover på honom och då blir det benskydd tills det har läkt och håret har växt ute lite igen (de rakar benet där de tar proverna). Den lille gubben är van vid att ha saker på sig eftersom han är en mästare på att slicka på sår och annat, så det är inte synd om honom av den orsaken. Faktum är att just nu i detta nuet är det inte så jättesynd om honom över huvudtaget. Förutom att det är så varmt då.

Varma dagar

Nu kom värmen och det ordenligt. Vi pratar 20+ om dagarna bara så där. Inga strumpor längre. Och klänning istället för långbyxor. Det är knappt att jag hinner med. På sätt och vis var det nästan som om vi gick från vinter till sommar eftersom våren var så kall.

Idag tog jag i alla fall bilen och åkte med hundarna till ett ställe där jag visste att det skulle finnas skugga och bäckar med vatten i. det är inte långt dit, men jag tog bilen i alla fall eftersom vägen dit går på asfaltsväg mitt i solen. Vilket är lite för varmt för en liten Iggy. Men väl där var det verkligen skuggigt. Och nu är allting så grönt. Det gick så fort från ingenting till att allt var fullt utslaget.

Det är inte så breda stigar i den här skogen och det är höga träd så därför blir det relativt svalt där.

Och i trädgården blommar det också. Fruktträden är väldigt vackra. Kolla bara på äppelträdet.

Det lär bli några äpplen i år ser det ut som. Trädet är emellertid gammalt så äpplena börjar bli ganska små. Men de är goda till äppelkakor och till äppelmos. Jag väntar nästan varje år på att det ska gå sönder för det är liksom delat i stammen och framförallt den ena delen lutar väldigt mycket åt ett håll. Kanske det klarar ett år till. Bara att vänta och se.

Vackert att titta på är det i alla fall.

Att leva på lånad tid

Det har inte blivit mycket skrivet här nu på ett tag. Det är förmodligen för att det är mycket som snurrar i huvudet nu, men det stannar där. I huvudet alltså. Och så är det mycket känslor. Bland annat avseende den här lille killen.

Han fick en vaccination mot kennelhosta för ett tag sedan. Som de sprutar in i nosen. Jag var inte riktig på där, för hade jag vetat att det var det han skulle få hade jag stoppat det. Förra gången han fick den där vaccinationen i nosen fick han ordentliga biverkningar. Fick helt enkelt nästan kennelhosta på riktigt.

Ett tag efter vaccinationen började Iggy mycket riktigt hosta. Otäckt mycket också. Först tänkte jag att det var vaccinationen, men sedan började vi tänka att det var något annat. Kanske till och med något med hjärtat även om, åtminstone jag, inte ville tänka den tanken.  Han hostade så mycket. När han legat ett tag framförallt. Jag gick upp på natten och fick honom att röra sig lite. Då lättade det en stund. Han hostade och hostade. Det gjorde så ont.

Vi bokade ett besök hos veterinären och maken åkte dit med honom. Jag är för mesig. Tur att maken klarar det bättre än jag. Även om det naturligtvis berör honom illa också. Då fick vi veta att han hade en tumör i den ena testikeln, men den var inte så farlig förstod jag det som. Värre var det med hjärtat. Tydligen var det sämre och det slog väldigt oregelbundet. Han hade tydligen förmaksflimmer. Och hostan kunde bero på att hjärtat blivit ännu mer förstorat och tryckte på lungorna. Veterinären kunde inte begripa att Iggy var så pigg som han är. Förutom hostan så verkade han inte det minsta sämre nämligen. Det var därför jag tänkte att hostan berodde på vaccinationen. Maken kom hem med Iggy och han fick lite fler mediciner. En som skulle ge honom lite mer stabila hjärtslag och en vätskedrivande som skulle kunna hjälpa mot hostan. Men känslan var att det närmade sig slutet med stormsteg.

Iggy har ätit sina mediciner nu och fantastiskt nog har hostan nästan helt försvunnit. Antingen berodde den på en biverkan från vaccinationen, som nu gått över, eller så har den vätskedrivande medicinen hjälpt. Oavsett så är hostan i princip borta. Och när hostan är borta så verkar Iggy som vanligt igen. Inte sjuk. Ja, han går långsammare på promenaderna, och han gillar inte värmen, men det är inte något nytt. Han är trots allt en gammal gubbe nu.

Men det känns ändå som att vi lever på lånad tid. Att vi får var glada för en dag i sänder. På torsdag ska vi på återbesök hos veterinären. Vi åker dit båda den här gången. Så att vi båda hör vad veterinären säger. Vill inte dit, men vi måste. Lillkillen!

Jag åkte ut till skogen idag med hundarna, tänkte att det skulle vara lite svalare där. Det var det inte. Och Iggy gick så långsamt, så långsamt efter en stund.

Hörde göken. Började inte ens försöka räkna ut i vilken riktning den sjöng i. Har ni tänkt på det, egentligen är det otur att höra göken överhuvudtaget. I norr är det sorgegök, i söder är det dödergök, i öster är det tröstergök och i väster är det bästergök. Hur nu bra en bästergök är  när de andra är så nedrans sorgliga. Det är lika bra att strunt i gammal skrock och bara lyssna på göken. Och se den som ett tecken på vår och sommar, inte på budskap från ödet.

Så nu väntar jag på torsdag. Vad ska de säga då?

En osäker vår

Våren går lite fram och tillbaka här hos oss. Häromdagen var det 20 grader varmt och nu ska vi få typ 12  grader ett tag framöver. Men de där 20 graderna gjorde att växtligheten exploderade i alla fall. Hundarna och jag var ute en solig och härlig dag. När vi gick ut sken solen och det blåste härliga svala vindar, sedan slutade vinden att blåsa och det blev lite för varmt för våran Iggy, men det var härligt i alla fall.

Det är fascinerande så fort det går när det sätter igång. Träden slår ut, gräset börjar växa, alla vårblommor börjar nästan bli överblommade och det är bara så vacker där ute.

Våren är allt en härlig årstid. Den och hösten är mina favoriter. Jag tycker om sommaren också, men det kan ibland vara lite för varmt, men på våren och hösten kan du oftast gå långa promenader utan att gå åt.

Som jag skrev ovan så tyckte Iggy att det var för varmt när  vinden slutade blåsa. Då blir det ofta som så att när han känner sig lite för varm och lite för trött så lägger han sig ner i första bästa skugga och det är bara att hänga med. Jag hade ändå räknat ut några bänkar på vägen, bänkar som jag visste skulle vara i skuggan, men där skulle inte Iggy ligga ner, nej där skulle han bara stå och se lite uttråkad ut och undra när jag tänkte gå igen. Men en liten stund senare DÅ skulle han minsann ligga ner, utan att där fanns någon sittplats till mig. Här la han sig nästan mitt i en korsning. Jag fick dra med mig honom så att vi åtminstone hamnade lite vid sidan av. Men det är hans vanliga sommarbeteende. När det blir varmt är det knappt lönt att gå promenad mitt på dagen. Så vi får väl se vad det blir för sommar. Idag har han i alla fall fått sin vårklippning och är numera lite mera korthårig. Något som är skönt för honom när det blir varmare ute.

Vädret blev visst kallare

Väderbytet ledde visst till kallare väder istället för till varmare. Nu ska vi ha minusgrader på nätterna och i morgon kan det bli snö igen. Det är verkligen aprilväder i år och ett kallt sådan. Vi hade en varm dag, men utöver det så har det varit kallt. Men vi har haft en hel del sol, vilket gör att det ändå blir lite varmare eftersom solen trots allt värmer.

Så här kan det se ut på promenaden när det är sol och fem grader.

Visst ser det mycket varmare ut? Men det blev en skön promenad. Väldigt skön. Vet bara inte riktigt vad jag ska ha på mig just nu. Det behövs kläder eftersom det inte är så varmt, men så fort du rör dig är det lätt att bli FÖR varm. Men har du för lite så fryser du verkligen. Men så är det på våren.

Hundarna och jag tog oss ut till mossen. Där var det kallt och ganska blåsigt, men väldigt vackert. Bara ett par andra bilar parkerade där. Vi tog oss en ganska lång promenad där. Det är varierande natur. En del av promenaden är i skog, en annan på mossen och en del är lite mittemellan.  Förr när vi gick där så var det smala spångar att gå på. Några ligger fortfarande kvar där.

De ska inte gås på, de har bara inte tagits bort ännu. Jag tyckte bättre om promenaden när vi gick på de där spångarna. Promenaden var längre också. Det märks på min stegräknare, promenaden blir ett par-tre tusen steg kortare nu för tiden. Det verkar som att Iggy också saknar att gå på spångarna, han försöker ofta gå på dem när vi går förbi dem.

Den här gången så blev jag väldig kissnödig. Jag var bara tvungen att sätta mig vid sidan av en stig. Det var mittemellan skog och mosse så jag kunde inte gå så långt in. Men jag hade inte sett en människa på hela promenaden och kunde inte se någon nu heller åt något  håll. Tror ni inte att det kom ett par gåendes med en hund precis när jag var klar! Vilket i och för sig var tur. Att jag var klar alltså. Men det var uppenbart vad jag hade gjort och jag hade inte ordning på mina hundar. Och de var de enda människor jag såg på hela promenaden! Visst är det en nedrans otur. Och bara SÅ typiskt. De enda där och så skulle de komma precis då. Fast, som sagt, hade de kommit bara några sekunder tidigare så hade det varit ännu värre.

Men i alla fall.

Idag fick vi OK från kommunen när det gäller vår pelletskamin så idag har vi testkört den. Och den fungerade, och det blev varmt. Den kommer definitivt att hjälpa oss att få lite värme i köket nästa vinter. Men det är tack och lov långt dit.