Häromåret så ville jag köpa en kaffemaskin. En som det gick att brygga en kopp i. Undersökte olika på marknaden och det slutade med att jag köpte en filterhållare istället. Jag ska vara ärlig, för det mesta dricker vi snabbkaffe här i huset. Men vi har en kaffekvarn och emellanåt använder vi den. När vi ska göra finkaffe i lite större mängd brukar vi göra det i en presskanna.

Jag dricker inte kaffe jätteofta så när jag fixar kaffe händer det att jag gör kaffe på riktigt. Mal bönor och filtrerar kaffe genom mitt filter i min filterhållare. Något som har fungerat bra sedan jag köpte den. Sedan har jag kikat på kaffe videos på youtube. Där jag lärt mig något som heter pour over. Lite förenklat så innebär det att hälla vattnet över kaffet i filtret lite långsammare och i mindre mängd åt gången. Har försökt göra det med vår vanliga vattenkittel, men det har varit lite svårt. Den har en tjock pip och jag har inte lyckats få det att komma ut bara lite åt gången. Så jag har ett tag funderat på att köpa en speciell kittel som finns för det här ändamålet. En pour over kanna. En kittel med en smal svanliknande hals. De jag sett har varit lite för dyra dock. Jag menar, jag är inte någon finsmakare så det har känts lite onödigt att lägga för många kronor på en sådan kanna.

Men nu hittade jag en till ett lite mer tillgängligt pris. Slog till. Så nu är jag kanske en kaffenörd?

Fast jag tror inte det. Inte egentligen. Jag vet inte någonting om kaffebönor och rostning  mm. Köper kaffe som jag tycker är gott helt enkelt. Sedan BLIR det mer smak om det är nymalet, men det är ganska självklart.

Egentligen tror jag att det är det här med att jag gillar procedurer. Det är lite roligare att göra kaffe så här än att bara ta vår vanliga kittel och hälla över allt på en gång. Nu kan jag istället ha en liten procedur när jag gör mitt kaffe. Väger till och med både kaffe och vatten så att det blir lagom mängd. Vilket visat sig inte vara fullt så töntigt som man kan tro. Och sedan ganska länge har jag en mjölkskummare så jag brukar göra min egen latte. Svart kaffe gillar jag inte, framförallt gillar inte min mage det. Vilket leder till att psyket talar om för mig att det inte är gott med svart kaffe.

Så ja, min lilla nya leksak. Som fungerar utmärkt på induktionshäll.

Mars månad började i fredags. I söndags körde de Vasaloppet och jag missade det helt och hållet.  Precis som jag har missat varenda Mellosändning. Är helt enkelt inte intresserad. När det gäller Mello ska jag lyssna på den melodi som vinner det hela när det är klart. Bara så jag vet vilken låt som Sverige kommer att gå vidare med. Slutade titta på melodifestivalen när det blev deltävlingar. Vasaloppet slutade jag vara intresserad för många år sedan. Vilken tristis jag har blivit.

Tänkte på det när jag var på stora köpcentrat häromdagen. Jag gör mina ärenden, tar en fika, och sedan vet jag inte vad jag ska göra där längre. Så det blev bussen hem igen (ja, bilen är fortfarande trasig och vi vet inte när den blir lagad igen). Alltså en tristis även här. Funderade lite på detta. Tänkte först att detta ointresse av shopping på plats beror på att jag blivit äldre. Det har säkert sin del i det det också, men jag tror inte att det i huvudsak är vad det beror på. Jag tror faktiskt att det har med internet att göra. Förut gick jag runt i affärer för att se vilket utbud som fanns. Behövde jag byxor travade jag runt i de affärer som jag gillade och kollade vad de hade för byxor. Nu kollar jag istället på nätet. Shoppar det mesta på nätet också. Dessutom har den klädaffär jag nästan alltid shoppade i lagt ner och jag har inte hittat någon ny som är tillräckligt intressant.

När jag åker till shoppingcentrat nu för tiden så är det för att köpa saker som jag redan innan letat upp på nätet. Jag har kollat om det jag behöver finns i den lokala butiken eller inte. Jag åker inte dit för att kolla in saker, jag åker dit för att köpa det jag redan bestämt mig för. Helt annorlunda än förut.

Våren känns ordentligt nu också. Vi har haft härliga promenader hundarna och jag.

Pollensäsongen är i full gång och jag har börjat käka allergitabletter.

Idag när vi gick var det härligt soligt och fint. Här går vi tillsammans alla tre. En liten selfie.

Vi gick till en av våra bänkar också. Satte mig där i solen. Så här års är det härligt att sitta mitt i solen. Senare på året sätter jag mig hellre i skuggan. Förr i tiden när vi gick till den här bänken så brukade Iggy alltid hoppa upp på bordet. Det gör han inte längre. Istället har Ville tagit över den uppgiften tydligen. Han har gjort det några gånger vid det här laget.

Så våren är här. Den var tidig det här året. Det kan bli snö och is fortfarande, men nu kommer det inte att ligga länge när eller om det kommer. Snödropparna blommar för fullt och tulpanerna har redan kommit upp en bra bit.  Såg att kirskålen också börjat kika upp. Så klart.

Och idag var det dags. Nu har vi vår här. Även om det skulle komma snö och kyla så har vi lik förbaskat vår. När SMHI har sagt att det är vår tar de nämligen inte tillbaka det. Så vi har vår. De senaste dagarna har det dessutom verkligen känts som vår.

Vi var på mossen och även om det var lite snö i kanterna så var det definitivt inte vinter.

Det började bli ganska torrt på de ställen det kunde vara torrt. Vilket innebär att det blöta lyckats ta sig ner i marken.

Vi hade också turen att det var folktomt där. Jag såg någon bil när jag kom dit, men jag såg aldrig någon människa. Ganska ovanligt. Jag kan numera åka dit mitt på dagen, en vanlig vardag, sedan jag slutat jobba, men det är ändå ovanligt att det är helt folktomt. Det brukar helt klart vara mindre folk där, men i princip alltid någon.

Igår tog vi varsin hund. Vi gör det ibland. Något som jag tror framförallt Iggy gillar. Ibland gillar han att få bestämma precis vart vi ska gå och få stanna och lukta precis som han själv vill. Och det var så fint väder här så det var inte riktigt klokt.

Det positiva med det här, förutom att det alltså nu äntligen är erkänt vår, är att jag inte behöver tjata om det längre. Nu är det bara att uppleva.

Och kanske plantera några persiljefrön.

Jag har svårt att inte tänka eller prata om våren. Det börjar kännas så verkligt just nu. Det är plusgrader ute och dagarna är nu mer än märkbart ljusare. Snödropparna är redo med små knoppar i rabatten. Vilket de i och för sig är redan någon gång i januari, men allting hänger på din egen tolkning, inte sant.

Igår var jag tvungen att titta på SMHI igen. För den där definitionen på vår som de har. Och här är den.

”Våren anländer om det råder vårtemperatur sju dygn i följd. Vårtemperatur är det då dygnsmedeltemperaturen är över 0,0°C, men ännu inte sju dygn i följd. Vårens ankomstdatum avser det första dygnet av sju med vårtemperaturer. Den 15 februari har satts som det tidigaste tillåtna datumet för vårens ankomst. Senast möjliga datum för vårens ankomst är den 31 juli.”

I dagsläget ser årtidskartan ut så här.

Och i tiodygnsprognosen finns det just nu inte en minusgrad i sikte så jag hoppas på att vi ska ha meteorologisk vår vilken dag som helst.

Igår behövde jag besöka Elgiganten så jag passade på att samtidigt kika in på det stora köpcentrat. Skulle kika lite och passa på att käka lunch på ett favoritställe. Någon lunch blev det inte, det visade sig att favoritstället hade stängt och ytan där det varit var helt tomt. Det fick bli ett besök på Espressohus istället. Gick runt på stället och kikade, såg minst tre ytterligare tomma butiksytor. Affärer stänger tydligen ner här också, trodde det hände mest i stadskärnan. Såg att det var bokrea och köpte mig ett par böcker, en om kalligrafi och en om fåglar. Ja, jag gillar fåglar.

I övrigt var jag mest uttråkad. Kunde konstatera att jag inte trivs så bra på köpcentrum. Känner alltid likadant när jag är i Göteborg där jag oftast använder Nordstan som en genväg till och från stationen. I-landsproblem.

 

Nu går det verkligen inte att stoppa vårkänslorna. Vi har plusgrader hela tiden, inte många, men plus. Ser någon -1 vid ett tillfälle i tiodygnsprognosen, i övrigt är det plus. Hundarna och jag tog en riktigt lång promenad idag och det man ser då är definitivt inte snö i mängder.

Finns lite snö kvar på de ställen där det varit som skuggigast, men den försvinner snabbt.

Och överallt hör jag vatten som rinner. Bäckarna flödar och runt omkring finns det nya, tillfälliga bäckar eftersom de rännor som finns uppenbarligen inte har räckt till. Vi fick ju ganska mycket snö direkt innan det började töa så det är mycket som ska försvinna. Och snabbt också tydligen. Inte ens i skogen låg det några drivor.

Iggy är fortfarande pigg trots sitt hjärta. Han vill väldigt gärna gå långa promenader. Det var han som gjorde att den här blev så lång. Ville gå åt naturreservatshållet trots att vi egentligen redan i princip gått en promenad.

Jag hade, så klart tagit på mig för varma kläder. Det är att vänja om nu. Jag hoppas verkligen inte det ska komma någon ny vinter nu. Jag räknar inte med att minusgraderna är över, men vi närmar oss slutet av februari. Det räcker med snö och halka nu. Men jag måste erkänna att vintern har känts lite enklare sedan jag slutade jobba och faktiskt kan vara utomhus när det är ljust. Det gör att det inte känns så himla mörkt som det gjorde när jag i princip inte såg något ljus på hela dagen. Då när jag gick till jobbet när det var mörkt och kom hem när det var mörkt.

Imorgon kommer det en hantverkare och ska titta på Lilla huset. Hyresgästerna hörde av sig och sa att det läcker in vatten genom taket. Så nu måste vi reda ut var det kommer ifrån. Och hålla tummarna för att det inte kostar en stor förmögenhet att fixa till det. Vatten är ju en av de värsta sakerna att få problem med. Jag håller en tumme…

Idag har jag ägnat mig åt saker som måste göras ibland, men som är riktigt äckligt att göra. Nämligen rensa avlopp. Skruvat isär under tvättstället och rensat i rören.

Och utöver det så fick maken lyfta ut badkaret så att jag fick göra rent golvet under och även badkaret undertill. Plus fixa även det avloppet.

Jag ska inte gå in på detaljer, men jag är förundrad över att jag alls har något hår kvar på huvudet.

Nu är i alla fall avloppen rensade och vattnet rinner ner ordentligt. Så även om det var äckligt så känns det ganska bra nu efteråt. Förutom att jag känner mig helt lealös.