Jag använder min badkappa varje dag. Framförallt på morgonen. Och så klart när jag har badat. Älskar badkappor som är ganska stora och i tjock frotté. Därför köper jag aldrig en billig badkappa. Även om den senaste badkappan inte kostade så mycket så var det från början en dyr en som jag köpte på rea. Jag köper helt enkelt en dyr och sedan har jag den länge. Så har det varit med min, numera, gamla badkappa. Men häromsistens när jag tvättade den så kände jag att den inte var mjuk längre. Den var tvättad så många gånger nu att den började bli tunn och hård. Det var liksom DEN tvätten som gjorde att badkappan gick från mysig till omysig. Så jag letade efter en ny. Och valde till sist en från Pelle Vävare.

En lång som är dimrosa. Idag kom den hem. Och den är så mjuk och skön. Var tvungen att ta ett bad för att testa den på riktigt. Jättehärlig! Så nu går jag runt och myser i en ny badkappa. Känner mig riktigt nöjd.

Den gamla får nu byta plats med den ännu äldre badkappan och kommer att användas när jag färgar håret. Den ännu äldre åker nu i soporna. Jag är hopplös på att spilla när jag fägar håret så jag använder alltid en gammal badkappa då.

Men en härlig tjock mjuk, ganska stor, badkappa, det är lyx i vardagen det.

Idag har det varit plusgrader under dagen. Och sol. Väldigt fint. Och visst märks det att det har blivit ljusare, märks så mycket. Kolla bara hur fint det var idag. Det här vädret gör verkligen att vårkänslorna sätter fart. Svårt att låta bli.

Kanske inte gjorde så mycket att jag fick gå hundpromenaden nästan två gånger eftersom jag kom på att jag tappat en handske. Visst lite snö/is i kanterna, men det var bara på ett ställe som legat ordentligt i skuggan som det fortfarande fanns en del på gångarna. Inte speciellt många ute heller fast vädret var så fint. Men så var det också mitt i veckan.

Kolla vilken fin Iggy vi har, när han står där i solskenet.

Är alltid så orolig för den där hjärtsvikten som ska komma enligt veterinären. Iggy har klarat sig bra över vintern. Höst och vinter och vår har alltid varit hans årstider.

Det finns risk för att det blir värre när det blir varmare ute. Hoppas det inte blir någon sådan där supervarm sommar i år. De är alltid tunga för Iggy. Det har alltid varit så, men nu påverkar det honom mera. Men ett tag till ska det vara bra. Vi lever på det.

Japp, det utlovade tövädret kom. Så nu ser det helt annorlunda ut i trädgården igen. Lite snö kvar, men utöver det så är det bitvis översvämning.

Förhoppningsvis ska marken snart släppa ner det där vattnet igen. Och som det ser ut nu kommer det att vara plusgrader ganska länge. Någon minusgraden natten mellan torsdag och fredag, men utöver det så ska det vara plusgrader så långt vi kan se. Så förhoppningsvis blir vi av med allting innan nästa frost.

Igår åkte hundarna och jag till ett löpspår här i närheten för att ta en promenad i skogen. Vet inte riktigt vad jag tänkte, men det var uppenbarligen en riktigt dum idé. När vi kom dit visade det sig att parkeringsplatsen var helt isbelagd, detta när jag för en gångs skull INTE tagit med mig mina kängor med dubbar. Vi överlevde parkeringsplatsen och i skogen var det inte is så jag behövde inte vara rädd för att halka omkull. Däremot så hade vi nästan behövt en flotte eller en båt. Det låg tjockt med snö, som när det var snö blivit packad av alla som gått eller sprungit där. Nu var den där snön inte snö längre, utan snösörja. En riktigt blöt sådan också. Som vi bara sjönk ner i. Det var som att gå i kanten av en sjö.

Tack och lov visade det sig att de kängor jag tagit på mig var vattentäta. Dagen innan gick jag en annan promenad med mina vinterkängor, de som är jättebra att gå i snö med, de visade sig emellertid inte vara bra i snösörja. Var dyngsur om fötterna när jag kom hem. Letade därför upp de här andra som då visade sig uppfylla vad jag behövde.

Nåväl, den där skogspromenaden som var tänkt att bli ca fem kilometer blev inte så lång. Ingen av oss tyckte riktigt om att vara ute och gå. Kanske Ville tyckte det var OK, men Iggy och jag var överens om att det var riktigt blött.  Så vi kortade ner turen. Iggy gillade däremot att köra ner huvudet på de få ställen där snön ligger kvar. Något han alltid gjort.

När vi kom till parkeringsplatsen gick jag runt den och behövde inte gå över den. Runt parkeringsplatsen låg det nämligen blötsnö, så där behövde jag inte vara rädd för att halka omkull i alla fall. Och skulle jag gjort det hade jag landat relativt mjukt.

Så det är vad vädret bjuder på just nu. Det ställer så klart till det i mitt huvud. Mitt huvud är nu övertygat om att det ska bli vår, mitt sunda förnuft vet att så inte är fallet, men ja, inte lätt att vinna över den där starka längtan efter vår.

Och så  har det gått ett antal dagar igen. Vi har haft vinter av olika slag. Något som skulle bli en snöstorm med 21 sekundmeter blev bara ett rejält snöfall.

Några extra fina soliga dagar då vi kunnat ta härliga promenader med himmel. Fast med en hel del pulsande, eftersom det hemomkring inte blev plogat och ute i naturen eftersom inte så många gått där. Men vackert var det och mitt höftbälte fortsatte att leverera.

Lite extra kallt har vi också haft emellanåt, typ -16 eller så. Inte något att skryta med i förhållande till de norra delarna av Sverige, men ganska mycket för oss. Det har gällt att komma ihåg att mata fåglarna.

Nu ska det bli regn och tö istället några dagar, det kommer inte att bli speciellt trevligt. Och efter det ska det frysa till igen. Hoppas att all snö hinner försvinna under tödagarna så att inte det blir isgator här sedan. Vi vaknade till nyfallen snö imorse igen så det finns mycket snö som behöver försvinna. Låter kanske lite elakt att önska att snön ska försvinna, men när det är som så att det ska bli tö och regn då är det bästa lösningen. Ska det bli ny omgång med kallt väder är det bättre att inleda den med rena gator istället för med snöslask.

Sitter lite och funderar på att resa iväg någonstans, men kanske väntar tills lite senare. Vi får se. Har kikat lite på restresor, men har konstaterat att även om de låter billiga först så blir de inte lika billiga längre när du skriver in att du vill åka ensam. Då kommer det ofta ett tillägg till som inte är så litet. Den här tiden på året är alltid jobbig för mig och jag har varit så mycket sjuk under slutet av 2023 och början av 2024 så jag har inte riktigt haft orken att bli glad igen ännu. Och även om jag kan hålla med om att det på ett sätt är bra när det är snö och minusgrader hela tiden så låser det samtidigt in mig. Det blir fina promenader med hundarna och de är rena och fina efter promenaderna. Men jag kan inte sätta mig på min cykel och åka vart jag vill. Vi bor i en brant backe och kommunen tycker uppenbarligen inte det är lönt att ploga här  omkring så vi har mycket snö på gatorna och jag litar inte på mig själv tillräckligt bra på cykeln för att klara av att slira runt i snön. Även om jag har vinterdäck på cykeln.

Men det är väl bara att vänta, vintern ska väl gå över den också, även om det dröjer längre än vad jag vill att det ska göra. Och fortsätta fundera på någon liten resa.

Förra helgen så pratade maken och jag om det här med att kasta ut julen. Det kändes inte som att det var någon brådska att göra det, faktum är att det var ganska mysigt med de där ljusstakarna och stjärnorna som lyser. Igår när vi de facto plockade bort julen så tänkte jag att det här med att kasta ut julen tjugo dagar efter jul är ganska väl genomtänkt. För en vecka sedan var det fortfarande så mörkt att ljusstakarna och stjärnorna kändes nästan nödvändiga, men på bara den veckan som gått så har ljuset ändrat sig så mycket att de plötsligt är helt överflödiga. Så nu ligger allting nedpackat igen.

Vi ställer in allt i förrådet under trappan och nu får det stå där till nästa jul.

Mina amaryllisar som jag köpte till jul får dock stå ett tag till. Inte blommade de till jul inte. Tänkte att de kanske skulle vakna till nyår. Nope. Trettondagen? Icke. Men nu! Ni är de röda och fina.

Hyacinten kanske får ryka. Kan förresten rekommendera att sätta hyacinten i en hög vas som jag gjort här, doften stannade huvudsakligen kvar i vasen. Jag tycker att hyacinter är trevliga och jag tycker att doften är fin, men ofta är den alldeles för stark. Blir snuvig av den. Så här gick det alldeles utmärkt.

Dags för en ny vecka!

Visst är det ändå en härlig känsla att sitta lite trött i soffan och veta att du har plockat bort julen, bakat två bröd och gjort en jättestor kålpudding.

En kålpudding som du snart ska äta med lingonsylten du kokte häromdagen.

Och att kålpudding dessutom är något av det godaste du vet.

Idag var hundarna och jag ute i skogen och gick. Jag gick fel så det blev en längre promenad än jag hade tänkt att det skulle bli. Solen sken och snön gnistrade. Det var verkligen riktigt fint ute.

För andra dagen i rad testade jag ett höftbälte jag köpt. Jag fäster hundarnas koppel i bältet och då behöver jag inte hålla kopplen i handen. Fungerar alldeles fantastiskt! Promenixa med två hundar och ha händerna fria. Går kanske inte så bra att använda överallt, men i skogen är det ett alldeles suveränt hjälpmedel. Betydligt enklare att fotografera också. Ingen hund som rör sig precis när jag ska ta bilden. Eller det gör de kanske, men det gör ingen skillnad.

Plus att jag får mer tyngd bakom att hålla emot om de skulle dra. Det har hänt några gånger i vinter när det varit halt att de nästan dragit omkull mig.  Men med bältet är det betydligt lättare att vara den som bestämmer. Tyvärr drar våra hundar ganska mycket när det varit löptikar i spåret innan dem.

Och ögat har inte blivit sämre ännu. Vi  håller en tumme att det fortsätter så.§