Lite för mycket drama

Den här veckan har hitintills innehållit lite mer drama än vad jag egentligen orkar med. Jag hoppas verkligen det är över nu. För det räcker faktiskt. Ska vi ta det dag för dag?

Tisdag: OK – kanske inte superdrama, men i alla fall, snöoväder! Massor av snö på en gång och dessutom minusgrader. Och vi som satt sommardäck på våra cyklar redan. Snön är fortfarande kvar till stor del och det känns inte alls som vår. Men det kommer.

Onsdag: Jag har fått tillgång till att vara i en keramikverkstad som ägs av kulturföreningen och som jag stod i kö till nästan ett år. Men jag kom med till sist och tillbringar en del tid där. Så länge jag tycker det är roligt. Igår skulle jag ta mig dig. Jag gick eftersom cykeln inte var användbar i snön. Kom fram och tog mig in i huset med en tagg som jag fått för ändamålet. Direkt jag kom dit behövde jag gå på toa så det gjorde jag. Och sedan skulle jag ta mig in i själva verkstaden och konstaterade att hela min nyckelknippa var borta. Den där jag hade husnyckel, cykelnyckel och tagg till verkstaden. Jag letade överallt. Maken var snäll och kom dit och hjälpte mig att leta en gång till, men ingen av oss hittade nyckelknippan. Jag började bli övertygad om att jag på något sätt lyckats spola ner dem i toaletten. Fanns liksom inget ställe i övrigt som nyckelknippan bara kunde försvinna på. Inte heller någon människa som skulle kunna ha tagit den.

Bara att åka hem igen. Väl hemma tog jag kontakt med rätt personer som skulle se till att andra hade ögonen öppna efter mina nycklar och att få tag i en ny tagg. Värst var att bli av med min cykelnyckel för jag hade bara två och nu hade jag bara en. Beställde en samsung-tagg för att i alla fall hitta den kvarvarande nyckeln om den skulle försvinna. När jag hållit på med allt det där hemma så tänkte jag fixa en kopp te till mig. Då känner jag hur något rör sig vid ena foten och plötsligt trillar nyckelknippan ut ur mitt byxben! Jag kände sådan lättnad. Men samtidigt så hade allt drama tagit ganska hårt på mig. Bara att meddela alla jag meddelat  innan att det hade löst sig. Bara undrar hur fasiken nycklarna kunde legat där i byxbenet utan att jag märkt dem ens!

Idag – torsdag: Idag hade jag tid hos tandhygienisten klockan 13.00.  Promenixade ner till stan och besökte tandhygienisten. Allt gick bra, hon gick igenom mina tänder, rensade lite tandsten och skickade iväg mig med lite förhållningsordrar. Blev OK pris också 450 kr cirkus eftersom jag hade två års tandvårdsbidrag att använda. Gick till apoteket som ligger precis bredvid och köpte de tandvårdsprodukter hon förordat. Sedan tänkte jag att jag skulle ta mig en lunch på stan. Det ligger en restaurang väldigt nära Folktandvården och jag gick dit och beställde spätta. Inte var det speciellt gott inte, men jag åt upp det. När jag var klar tyckte jag en tand kändes konstig så jag trodde att något fastnat på den. Icke. Istället hade tanden gått sönder. En bit av den hade ramlat av!!! Jag tog mig tillbaka till Folktandvården och de fixade en tid till mig femtio minuter senare. Vilket jag tyckte var superbra, vete tusan om jag hade fixat att vänta till imorgon (vilket jag så klart om jag hade varit tvungen till det). Så jag satte mig i väntrummet och kollade in Fader Brown  på SVT. Jag kom in så småningom och då var det en gammal amalgamplomp som hade expanderat och gjort att en flisa av tanden åkt av. Kanske hade den blivit lite hjälpt av tandhygiensiten när hon rensade tandsten? (Min egen teori). Tandläkaren tog bort den gamla plomben och satte i nytt grejsimojs i tanden och allting blev fixat där och då. Till en kostnad av 1800 spänn. Så även om det inte var roligt så blev det löst. Tog större delen av dagen, men det kommer ju en dag i morgon också förhoppningsvis.

Jag bara konstaterar att imorgon vill jag ha en lugn och fin dag. Inget drama. Bara lugn och skönt. Vid det här laget tycker jag att jag är värd det.

Snacka om aprilväder

Igår var det den 2 april. Det var min systers födelsedag. En gång när hon fyllde jämnt så gömde hon sig hos oss för att slippa uppvaktning. Det året var det 25 grader varmt den 2 april. Vi var ute och gick och blev alldeles för varma. Folk gick omkring i t-shirt och shorts.

Igår snöade det. Och snöade. Och snöade. Och var minusgrader. Så här såg det ut i morse.

Kolla den skottade gången. Ganska mycket snö på en dag.

På E4:an blev det stopp, lastbilarna stoppade upp för resten av bilarna. Vi var  på bio igår, gick på en tidig föreställning som började 14.40. När vi gick därifrån var vädret OK, men det började snöa ordentligt innan vi kom hem och sedan bara fortsatte det. Snöade så tjockt att det inte att ge se grannarnas hus. Ingen gick i t-shirt och shorts.

Visst är det lite fascinerande. Ett år kan det vara 25 grader varmt en dag och ett annat år kan det vara minusgrader samma datum.

Vilken vårdag

Idag har det varit  sol och blå himmel och en helt underbart vacker vårdag. Hundarna och jag gick till vårt nya naturreservat vi har här i närheten. Det är härligt att bo relativt centralt i en stad, men ändå ha flera så bra promenader i närheten som vi har. Även om jag hade tänkt gå åt ett annat håll idag, något som Iggy inte var överens med mig om. Så jag fick ge mig, men även om vi gick lite annorlunda än jag hade planerat så hamnade vi på det ställe jag hade tänkt hamna på ändå. Och där gick vi runt lite. Vi kom till pölen där paddorna brukar träffas och para sig på våren. Konstaterade att där var vatten i den. För ett par år sedan var den helt torr redan på våren och jag vet inte var paddorna tog vägen.

Någonstans måste de i alla fall ha tagit vägen, för när vi stod och tittade där en stund så såg jag något som rörde sig. Fick titta lite närmare och såg då att där redan fanns en massa paddor på plats. Alltså har de lyckats överleva även om de missade ett års parning på sitt favoritställe.

Bilden är inte så tydlig, det är trots allt en bild med mobilkameran, men visst syns paddorna där. Sitter och sticker huvudet över vattnet. En del av dem kommer nog att låta lite.

Andra hade redan kommit igång med det de kommit dit för.

Så det var roligt. Jag gick förbi den större dammen utan att kolla så jag vet inte om grodorna är på plats ännu, de håller nämligen till där. Får gå tillbaka och kolla imorgon eller i övermorgon. Det är lätt att missa, de är inte där så länge.

Alltså, en vacker lyckad vårdag.

Att fylla elva år

Det är sant, idag fyller Iggy elva år. Inte för han bryr sig så mycket. Visst han fick massor med tonfisk i maten och lite vid sidan av (han älskar tonfisk) och en massa grattisar. Fast jag tror inte han förstår att vi säger grattis, bara att vi är glada. Plus att maten var alldeles otroligt god idag.

Jag såg till att ta en elvaårsbild i alla fall. Och en skogspromenad har vi fixat, det är ju aldrig fel.

Jag har skrivit tidigare om hans hjärta, som är för stort. Inte bara känslomässigt utan även fysiskt. Förra våren när vi gjorde hans årliga ultraljud så visade det sig att det blivit sämre och att han kunde få hjärtsvikt när som helst. Vi fick tabletter som vi skulle använda om detta hände.

Tack och lov har det inte hänt ännu och jag är så glad för det. Hoppas att det dröjer länge än. Och för både Iggys och min egen skull så hoppas jag att det inte blir en för varm sommar för det är ansträngande för oss båda. Men idag har det oavsett varit födelsedag och jag hoppas innerligt att det blir några till.

Vi tog oss till mossen

Det börjar verkligen kännas som vår ute. Inte för att det är jättevarmt eller så, men luften är annorlunda, det går inte att förklara på något annat sätt. I skogen känns det grönare och blåbärsrisen börjar bli lite tjockare, så det finns blad på gång där.

I trädgården har det börjat komma små blad på en del växter och tulpanerna är också ordentligt på väg upp. Även om det känts som en relativt tidig vår så tror jag inte påskliljorna kommer att blomma till påsk.

Hundarna är roliga när de är ute. De är inte några blodsbröder eller så och inomhus kan åtminstone Iggy tjura lite om han tycker att Ville tar sig in på hans personliga sfär. Men ute är de polare, där stöttar de varandra och kan till och med gå nära varandra. Riktigt nära varandra. Jag tycker själv det är lite svårt att förstå sig på deras relation, men på något sätt är de lite beroende av varandra. Ofta är det så att hittar man en hund så finns den andra någonstans i närheten.

Det var riktigt skönt därute idag. Och jag såg bara en enda annan människa. Det är bäst att gå där nu innan det blir riktigt varmt ute, för sedan dyker det upp massor med folk. Någon gång skulle jag kanske ta mig i kragen och gå den ännu längre turen där på mossen. Men då måste jag ha med mig något till mig själv att äta och dricka tror jag.

Vi såg också sångsvanar. De brukar hålla till där på mossen. De flyttar över vintern så de har i alla fall bestämt sig för att det var dags att komma tillbaka.

En talgoxe har visat intresse för holken i körsbärsträdet. Det gör mig alltid lite orolig för det brukar bo en flugsnappare där och de är kända för att slänga ut talgoxar. Har vi tur så blir talgoxungarna flygga innan flugsnapparen kommer. Jag får hoppas på det, om nu talgoxen flyttar in.

Själv sitter jag och är lite sugen på att köpa något enkelt växthus i plast. Kräver inte så mycket arbete att sätta upp. Men jag har inte bestämt mig ännu, måste mäta lite i trädgården innan jag bestämmer mig. Men det skulle vara trevligt med lite tomater t.ex. Har haft tomater utomhus, men det blir inte riktigt den mängden. Eller så är det fel på trädgårdsmästaren. Vilket jag inte skulle räkna som omöjligt.

Men oavsett så kommer våren nu.

Har jag blivit en kaffenörd

Häromåret så ville jag köpa en kaffemaskin. En som det gick att brygga en kopp i. Undersökte olika på marknaden och det slutade med att jag köpte en filterhållare istället. Jag ska vara ärlig, för det mesta dricker vi snabbkaffe här i huset. Men vi har en kaffekvarn och emellanåt använder vi den. När vi ska göra finkaffe i lite större mängd brukar vi göra det i en presskanna.

Jag dricker inte kaffe jätteofta så när jag fixar kaffe händer det att jag gör kaffe på riktigt. Mal bönor och filtrerar kaffe genom mitt filter i min filterhållare. Något som har fungerat bra sedan jag köpte den. Sedan har jag kikat på kaffe videos på youtube. Där jag lärt mig något som heter pour over. Lite förenklat så innebär det att hälla vattnet över kaffet i filtret lite långsammare och i mindre mängd åt gången. Har försökt göra det med vår vanliga vattenkittel, men det har varit lite svårt. Den har en tjock pip och jag har inte lyckats få det att komma ut bara lite åt gången. Så jag har ett tag funderat på att köpa en speciell kittel som finns för det här ändamålet. En pour over kanna. En kittel med en smal svanliknande hals. De jag sett har varit lite för dyra dock. Jag menar, jag är inte någon finsmakare så det har känts lite onödigt att lägga för många kronor på en sådan kanna.

Men nu hittade jag en till ett lite mer tillgängligt pris. Slog till. Så nu är jag kanske en kaffenörd?

Fast jag tror inte det. Inte egentligen. Jag vet inte någonting om kaffebönor och rostning  mm. Köper kaffe som jag tycker är gott helt enkelt. Sedan BLIR det mer smak om det är nymalet, men det är ganska självklart.

Egentligen tror jag att det är det här med att jag gillar procedurer. Det är lite roligare att göra kaffe så här än att bara ta vår vanliga kittel och hälla över allt på en gång. Nu kan jag istället ha en liten procedur när jag gör mitt kaffe. Väger till och med både kaffe och vatten så att det blir lagom mängd. Vilket visat sig inte vara fullt så töntigt som man kan tro. Och sedan ganska länge har jag en mjölkskummare så jag brukar göra min egen latte. Svart kaffe gillar jag inte, framförallt gillar inte min mage det. Vilket leder till att psyket talar om för mig att det inte är gott med svart kaffe.

Så ja, min lilla nya leksak. Som fungerar utmärkt på induktionshäll.

Det blev mars

Mars månad började i fredags. I söndags körde de Vasaloppet och jag missade det helt och hållet.  Precis som jag har missat varenda Mellosändning. Är helt enkelt inte intresserad. När det gäller Mello ska jag lyssna på den melodi som vinner det hela när det är klart. Bara så jag vet vilken låt som Sverige kommer att gå vidare med. Slutade titta på melodifestivalen när det blev deltävlingar. Vasaloppet slutade jag vara intresserad för många år sedan. Vilken tristis jag har blivit.

Tänkte på det när jag var på stora köpcentrat häromdagen. Jag gör mina ärenden, tar en fika, och sedan vet jag inte vad jag ska göra där längre. Så det blev bussen hem igen (ja, bilen är fortfarande trasig och vi vet inte när den blir lagad igen). Alltså en tristis även här. Funderade lite på detta. Tänkte först att detta ointresse av shopping på plats beror på att jag blivit äldre. Det har säkert sin del i det det också, men jag tror inte att det i huvudsak är vad det beror på. Jag tror faktiskt att det har med internet att göra. Förut gick jag runt i affärer för att se vilket utbud som fanns. Behövde jag byxor travade jag runt i de affärer som jag gillade och kollade vad de hade för byxor. Nu kollar jag istället på nätet. Shoppar det mesta på nätet också. Dessutom har den klädaffär jag nästan alltid shoppade i lagt ner och jag har inte hittat någon ny som är tillräckligt intressant.

När jag åker till shoppingcentrat nu för tiden så är det för att köpa saker som jag redan innan letat upp på nätet. Jag har kollat om det jag behöver finns i den lokala butiken eller inte. Jag åker inte dit för att kolla in saker, jag åker dit för att köpa det jag redan bestämt mig för. Helt annorlunda än förut.

Våren känns ordentligt nu också. Vi har haft härliga promenader hundarna och jag.

Pollensäsongen är i full gång och jag har börjat käka allergitabletter.

Idag när vi gick var det härligt soligt och fint. Här går vi tillsammans alla tre. En liten selfie.

Vi gick till en av våra bänkar också. Satte mig där i solen. Så här års är det härligt att sitta mitt i solen. Senare på året sätter jag mig hellre i skuggan. Förr i tiden när vi gick till den här bänken så brukade Iggy alltid hoppa upp på bordet. Det gör han inte längre. Istället har Ville tagit över den uppgiften tydligen. Han har gjort det några gånger vid det här laget.

Så våren är här. Den var tidig det här året. Det kan bli snö och is fortfarande, men nu kommer det inte att ligga länge när eller om det kommer. Snödropparna blommar för fullt och tulpanerna har redan kommit upp en bra bit.  Såg att kirskålen också börjat kika upp. Så klart.

En morgonrutin

När husse jobbar hemma ligger hundarna oftast i hans arbetsrum när jag stiger upp. Eftersom jag inte är någon morgopigg person har han nämligen alltid börjat jobba innan jag stiger upp. På helgerna och de dagar maken går till kontoret är jag mer intressant. Oftast kommer båda hundarna upp till sovrummet när maken har gått till jobbet. När jag väl går upp börjar jag med att tvätta mig i badrummet. Det har Ville lärt sig. Så när jag går upp går han till balkongdörren. Balkongdörren är i mitt badrum eftersom det är en balkong utanför mitt badrum (makens badrum är där nere). När han går till dörren så brukar jag släppa ut honom. Samtidigt brukar jag slänga ut mina kuddar för luftning. Ville går ut och kollar läget. Ställer sig på bakbenen och kontrollerar att allting är som det ska. Om det är det så lägger han sig därute.

Jag tvättar mig och gör mig i ordning. När jag är färdigklädd och klar så öppnar jag balkongdörren och säger ”Nu är det dags att gå in”. Då reser han sig helt enkelt och går in. Inget tjat. Detta gör vi nästan varje morgon.

Också en morgonrutin.