Idag har det varit  sol och blå himmel och en helt underbart vacker vårdag. Hundarna och jag gick till vårt nya naturreservat vi har här i närheten. Det är härligt att bo relativt centralt i en stad, men ändå ha flera så bra promenader i närheten som vi har. Även om jag hade tänkt gå åt ett annat håll idag, något som Iggy inte var överens med mig om. Så jag fick ge mig, men även om vi gick lite annorlunda än jag hade planerat så hamnade vi på det ställe jag hade tänkt hamna på ändå. Och där gick vi runt lite. Vi kom till pölen där paddorna brukar träffas och para sig på våren. Konstaterade att där var vatten i den. För ett par år sedan var den helt torr redan på våren och jag vet inte var paddorna tog vägen.

Någonstans måste de i alla fall ha tagit vägen, för när vi stod och tittade där en stund så såg jag något som rörde sig. Fick titta lite närmare och såg då att där redan fanns en massa paddor på plats. Alltså har de lyckats överleva även om de missade ett års parning på sitt favoritställe.

Bilden är inte så tydlig, det är trots allt en bild med mobilkameran, men visst syns paddorna där. Sitter och sticker huvudet över vattnet. En del av dem kommer nog att låta lite.

Andra hade redan kommit igång med det de kommit dit för.

Så det var roligt. Jag gick förbi den större dammen utan att kolla så jag vet inte om grodorna är på plats ännu, de håller nämligen till där. Får gå tillbaka och kolla imorgon eller i övermorgon. Det är lätt att missa, de är inte där så länge.

Alltså, en vacker lyckad vårdag.

Det börjar verkligen kännas som vår ute. Inte för att det är jättevarmt eller så, men luften är annorlunda, det går inte att förklara på något annat sätt. I skogen känns det grönare och blåbärsrisen börjar bli lite tjockare, så det finns blad på gång där.

I trädgården har det börjat komma små blad på en del växter och tulpanerna är också ordentligt på väg upp. Även om det känts som en relativt tidig vår så tror jag inte påskliljorna kommer att blomma till påsk.

Hundarna är roliga när de är ute. De är inte några blodsbröder eller så och inomhus kan åtminstone Iggy tjura lite om han tycker att Ville tar sig in på hans personliga sfär. Men ute är de polare, där stöttar de varandra och kan till och med gå nära varandra. Riktigt nära varandra. Jag tycker själv det är lite svårt att förstå sig på deras relation, men på något sätt är de lite beroende av varandra. Ofta är det så att hittar man en hund så finns den andra någonstans i närheten.

Det var riktigt skönt därute idag. Och jag såg bara en enda annan människa. Det är bäst att gå där nu innan det blir riktigt varmt ute, för sedan dyker det upp massor med folk. Någon gång skulle jag kanske ta mig i kragen och gå den ännu längre turen där på mossen. Men då måste jag ha med mig något till mig själv att äta och dricka tror jag.

Vi såg också sångsvanar. De brukar hålla till där på mossen. De flyttar över vintern så de har i alla fall bestämt sig för att det var dags att komma tillbaka.

En talgoxe har visat intresse för holken i körsbärsträdet. Det gör mig alltid lite orolig för det brukar bo en flugsnappare där och de är kända för att slänga ut talgoxar. Har vi tur så blir talgoxungarna flygga innan flugsnapparen kommer. Jag får hoppas på det, om nu talgoxen flyttar in.

Själv sitter jag och är lite sugen på att köpa något enkelt växthus i plast. Kräver inte så mycket arbete att sätta upp. Men jag har inte bestämt mig ännu, måste mäta lite i trädgården innan jag bestämmer mig. Men det skulle vara trevligt med lite tomater t.ex. Har haft tomater utomhus, men det blir inte riktigt den mängden. Eller så är det fel på trädgårdsmästaren. Vilket jag inte skulle räkna som omöjligt.

Men oavsett så kommer våren nu.

Häromåret så ville jag köpa en kaffemaskin. En som det gick att brygga en kopp i. Undersökte olika på marknaden och det slutade med att jag köpte en filterhållare istället. Jag ska vara ärlig, för det mesta dricker vi snabbkaffe här i huset. Men vi har en kaffekvarn och emellanåt använder vi den. När vi ska göra finkaffe i lite större mängd brukar vi göra det i en presskanna.

Jag dricker inte kaffe jätteofta så när jag fixar kaffe händer det att jag gör kaffe på riktigt. Mal bönor och filtrerar kaffe genom mitt filter i min filterhållare. Något som har fungerat bra sedan jag köpte den. Sedan har jag kikat på kaffe videos på youtube. Där jag lärt mig något som heter pour over. Lite förenklat så innebär det att hälla vattnet över kaffet i filtret lite långsammare och i mindre mängd åt gången. Har försökt göra det med vår vanliga vattenkittel, men det har varit lite svårt. Den har en tjock pip och jag har inte lyckats få det att komma ut bara lite åt gången. Så jag har ett tag funderat på att köpa en speciell kittel som finns för det här ändamålet. En pour over kanna. En kittel med en smal svanliknande hals. De jag sett har varit lite för dyra dock. Jag menar, jag är inte någon finsmakare så det har känts lite onödigt att lägga för många kronor på en sådan kanna.

Men nu hittade jag en till ett lite mer tillgängligt pris. Slog till. Så nu är jag kanske en kaffenörd?

Fast jag tror inte det. Inte egentligen. Jag vet inte någonting om kaffebönor och rostning  mm. Köper kaffe som jag tycker är gott helt enkelt. Sedan BLIR det mer smak om det är nymalet, men det är ganska självklart.

Egentligen tror jag att det är det här med att jag gillar procedurer. Det är lite roligare att göra kaffe så här än att bara ta vår vanliga kittel och hälla över allt på en gång. Nu kan jag istället ha en liten procedur när jag gör mitt kaffe. Väger till och med både kaffe och vatten så att det blir lagom mängd. Vilket visat sig inte vara fullt så töntigt som man kan tro. Och sedan ganska länge har jag en mjölkskummare så jag brukar göra min egen latte. Svart kaffe gillar jag inte, framförallt gillar inte min mage det. Vilket leder till att psyket talar om för mig att det inte är gott med svart kaffe.

Så ja, min lilla nya leksak. Som fungerar utmärkt på induktionshäll.

Mars månad började i fredags. I söndags körde de Vasaloppet och jag missade det helt och hållet.  Precis som jag har missat varenda Mellosändning. Är helt enkelt inte intresserad. När det gäller Mello ska jag lyssna på den melodi som vinner det hela när det är klart. Bara så jag vet vilken låt som Sverige kommer att gå vidare med. Slutade titta på melodifestivalen när det blev deltävlingar. Vasaloppet slutade jag vara intresserad för många år sedan. Vilken tristis jag har blivit.

Tänkte på det när jag var på stora köpcentrat häromdagen. Jag gör mina ärenden, tar en fika, och sedan vet jag inte vad jag ska göra där längre. Så det blev bussen hem igen (ja, bilen är fortfarande trasig och vi vet inte när den blir lagad igen). Alltså en tristis även här. Funderade lite på detta. Tänkte först att detta ointresse av shopping på plats beror på att jag blivit äldre. Det har säkert sin del i det det också, men jag tror inte att det i huvudsak är vad det beror på. Jag tror faktiskt att det har med internet att göra. Förut gick jag runt i affärer för att se vilket utbud som fanns. Behövde jag byxor travade jag runt i de affärer som jag gillade och kollade vad de hade för byxor. Nu kollar jag istället på nätet. Shoppar det mesta på nätet också. Dessutom har den klädaffär jag nästan alltid shoppade i lagt ner och jag har inte hittat någon ny som är tillräckligt intressant.

När jag åker till shoppingcentrat nu för tiden så är det för att köpa saker som jag redan innan letat upp på nätet. Jag har kollat om det jag behöver finns i den lokala butiken eller inte. Jag åker inte dit för att kolla in saker, jag åker dit för att köpa det jag redan bestämt mig för. Helt annorlunda än förut.

Våren känns ordentligt nu också. Vi har haft härliga promenader hundarna och jag.

Pollensäsongen är i full gång och jag har börjat käka allergitabletter.

Idag när vi gick var det härligt soligt och fint. Här går vi tillsammans alla tre. En liten selfie.

Vi gick till en av våra bänkar också. Satte mig där i solen. Så här års är det härligt att sitta mitt i solen. Senare på året sätter jag mig hellre i skuggan. Förr i tiden när vi gick till den här bänken så brukade Iggy alltid hoppa upp på bordet. Det gör han inte längre. Istället har Ville tagit över den uppgiften tydligen. Han har gjort det några gånger vid det här laget.

Så våren är här. Den var tidig det här året. Det kan bli snö och is fortfarande, men nu kommer det inte att ligga länge när eller om det kommer. Snödropparna blommar för fullt och tulpanerna har redan kommit upp en bra bit.  Såg att kirskålen också börjat kika upp. Så klart.

Och idag var det dags. Nu har vi vår här. Även om det skulle komma snö och kyla så har vi lik förbaskat vår. När SMHI har sagt att det är vår tar de nämligen inte tillbaka det. Så vi har vår. De senaste dagarna har det dessutom verkligen känts som vår.

Vi var på mossen och även om det var lite snö i kanterna så var det definitivt inte vinter.

Det började bli ganska torrt på de ställen det kunde vara torrt. Vilket innebär att det blöta lyckats ta sig ner i marken.

Vi hade också turen att det var folktomt där. Jag såg någon bil när jag kom dit, men jag såg aldrig någon människa. Ganska ovanligt. Jag kan numera åka dit mitt på dagen, en vanlig vardag, sedan jag slutat jobba, men det är ändå ovanligt att det är helt folktomt. Det brukar helt klart vara mindre folk där, men i princip alltid någon.

Igår tog vi varsin hund. Vi gör det ibland. Något som jag tror framförallt Iggy gillar. Ibland gillar han att få bestämma precis vart vi ska gå och få stanna och lukta precis som han själv vill. Och det var så fint väder här så det var inte riktigt klokt.

Det positiva med det här, förutom att det alltså nu äntligen är erkänt vår, är att jag inte behöver tjata om det längre. Nu är det bara att uppleva.

Och kanske plantera några persiljefrön.