Vispegröt

När vi växte upp fick vi alltid vispegröt när lingonen var mogna i skogen. Eller om mamma fått tag i röda vinbär. Till det hade vi gräddmjölk, dvs vanlig mjölk som man blandat lite visp-eller kaffegrädde i. Och det var fest varje gång för vi tyckte det var så himla gott. Det tycker jag fortfarande. Jag har tänkt lägga ut receptet här hur många gånger som helst för att ha det lättillgängligt, men glömmer konstant. Nu finns det i alla fall här. Jag har sett på nätet att det finns olika sätt att göra vispegröt, men så här gjorde min mamma och så här gör jag (förutom att mamma alltid vispade för hand och det gör INTE jag).

Vispegröt

Ingredienser

Lingon eller röda vinbär(svarta fungerar också, se nedan)
Vatten
Mannagryn 1,5 dl per 1 l vätska
ca 1 dl socker till 1 l vätska

Gör så här

Plocka dina bär, de behöver inte vara så finrensade, i vart fall med  vinbär är det helt OK att ha lite blad kvar. Häll dem i en gryta och häll på vatten så att det täcker bären och lite till.

Vispegröt Lägg på ett lock och låt det koka tills bären är urkokta och bleka.

Sila sedan bort bären, men se till att pressa ordentligt med en sked så att man får ut allt det gotta ur bären.

Mät upp hur mycket vätska det blir. Häll sedan ner vätskan i grytan och koka upp den. Låt den småkoka samtidigt som du häller i socker. Det är svårt att säga exakt hur mycket eftersom det beror på hur sura bären är. Smaka helt enkelt av tills du tycker det är lagom sött.

När det är lagom sött kokar du helt enkelt mannagrynsgröt. Ca 1,5 dl mannagryn per 1 l vätska ska det vara. Det är därför det är viktigt att mäta upp hur mycket vätska du har så att du sedan kan räkna ut hur mycket mannagryn som behövs.

När gröten är färdigkokt ska den vispas till den blir sval. Jag häller över den i min Kitchenaid och låter den sköta jobbet.

2015-07-30_01-38-05
2015-07-30_01-35-07
Och det är bara att låta den köra tills jag får ett luftigt ljusrosa fluff.

Vispegröt vispgröt

Det rosa fluffet äter du sedan med mjölk eller gräddmjölk (dvs mjölk blandat med lite visp- eller kaffegrädde). Mums. Jag har även testat att göra det på svarta vinbär och även det var väldigt gott.

En ny klocka

Vi har länge velat ha en klocka i köket. Jag har dock velat ha RÄTT klocka där så det har fått vänta. Häromdagen var jag inne i en butik och där hängde den. Rätt klocka. Så det blev ett inköp. Och igår kom den upp.

Och jag är nöjd. Den passar perfekt in i vårt kök. Och ja, fönstret till höger ska målas så småningom. När vi kommer så långt. Just nu är listan med saker att göra väldigt lång och det gäller att ta en sak i taget. Nu har vi klockan i köket i alla fall.

Kakelugnssnubbarna ska förhoppningsvis komma den första veckan i februari. Har vi i vart fall preliminärt bokat. Det ska bli så härligt att få det gjort. Nästan som att uppfylla en liten dröm.

Tyvärr verkar det inte som att jag får min symaskin idag. I så fall hade hon förmodligen ringt vid det här laget. Jag får väl försöka stå ut till nästa vecka, jag är dock inte alldeles säker på hur det ska gå till!!! Jag vill ju NU.

Förväntan

Igår sydde jag ett par stickfodral. Ett till mina långa stickor och ett till mina strumpstickor. Jag ska sy ett till mina rundstickor också, men orkade inte mer än två olika igår.  När jag satt där blev jag återigen förbannad på min symaskin. Den vill gärna fixa till trådsnurror på baksidan. Det är väl egentligen mitt fel en hel del för symaskinen behöver väl egentligen en ordentlig genomgång. Så jag satt och tänkte att jag skulle ta och lämna in den för rengöring och service. Sedan tänkte jag om. Jag kom fram till att jag faktiskt vill ha en ny symaskin. Den jag har är 15-20 år gammal så jag kom fram till att det var dags att byta ut den mot en nyare yngre modell helt enkelt. Så jag satte mig ner i mitt soffhörn och började surfa lite på nätet. Och konstaterade att det finns lite andra maskiner på marknade nu än när jag shoppade sist.Det gjorde mig ännu säkrare på att det var dags att byta.

Så idag gick jag till symaskinsbutiken. Jag hade funderat på två olika modeller som jag pratade med henne om. Och det var en bra butiksinnehavare. Istället för att pracka på mig den dyrare av de två så övertalade hon mig att ta den billigare. Hon menade på att man faktiskt fick mer för pengarna där. Så den blev det. Och hon tar in min gamla Bernina som inbyte också. Helt perfekt! Tyvärr hade hon inte maskinen inne så jag får vänta lite. Har jag tur kan den komma på fredag. Har jag otur kommer den inte förrän nästa vecka. Så jag håller tummen för fredag så klart.  Och nu får jag nog vänta med att sy det sista tygfodralet tills jag får min nya maskin. Så här kommer den att se ut.

En Pfaff Ambition 1.5 kommer alltså snart att flytta in här. Väldigt snart hoppas jag!

Premiär

…eller vad man nu ska kalla det. Men nu har jag i alla fall uppdaterat min sida till en ny version och även gjort om designen. Jag bygger ju själv så det tar sin lilla stund att fixa till både det ena och det andra. Det kan mycket väl vara som så att jag inte är nöjd och fortsätter fixa lite, men nu är jag i alla fall nöjd för tillfället och tror att jag gått igenom och fixat olika detaljer. Hittar ni något mysko så uppskattar jag om ni säger till.

Vi har haft det lugnt över jul och nyårsfirandet. Vi tänker väl komma igång igen nu med renoverandet. Den här pausen har varit nödvändig och skön. Jag är fortfarande så nöjd med att vi flyttade upp TV, soffa mm till blå rummet. Det är väldigt  skönt att ha någonstans att vara som inte är mitt i en renovering. Jag har mitt soffhörn häruppe nu. Här kryper jag upp och pysslar med mitt. Nu har det varit hemsideuppdatering under ganska många kvällar. Detta ska nu bytas ut mot stickande och ullfixande är tanken. Mitt soffhörn är viktigt för mig. Jag har alltid haft ett sådant som mitt lilla krypin. Vår nuvarande soffa är ganska lång och i ett sammetsliknande material. Sådant material ska vi inte ha igen. Alldeles för ömtåligt. Vi har brukat täcka den med två olika överkast som ska vara lättare att tvätta. Jag blev emellertid så trött på de där överkasten, de matchar inte varandra och börjar dessutom bli slitna. Till sist hittade jag ett tyg på nätet som jag investerade i. Och jag blev så nöjd. Så här ser det ut i mitt soffhörn nu för tiden.

Hela soffan är idag så här blommig och härlig. Jag blir glad av att komma in i rummet och se färgerna. Och krypa upp i mitt soffhörn.

Nya tider

Idag har vi städat. Det lilla vi nu kan städa. Maken har jobbat med första våningen och jag med andra. Bland annat blev badrummet här uppe rengjort. Det är egentligen ett ganska underligt badrum. Eller badrum. Det är dusch och toa. Vi har ju tyvärr inte något badrum. Men jag kallar det i alla fall för badrum. Och badrummet här uppe är som ett L. Först är det långt och smalt och så i den andra delen av L:et finns själva duschen. Det här är ett exempel på förändringar som gjorts därför att utrymme saknats.

När det här huset byggdes fanns inte några toaletter inomhus. Någonstans i trädgården fanns det utedass.

Vårt hus har inte så jättestora rum. Eller så många. En gång i tiden var det två lägenheter om två rum och kök. Mot den bakre väggen fanns det ett skafferi på varje våning och det fanns också en trappa som sträckte sig upp till vinden. Och utanför trappan och skafferiet fanns det också en balkong/veranda. När man sedan behövde toaletter så var det de här utrymmena som man använde sig av. Plus att en del av balkongen på varje våning byggdes in och blev själva duschutrymmena. På första våningen gjorde man en mindre toalett med dusch av en del av trappuppgången och balkongdelen. På andra våningen ville man troligen ha lite mera utrymme så där fick både skafferi, trappuppgångoch en delen av balkongen bli ett nytt utrymme. Vilket resulterade i ett avlångt badrum.

Längst hitåt och in till vänster ligger duschen.
I taket finns det en lucka till vinden. Kanske inte bästa stället att ha en lucka till vinden på, men där är den i alla fall.
Dörren till vänster som syns mellan dusch och handfat är dörren till balkongen. Vår toa måste vara en av de få toaletter som har en egen balkong. Men så blir det när det blir nya användningsområden av utrymmen.
Och för en gångs skull är det också nystädat. Som synes är jag inte så mycket för lull-lull. Tycker bara att det blir jobbigt att städa. Har tänkt mig få upp någon tavla härinne någon dag. Kanske. Och så har jag tänkt mig att hitta en gammal kista istället för plastlådan nere till höger. Där har jag nämligen lite rengöringsmedel och annat. Den ska således någon dag bytas ut mot en kista. Så blir där inte så mycket damm heller.

Av någon anledning så tyckte jag att bilden blev trevligare i sepia.

Det är skönt med semester

Nu har det gått en dryg vecka av vår semester på Gran Canaria. Ingen av oss har tidigare varit på Kanarieöarna och jag får erkänna att jag hade nog lite fördomar. Kanske förorsakade av filmen ”Sällskapsresan” på sin tid. Eller kanske bara okunskap. Jag hade faktiskt inte någon aning om att det fanns så mycket vackert på den här ön. Och ett ljuvligt klimat.

Jag letade efter ett lugnt ställe när jag letade hotell. Utan barnfamiljer. Vi behövde liksom lugn och ro. Jag hittade det här på norra sidan av ön, med bra rabatter under större delen av vår vistelse. Det lät bra och jag bokade hotellet. Senare läste jag att det kan vara lite kallare på norra sidan av ön. Och regna lite mera. Upp till fem grader kallare än södra sidan av ön läste jag. Och då det är vinter här också, och inte så varmt som annars så kanske det skulle bli för kallt. Allt jag läste gjorde att jag nojade en del innan vi åkte. Tänk om jag hade bokat fel hotell? Tänk om vi skulle gå runt i ösregn och frysa? Jag hade stora problem med vad jag skulle packa eftersom jag inte var hundra på vad det var för väder. Vilket också gjorde att jag som vanligt har för mycket saker med mig.

Och nu när vi är här så har jag inte någon aning om varför jag nojade mig. Än så länge har vi haft oförskämt bra väder. ”Synd att du bokade oss på den kalla sidan” sa maken när han första gången här lutade sig tillbaka i solstolen, nöjd med sin tillvaro. Så jag behövde inte varit så nojig.

Och vilka vyer vi har fått se. Vi har bokat en bil hela tiden vi är här så när vi känner för det tar vi en tur någonstans. Och uppe i bergen är det helt fantastiskt. Inte hade jag en aning om att det fanns sådana berg här. Sådana utsikter. Jag borde väl egentligen vetat det, jag har säkert läst det, men det hade helt enkelt inte trängt in i min skalle. Men vi kör på hisnande smala vägar med hisnande stup vid kanterna och med hisnande vackra utsikter nästan hela tiden. Det växer palmer, kaktusar, apelsinträd, aloe vera och folk har pelargoner som häckar vid sina hus. Stammarna är tjocka som en arm längst ner. Så ser INTE min pelargoner ut.

Idag har vi återigen varit ute på en sväng och för första gången var det alldeles klar himmel. Vi kunde se Teneriffa helt och hållet, se vulkanen Teide väldigt tydligt. Något som jag undrat om vi skulle få se under vår vistelse här. Vi ser Teneriffa från vår balkong, men för det mesta ser vi bara toppen av Teide, resten är dolt av dis. Utom på kvällen när det blivit mörkt, för då ser vi ljuset från Santa Cruz.

Havet har också en sådan lugnande effekt. Vi hör vågorna från vårt hotellrum och tycker båda att det ljudet hade varit härligt att ha hemma. Det är lugnande, men det är också dramatiskt. Att ta sig ner till havet och bara titta på vågorna är faktiskt nästan hypnotiskt.

Vi har med andra ord en riktigt härlig semester. Riktigt härlig.

En annan utsikt

Nu har vi åkt långt och länge. Vårt plan gick från Kastrup kl 06.30 i morse. För att komma i tid och inte fastna i något snöoväder fick vi åka hemifrån ungefär när jag normalt brukar gå och lägga mig. Maken hade sovit i några timmar när vi gav oss av så han tog hand om körningen. Själv sov jag i bilen så för mig gick resan fort. Vi parkerade i Hyllie och kom i perfekt tid till tåget. Vinterkläderna fick stanna kvar i bilen.

Lite drygt fem timmar på planet och sedan en timme ca i en hyrbil och sedan var vi äntligen framme. Det är nästan overkligt att byta från snö, kyla och stress till värme och lugn och ro så snabbt. Det här ska nog kunna lugna våra nerver. Fick ett mail från hundpensionatet om att allt var bra med Gandalf något som också känns bra.

Det enda jag inte är nöjd med är förkylningen som brutit ut. Hoppas verkligen att den blir kortvarig. Men det känns helt klart ganska bra att ha den här utsikten från sin balkong.

Före och efter

Nu har det plötsligt blivit vinter här. Minusgrader och snö. Det går fort. Förra helgen var vi och hjälpte en kollega att rensa hennes hängrännor och då var det ganska varmt. Och denna helgen är det vinter. Igår testade jag mina ”spikkängor” jag köpt mig för en billig peng på Campadre. Ett par Icebugs med inbyggda broddar. Ett märke som började med att göra löparskor som skulle gå att använda på vintern, nu har de börjat med andra skor också. Jag var igår väldigt nöjd med mina kängor. Här var det isgator, men jag tog mig både ner och upp för backarna.

Här har det just nu varit lugnt på renoveringsfronten. Förutom att vi bokat in omsättning av kakelugn och flyttat vardagsrummet. Om en vecka åker vi till Gran Canaria så nu blir det inte mera gjort innan jul heller. Vi har helt enkelt behövt vara lite lediga från renoveringen en omgång. Det har dessutom funnits lite annat vi varit tvungna att ta tag i och då har vi fått lägga detta åt sidan. Ingen fara dock, snart ska vi nog komma igång igen.

Var ute och fyllde på fågelmat och fick då för mig att ta en bild på huset, i ungefär samma vinkel som jag gjort en gång för ganska länge sedan. Här är en bild med gammalt tak och gamla fönster.

 

Och här är bilden jag tog idag. Med nytt tak och nya fönster. Ännu bättre ska det bli när vi har bytt balkongräcket också. Men ändå så ser det så himla mycket bättre ut.

Vilken skillnad det gör med fönster som passar till huset. Jag njuter varje gång jag ser dem. Vi bor i en backe och när man är ute och går med hunden så ser man uppifrån den ”fina” sidan av huset. Den med alla nya fönster och det ser så fint ut. Jag tittar fortfarande till en extra gång när jag går där. Nästa sommar, om inte något oförutsett händer så ska vi bli klara med alla fönsterbyten. Bara två kvar. Och en och en tredjedels vägg att gå igenom. Förhoppningsvis ska vi vara klara med vardagsrummet till sommaren. Och vara så gott som klara med nedervåningen. Det är så mycket jag vill göra, men tiden räcker liksom inte till.

Men det ska bli skönt att åka på semester. Det känns som att det verkligen behövs, både maken och jag känner oss lite sletna och jag hoppas att det här ska ge oss lite energi. Lite varmare än här, lite ljusare än här och inga plikter. Bara det låter ganska bra.

Tack vare resan behöver man inte fundera på något julpynt heller. Kanske en julstjärna i köksfönstret så att det ser lite bebott ut här när vi är borta.

Snart!