Det pirrar lite grand

Jo det gör det faktiskt. Vårkänslorna alltså. Det är knappt jag vågar nämna dem, för det kommer ju att komma ett antal bakslag till, men det hjälps inte. Nu känns det verkligen som att våren är på väg. Imorse när jag gick ner för backen så sken solen på mig och nästan all is var borta från vägen.

Vårkänslor

I våran backe så är det inte som så att snöplogarna kommer så snabbt när det har snöat och snön blir ofta packad i ganska tjocka lager. När solen lyser så brukar den smälta lite för att sedan frysa till is igen. Det innebär att vår branta backe ofta är belagd med ett tjockt lager is och snö när det är frostgrader ute. Och det i sin tur innebär att det är förbaskat halt. Och att jag behöver ha halkskydd på mig. Annars så dyker jag omkull. Vilket jag dessutom gjort flera gånger. Än så länge utan att bryta något. Förmodligen är detta dock bara en tidsfråga. Därför blir jag så glad när isen och snön börjar försvinna från vägen. Jag kan gå som en normal människa igen. Riktiga vårkänslor!

Och solen sken!!!

Too little, too late

Ikväll har det varit en fantastisk kväll. Det har varit frost, vilket inte är min grej, men under dagen har det varit tö och plusgrader och solsken. Fullkomligt ljuvligt. Faktiskt så var uteserveringen full på lunchstället jag var på. Själv satt jag dock inne. Men på grund av den fina dagen så spillde liksom det härliga över på kvällen. Och när jag var ute med hundarna efter jobbet så var det en ljuvlig solnedgång.solnedgang

Vårlängtan fick mycket näring kan jag lugnt säga.

Och nu när jag tog den lite senare promenaden så var det stjärnklart och vackert och jag kunde se massor av stjärnor. Och då blev jag faktiskt nästan lite förbannad. Då, innan i januari, då gick jag runt och ville se stjärnhimlen. Jag ville nämligen se kometen. Lovejoy. En grön komet liksom! Hur coolt är inte det?

Det kanske inte framgår så mycket, men jag är ett stort fan av rymden. Både den verkliga och sci-firymden. Men då, när jag ville se kometen, då kunde det minsann inte vara stjärnklart. Då var molnen tjocka och tunga och täckte noggrant himlen. Varenda kväll! Och nu ikväll när jag inte brydde mig, då var det stjärnor överallt!

Too little, too late helt enkelt!

Bara liite till

Nu ska jag snart sluta tjata om min lilla smutt. Mitt lilla krypin. Men bara liiite till. Några små bilder till.

Den här bilden är för att man ska förstå hur liten smutten egentligen är. Att vi verkligen inte pratar om något stort rum eller så utan verkligen om ett litet krypin. Den här bilden är tagen rakt genom dörröppningen och här syns utan problem skrivbordet till vänster och byrån till höger. Större än så är alltså inte rummet. Här syns också några pelargoner jag tagit upp från källaren. Inte mycket att skryta med just nu, men förhoppningsvis ska de bli fina snart nu när jag väckt dem.

Ja, det hänger lite långa snören där också. Det är snörena till gardinerna som ska klippas av i en lämplig längd. Men jag väntar lite bara så jag vet att jag har bestämt mig för hur jag vill ha dem.

Och så lite kika in till höger och sedan vänster.

För att få så mycket förvaring som möjligt på denna lilla ytan så har jag alltså byggt en byrå, köpt en hurts med lådor och en med hyllor. Förutom detta har det kommit upp hyllor på väggarna också. Fyra stycken över byrån. De är målade i samma färg som väggen och så i vitt. Gjort lite schabloner på hyllorna för att göra det lite roligare.

Och så lite lådor från IKEA.

Vid skrivbordet har det blivit två hyllor.

smuttner

Hyllan längst upp är för elektroniken. Telefonjacket är här i smutten så vi har vårt modem, vår router och vår lilla NAS längst upp. Kablarna har dolts i en hörnlist som jag sedan målat i samma färg som väggen.

Jag är väldigt nöjd måste jag erkänna.

Nu börjar det stora jobbet att leta upp alla hobbyprylarna jag har som just nu ligger lite överallt.

Vi ska också ta ner ett par dörrar från vinden som vi tror kommer att passa här. Då går det också bra att stänga om mig om jag så vill.

Allting på plats

Den där smutten alltså – det har känts som att den funnits inom räckhåll så länge nu. Och så viktig att få färdig. Ja, naturligtvis för att jag vill ha ett färdigt hobby/arbetsrum som är bara mitt, men också, och kanske är det ännu viktigare, för att få bocka av någonting som färdigt.

Och idag fick vi det sista på plats! Gardinerna. Som ni ser hade jag så bråttom att fotografera dem att skruvdragaren ligger kvar på golvet och vattenpassen vid sidorna. Men det kändes bara så bra. Att ha fått upp det sista. Nu ska det piffas lite. Har tänkt plantera om några av mina pelargoner och ställa här uppe. Och så ska jag leta upp alla mina hobbyprylar och få in dem i olika lådor. Det kommer att ta ett tag för de finns både här och där.

Har också funderingar på att få igång lite fröodlingar ovanpå min lilla byrå.

Men ja, gardinerna. Det blev 1700-tals rullgardiner. Jag har använt dem förut, de finns just nu även i vardagsrummet. De är bara så praktiska! Och enkla att göra. Den här gången har jag fuskat mer än vanligt. Precis som vanligt har jag använt häftpistol istället för att nubba fast tyget. Men jag har varit ännu slöare än så. Jag har fixat kanterna med vliseline. Bara vikt dem och strukit fast dem.

Något som trillar av stolen? Förmodligen inte. Jag hade dessutom inte tillräckligt många ringar hemma så jag plockade helt enkelt gardinringar. Jag tror att det var så man gjorde förr. Man tog vad man hade. Det var inte som så att det var tvunget att ha glasringar, hade de inga glasringar så är jag övertygad om att de använde något annat. Som tex gardinringar. Märktes dock tydligt att våra gamla fönster var mycket mindre, även om de egentligen var ungefär lika stora. De hade dock så himla tjocka karmar att fönsterna liksom blev gluggar. Jag återanvände nämligen band från gardiner jag hade i de gamla fönsterna. I de här fönsterna räckte emellertid inte banden. Rullgardinen gick inte att rulla ända ner. Jag fick använda två snören till varje fönster istället! Sicken en tur att jag hade sparat så många snören.

Gardiner i smuttenEgentligen tycker jag det är liksom synd att täcka de här fönsterna. De är ju så fina! Men som maken sa, det är nödvändigt. Så här års känner jag mig som i en bur som alla kan titta in i om jag sitter där när det är mörkt.  Och när solen skiner är det en nödvändighet med gardiner, smutten ligger mot söder och det blir fruktansvärt varmt att sitta där utan att kunna dra för några gardiner. Så gardinerna behövs.

Och visst är det härligt med alla fjärilarna! Jag som har sådan vårlängtan kan ignorera snön utanför fönsterna och titta på de färgglada fjärilarna istället. Och lura mig själv en liten stund.

Bara piffning kvar!!!!

Smarta små lösningar

Ett problem – eller hur man nu vill se det – med äldre hus är bristen på eluttag. Eller i alla fall att de oftast är för få. Det blir ofta ganska mycket förgreningsdosor som finns där till höger och vänster. Och ofta ligger de på golvet och skräpar. Nu när jag håller på med min lilla smutt så vill jag fixa till de uttag jag behöver med en gång. Jag hade bestämt att jag vill fästa en förgreningsdosa under skrivbordet för att ha tillgång till flera uttag. Så jag satt och surfade efter en dosa som gick att hänga upp på väggen. Men så hittade jag något ännu bättre! Jag hittade några klämmor som jag kunde använda för att hänga upp ett grenuttag.

Bild från Clas Ohlson

Alltså! Varför har inte någon kommit på det här förut? Och om någon kommit på det, varför har de inte högljutt berättat om det. Med sådana klämmor har jag nu fäst upp ett uttag på undersidan av skrivbordet, eller egentligen på insidan av hurtsen. Jättebra!

Sedan tänkte jag att det vore bra med något mer lättåtkomligt, för t.ex. mobilladdare och motsvarande. Och då jag visste att Clas Ohlson faktiskt har snygga grenuttag med tygsladd tänkte jag att kombinerat med sådana här klämmor kan det där bli superbra! Och det blev det! Åtminstone enligt mig.

PhotoGrid_1422446594703

Jag köpte ett uttag med likadan sladd som skrivbordslampan. Går det att binda ihop saker så varför inte göra det. Uttaget fästes upp med ovan nämnda klämmor även det, och så målade jag klämmorna svarta med lite hobbylack. Och vips hade jag ett uttag på väggen som faktiskt pryder sin plats istället för att bara vara ful!

Det var väl en bra grej!

Det artar sig

Hej hopp, snart är ett rum till klart! Eller rum och rum, min lilla smutt är så liten att den kanske inte kan kallas ett rum. Mer ett utrymme :). Förra veckan och förra helgen målade jag. Intensivt för att bli färdig. Och i söndags började vi flytta in möbler. Min egenhändigt tillverkade byrå t.ex. skulle vi lyfta in där. Då förstod vi plötsligt sanningen med ett ”litet rum”. Det gick inte bara att lyfta in den. Där byrån skulle stå fick den plats, men för att komma dit så var det tvunget att på sidorna komma förbi på ena sidan en fönsterbräda som sticker ut samt på andra sidan en skurkloss och ett utanpåliggande strömuttag. Och då byrån inte är mycket smalare än själva smutten så var det inte bara att vinkla den hur som helst heller. I slutänden så fick vi plocka upp en sorts kärra vi har i källaren, lägga på en del reglar så att byrån kom så högt upp att den hamnade ovanför strömuttaget och sedan knixa in den med hjälp av kärran. Pust och stön! kan jag bara säga. Men nu står den där och där får den stå!

Mitt IKEA skrivbord kom på plats.

Skrivbord i smutten

Jag kunde fortsatt leta efter ett gammalt, men jag har inte än så länge hittat något som var exakt i bredd och djup och höjd så det fick bli IKEA. Ingen jättearbetsyta, men den är min! Jag har även planer på en riktig skrivbordsstol, men tills vidare får korgstolen duga. Den är inte direkt den bästa skrivbordsstolen, men den är bekväm och på sätt och vis passar den mig som aldrig kan sitta ordentligt på en stol, som alltid vill dra upp fötterna också.

Och på andra sidan så fick alltså till sist byrån plats. Ni ser, inte många centimeter till godo.

byrapaplats

Det ska upp lite hyllor på väggarna också. Och jag ska sy gardiner. Jag tror att jag skippar rullgardiner, som jag först hade tänkt mig och syr 1700-talsrullgardiner istället. Så har jag vad jag behöver. Det tyg jag till sist har valt blir ett med fjärilar och härliga färger. Vi får hoppas att det inte blir för mycket. Har köpt gardinstänger på IKEA, av en väldigt enkel variant. Har lite idéer om hur de ska kunna användas. Kul modell i alla fall, även om jag kanske hellre använder en trästav eller en skruv istället för gummibandet.

gardinstang

Kul idé tycker jag. Min tanke är att måla de delar som kommer att synas i samma färg som väggen. Och inbillar mig då att gardinstången blir nästan osynlig.

Hade tänkt sytt gardiner igår, men har drabbats av en förkylning och orkar inte riktigt. Men snart så ska det bli gardiner. Ska också börja samla ihop och gå igenom mina olika hobbyprylar, som idag finns i källaren, lilla huset, stora huset mm och se till att de hamnar i olika lådor i min lilla smutt.

Det kommer att bli bra det här.

Nu åkte julen ut här också

Igår tömdes julen ut här också. Det gick ganska fort eftersom vi inte haft någon gran. Jag gillar julgran, men när det gick så enkelt att rensa ut julen så tål det att funderas på om det verkligen behövs någon gran. Grandoften är härlig, men den kan jag få genom några  grankvistar.

2015-01-18 11.27.59

Och som hos så många andra ersattes julen av tulpaner. Härliga, härliga tulpaner.
Längtar efter att de ska slå ut i trädgården.
Nu ska jag gå och skruva ihop skrivbordet till smutten. Jippi!

Gone bananas

froer

Okej, nu har jag gjort det igen! Köpt alldeles för många fröer. Och då har jag ändå glömt att köpa luktärter! Plus att alla jag köpt inte finns med på bilden. När jag sätter mig framför skärmen och ska beställa fröer, då vill jag alltid så mycket. Och så glömmer jag att vi inte har så mycket odlingsyta. Väldigt lätt att glömma är det också. Men de är ju så fina! Blommorna alltså. Och jag älskar blommor. Jag har inte den minsta förmåga att se vad som passar ihop. I mitt huvud så är det liksom som så att är de fina så passar de ihop. Vilket kanske inte alltid är sanningen. Hm.

Men jag vet att jag behöver förnya smultronen. De började bli lite mindre förra året så jag behöver nya plantor så de vet jag är rätt. Och jag vet att jag alltid vill ha jätteverbena. Jag gillar de långa stjälkarna och humlorna och fjärilarna bara älskar dem. Jag vet också att jag använder jättemycket basilika så det är inte något dåligt köp. Mangold gillar vi också, det brukar bli alldeles för mycket dock eftersom jag sår för många fröer.

Jag sår egentligen alltid för många fröer. Liksom bara för att. Fall i fall bara ett skulle gro. Eller två. Och så gror nästan alla och sedan är jag för lat eller för vek för att gallra. Ibland är jag nämligen för vek också, inte bara lat. Tycker liksom det är synd att riva upp fina plantor. Och det ser ju inte ut som att de växer för tätt när de är så små. Plus att jag har svårt att inte plantera om alla fröer som har grott. Det känns så grymt att välja ut några bara. Ja, ni ser, jag är en riktigt usel trädgårdsmästare. Det brukar oftast sluta med att jag har mest kirskål i rabatten i alla fall. Men ambitionen är det inte något fel på.

Och vem vet, kanske är det just i år jag ska bli en bättre trädgårdsmänniska!