Min mamma brukade alltid ha balkonglådor med blommor på sin balkong. Och varje år var det röda pelargoner, vita margueriter och så blå lobelia. Alltid samma år. Idag fick jag för mig att jag ville ha just de blommorna  i mina lådor som jag har på trappan vid ytterdörren. De där penséerna som jag satte i våras började se ganska trista ut och det var dags för nya. Alternativt skippa lådorna helt, men det hade jag inte riktigt lust med. Jag brukar ha sådana där miniatyrpetunior i lådorna på sommaren, men nu fick jag alltså för mig att jag skulle ha pelargoner, margueriter och lobelia. Bara att sticka till Plantagen och handla, eller hur! Jo, pytt. Det är det där med att jag är lite sent ute, som jag skrev om igår. Margueriter hittade jag på Plantagen, men där tog det stopp. Resten var slut. Köpte någon torr perenn till halva priset och en röd rudbeckia till fullpris, men annars så var det liksom slut.

Så det var bara att ge sig iväg till Blomsterlandet. Där hittade jag röda pelargoner. Inte så vackra exemplar, men de brukar kunna växa till sig- och jag hittade lobelia. I en stor kruka, inga små plantor. Ville jag ha lobelia fick jag alltså köpa ett par stora krukor och sedan dela upp dem. Inte riktigt vad jag hade tänkt mig. Men nu hade jag bestämt mig. Jag skulle ha en klassiker!! Och så blev det. Nu har jag två balkonglådor med de blommor jag ville ha. Förhoppningsvis tätar lobelian till sig och fyller upp lite mera. Mammas lådor brukade vara riktigt fina, men så var hon lite bättre på att ta hand om dem än vad jag är. Vi får väl se hur det ser ut om några veckor.

Jag tror att jag börjar drabbas av ”snart-semester-syndromet”. Trött och seg. Visst är det lustigt det där med ledigheter. När du vet att du ska vara ledig tycker jag egentligen att du borde vara pigg som attan av just den anledningen. Pigg av förväntan etc. Istället blir det i princip alltid tvärtom. Ju närmare ledigheten du kommer desto tröttare blir du. Tänk en dag när du ska jobba halv dag, skulle någon komma strax innan du skulle gå hem och säga att nej, tyvärr, du måste nog jobba i eftermiddag också. Det är knappt det skulle gå, eller hur? Beroende naturligtvis på vad du har för jobb och hur mycket du älskar ditt jobb.

Snart semester alltså, själv går jag på semester den 10 juli – tar kanske någon dag extra ledigt innan dess, har inte bestämt mig ännu. Vi ska ha en arbetssemester. Hemester helt enkelt. Fixa en del på utsidan av lilla huset. Så mycket vi nu hinner. Och dessutom vara lediga. Jag har sagt till maken att vi inte ska jobba som tokdårar hela semestern så att vi är helt slut när vi ska börja jobba igen. Vi behöver hitta någon gyllene medelväg. Men målet är att få panelen fixad och målad och fönsterna målade. Några av fönsterna har jag redan målat, men där är ett gäng kvar. Har sett en smart ställning på några ställen på nätet som gör att du kan  hänga upp många fönster på en gång när du målar. Ska kika på att bygga mig en sådan. Det skulle underlätta mycket. Vi har ju en verkstad i källaren och där skulle det gå bra att hålla på med fönstermålning. I rummet bredvid skulle jag kunna ha en ställning. Som det varit hitintills har jag inte kunnat måla mer än två fönster åt gången eftersom det är vad jag kunnat ha på bordet på tork. Med en ställning får jag plats med alla fönsterna och kan jobba med dem i omgånger. Kitta något, måla något, måla ett andra varv på något annat etc. Kanske jag skulle kunna fixa till ett fönsterna i köket när jag ändå håller på. Någon (inte jag) lyckades smälla sönder det nästan direkt efter det kommit upp. Där är en rejäl spricka, men eftersom fönstret fortfarande håller ihop har vi låtit det vara så länge. Men jag ska kolla om inga av de gamla fönsterna vi har i källaren i lilla huset är tillräckligt stora för att kunna passa där och i så fall fixa det fönstret också. När jag väl kommer igång. Att måla fönster är något av det absolut tråkigaste jag gjort under våra renoveringar så därför vill jag effektivisera det så att det blir färdigt så fort det bara går.

Sedan får vi som sagt se hur lång vi hinner på semestern. Målning går ju att fortsätta med även efter det att semestern är slut. Jag hoppas i alla fall på bra målningsväder. Och det bästa är egentligen uppehåll med lite mulet, detta eftersom framsidan av lilla huset vätter mot söder. Men jag är glad för vilken typ av uppehållsväder som helst. Och skulle det regna så kommer vi att lösa det också. Det finns ju presenningar. Och partytält.

Apropå det där att göra saker. Jag har redan konstaterat att tiden går alldelels för fort när det väl börjar bli varmt. Jag skulle så sallad och jag skulle så sockerärtor. Och dill. Inget av det är sått. Det är i och för sig inte för sent, men det är så typiskt. Först har jag all tid i världen och sedan plötsligt är tiden slut. Eller ja, inte så allvarligt, men den tiden jag hade tänkt att jag hade så mycket av har krympt bort. Jag får väl så imorgon. Kanske.

Jag fick ett meddelande på Facebook som handlade om att det inte gick att kommentera här på sidan. Och det gjorde det inte! Jag hade uppdaterat en plugin som jag har och den hade ställt till det tydligen. Jag har nu fixat det hela så att det ska gå att kommentera igen.

Så det kan gå!

Och jättetack för att ni talar om sånt för mig! Det är inte så ofta jag sitter och skriver kommentarer till mig själv.

Igår var det midsommarafton. Vi åt sill och potatis som seden bjuder. Nypotatis från egen spann. Ja, det blev lite potatis i våran spann. Så mycket att det räckte till en middag för två. Nu har vi två spannar kvar, de får stå lite till och ska få lite mera vatten så får vi se om det kan bli någon potatis mer i de spannarna. Gott var det i alla fall. Nypotatis är alltid godast när den är alldeles nyskördad. Även om den är god lite senare också. Får fundera på odling till kommande år för det är faktiskt nedrans gott med egen nypotatis. Men det ska ske så enkelt som möjligt. Det här med spann fungerar bra, men det blir inte så många potatisar, vi har pratat lite om en tunna, eller kanske någon slags säck. Vi får se nästa år. Det är ju bra om det går att sätta i gång odlingen i källaren för då kan vi faktiskt ha lite potatis klara till midsommar. Ute kunde vi sitta också även om det regnade, det var varmt och vi har ju våran fina markis som håller regnet borta.

Idag gjorde jag något väldigt omidsommaraktigt. En vegetarisk lasagne. Gjorde ändringar i ett recept från Jamie Oliver som egentligen är ett vanligt recept med köttfärssås. Jag kokade en sås med linser istället och utan att skryta blev det väldans gott. Och snygg blev den också. Kolla bara här.

Visst var den tjusig! Och innehållandes mycket ost :). Får se om jag orkar få ner receptet på pränt.

Och nu har vi varit två dagar lediga och då är det ändå en kvar! Tänk vad härligt! Sitter och jobbar med ett nytt utseende för bloggen, inte för att det är så viktigt utan för att jag tycker att det är roligt. Jag gillar att sitta och pilla lite med kod och program. Jag är inte så duktig på det, men det finns så många runtomkring på nätet som är duktiga så söker jag så hittar jag svar på det mesta.

Hoppas att även ni som kikar in här ibland har haft en skön midsommar.

Nu har vi riktigt varmt hos oss. Sådan där värme som ofta leder till något åskregn. Häromdagen satt jag i smutten och tecknade. Då kom det ett åskväder. Ett rejält åskväder, som varade ganska länge. Och i perioder kom det piskande åskskurar. Skurar som är som ett stort överflöd. När det satte igång så kände jag någon slags lycka. En lycka som jag alltid känner när det är lite oväder. I smutten är det fönster åt tre håll så när jag sitter där känner jag mig delaktig av väderleken utanför.

Under den tid jag bodde på Gotland brukade jag åka ner till stranden när det var oväder för ovädret blev ännu härligare nere vid vattnet. Det är något speciellt med oväder. Jag tycker om känslan av att vara helt betydelselös. Att i detta oväder så är jag ingenting mer än en liten prick. Det är så mäktigt och stort på något sätt. Känslan att vara så liten är befriande och jag kan bara njuta. När jag var liten och det kom häftiga åskregn – och det var tillräckligt varmt ute – brukade jag ta på mig en baddräkt och sedan gå ut och ställa mig och snurra runt i regnet. Jag tror att det var samma känsla jag hade redan då. Regnet gjorde mig på något sätt helt befriad från allt ansvar för jag kan aldrig rå på ett oväder vad jag än gör. Det var liksom lika bra att bara ha roligt. Jag kan göra likadant idag. Dock tar jag på mig ett regnställ eller en regnkappa och inte en baddräkt. Hade jag bott på landet hade jag kanske även idag tagit på mig en baddräkt, men som vi bor nu blir det regnkappa. Men det känns häftigt även i regnkläder.

Nu var jag där igen. Satt och kikade på lite bilder.Den här gången var det bilder jag tog när vi var på Madeira förra året. Ibland när jag går igenom bilder undrar jag vad jag har tänkt egentligen. Nu när alla bilder är digitala så klickas det bilder till höger och vänster. Det är inte som när alla bilder skulle framkallas för dyra pengar. Då funderade man lite mer på vad som skulle fotograferas.

Hm, vart drog tankarna i väg nu då? Det var just den här bilden jag fastnade här. Jag tog bilden på en av våra kortare vandringar (korta på grund av mina problematiska fötter) och tyckte det var en liten häftig växt där inne bland stenarna.

Nu tittade jag lite extra på bilden och på den lilla växten och blev faktiskt lite full i skratt. Växten ser ut som små aliens! Små gröna gubbar med långa halsar. Kan ni se det? Små jättesöta utomjordingar som står i en skock och nyfiket tittar på den där enorma jätten som fotograferar dem.

Tänk vad det går att hitta i bild biblioteket!