När vi har varit och handlat och kommer hem med matkassar så blir våra hundar som tokiga. Det beror på att vi vant dem vid att de alltid får något extra. Gandalf är alldeles tossig, han är jättelycklig och sticker nosen i kassarna för att hitta i vilken av dem godiset finns. Det bästa som de vet är Chewy Chomp som är en stav av något som man förmodligen helst inte vill veta.

Egentligen är det säkert en dum vana, men samtidigt är det så roligt att komma hem och se de där förväntansfulla blickarna. Och lyckan när de ser att godiset plockas upp ur kassen. De får sina pinnar och sedan rusar de iväg och lägger sig och äter upp dem. Gandalf blir alltid färdig först och väntar tills Iggy är klar. Så fort Iggy är klar går han och dricker vatten. Då rusar Gandalf till Iggys plats för att kolla om Iggy skulle ha lämnat något. Nu lämnar aldrig Iggy något, men det är väl som så att hoppet är det sista som dör.

Igår när jag åkte hem från jobbet så var jag först inne i affären och handlade. Vilket innebär att jag kom hem med godsaker. Det var också fint väder även om det var kallt så de fick sina Chewy Chomps i trädgården. Titta bara vilka glada hundar som ligger här och tuggar.

Syns också att det var ganska kallt. Och frostigt!

Kolla förresten vilket konstverk det kan bli när frosten slår till. Och fascinerande att gräset fortfarande är knallgrönt.

På den tiden när jag fortfarande var ung brukade jag jobba i en glassfabrik om somrarna. Åhusglass i Åhus, Skåne. Fem somrar jobbade jag där. Bra extrapeng när jag studerade. Något jag märkte när jag jobbade där var att jag slutade tänka. Om du sitter vid en maskin och bara packar så sitter du inte och tänker på vad du ska göra när du åker hem, du tänker inte alls. Något som jag tyckte var väldigt otäckt. Så jag började sitta och räkna ut hur många glassar det skulle bli av en tank, hur mycket packat det skulle bli på en timme med mera. Lärde mig dikter utantill och satt sedan och deklamerade dem för mig själv där vid maskinerna. Allt för att inte bara sitta med ett helt tomt huvud.

Nu är jag där igen. Jag sitter inte och packar glass, men mitt huvud är tomt. Det finns väldigt lite tankar i det och det finns i princip 0 initiativförmåga. Jag som brukar vara kreativ och göra saker hela tiden, nu kommer jag liksom inte på vad jag ska göra. Jag tänker att jag kanske skulle måla någon tavla, men jag är inte människa att komma på några motiv. Tittar på fotografier, men inget poppar upp. Så jag satte mig helt enkelt med en sådan där målarbok för vuxna och satte igång med det första uppslag jag fick upp. Bara för att komma igång. Och kom på att när jag var i London senast så köpte jag en ny sorts färgmedia som jag aldrig testat förut. Inktense. Som är bläck i fast form, som du väcker med vatten. Sedan när det torkat är det permanent- påstås det i alla fall – och du kan måla nya lager ovanpå. Jag köpte en låda med 12 färger, varav ingen är vit, så det är lite begränsat vad jag kan få ihop, men samtidigt så kan 12 färger räcka långt eftersom de så klart går bra att blanda.

De är roliga att använda så jag tänker köpa mig några flera färger.

I  övrigt så tar jag gärna emot tips på hur du får fart på din hjärna igen när den slutat att fungera. Eller ja, inte helt och hållet slutat att fungera, men när den där delen av hjärnan som ska ta initiativ och komma på lite roliga saker inte verkar ha någon ingång till den vanliga hjärnan längre.

Jag tycker inte om mig själv som det är just nu. Det känns som att jag tappat bort mig själv, men att det som är jag finns där inne i huvudet någonstans, jag kan bara inte hitta mig. Alls.

Min bror som hälsade på oss i helgen berättade att han hade läst att även september börjar anses vara en sommarmånad. Något som är en följd av klimatförändringarna. Jag vill naturligtvis inte att polarisarna ska smälta så att världen blir översvämmad, men jag skulle ljuga om jag sa att jag är ledsen om vintrarna blir varmare. Har du läst här tidigare så vet du att jag avskyr vinter. Idag när jag kikade i rabatten på framsidan så kunde jag konstatera att än så länge verkar dock vintern vara en bit bort.

Rosorna blommor.

Och vad som är kanske ännu mera mysko.

Luktärterna blommar.

Inte så illa när vi närmar oss mitten av november (men jag vet naturligtvis att det kan ändra sig hur snabbt som helst).

Inte så lätt att hitta stigarna när skogen ser ut så här.

Jag är inte någon religiös person, men jag tycker om allhelgona. Du behöver inte vara religiös för att tycka att det kan behövas ett tillfälle då du tänker lite extra på alla dina döda.

Och det faktum att alla andra också gör det en och samma helg gör att kyrkogården blir en ganska spektakulär plats.

Funderar på att säga upp mig från mitt extraknäck.

Det ska vara f-n att vara poolskötare när badgästerna lämnar poolen i det här skicket.

Ser ut som om det varit ett riktigt fylleslag i badet!

Jag bet dock ihop och fixade till badplatsen. Så här ser det ut när det ser ut som det ska.

(Det är koltrastar som invaderar området just nu och äter upp den sista frukten i trädgårdarna – kan inte minnas att jag tidigare sett så många koltrastar samtidigt)