Något konstigt hände!

Idag när jag kom ner i köket så såg jag något konstigt som sken genom rullgardinen.

Det var ju ljust ute så det kunde inte vara en gatlykta. Och när jag tittade ut genom fönstret mot lilla huset så hade himlen en konstig färg! Den brukar vara tung och grå och det brukar inte finnas något som lyser genom de där molnen.

Efter en stund kom jag på att det var SOLEN som lyste. Och att färgen som syntes på himlen var BLÅ! Det var så länge sedan att jag inte riktigt kom ihåg att det fanns en sol. Eller en molnfri himmel.

Ibland är det trevligt att bli överraskad.

Målarböcker för vuxna – igen

Min kreativitet är fortfarande inte vad den borde vara. Men jag måste erkänna att det där med målarböcker för vuxna är nog ett steg på vägen tillbaka.

Det är faktiskt roligt att jobba med att bara färglägga också. Färgläggning är något som behöver tränas, precis som alla andra färdigheter, så även om jag just nu inte får så mycket träning i att teckna och skapa former så får jag i alla fall träning i att måla. Sedan får jag erkänna att jag inte alltid funderar så mycket på om ljuset kommer från rätt håll hela tiden.

Jag kanske inte heller funderar så mycket på hur olika saker ser ut i verkligheten. Kollar kanske inte upp vilken färg ett visst djur borde ha eller vilken färg en blomma borde ha. Men det ger ju också kreativiteten en liten utmaning.

Det tar en stund att få en bild färdig. Helst som jag vill göra bakgrunder också och inte bara fylla i mellan strecken.

Grundvattnet och sånt

Sommaren i år var väldigt torr här hos oss. Det skrevs en hel del om grundvattennivån. Så som det alltid görs när det är torra somrar. Eller torra vintrar. Men jag tycker det verkar som att naturen på något sätt brukar fixa den där grundvattennivån oavsett vad de skriver. Och så måste det vara i år också. Vintern här har varit väldigt blöt. Mycket vatten har trillat ner från himlen. Grundvattennivån måste snart vara fixad igen tror jag.

Idag skulle jag måla badrummet i Lilla huset en andra gång. Tänkte att det skulle bli bra att se det hela i dagsljus. Problemet är att det blir inget dagsljus. Det är mörkt hela dagarna just nu. Jag målar badrummet ändå och ger mig sedan ut med hundarna till skogen. Där det också är mörkt. Trots snö. Viket syns ganska bra på bilderna. Det var verkligen precis så mörkt som det ser ut.

Där i skogen var det i alla fall helt tydligt att det kommit mycket vatten. Så här såg det ut vid sidan av vägen.

Mycket pölar. Och på vägen var det flera ställen där det inte var mycket bättre.

Således mycket för mycket vatten. Vi fick plumsa lite emellanåt hundarna och jag.

Det är nog så ändå. Att naturen oftast fixar det som behöver fixas. Om inte vi gör något som hindrar den.

Att förbereda för en hyresgäst

Jag har skrivit om det förut, men vi ska alltså få en hyresgäst. Någon som behövde få tag i en bostad ska hyra vårt Lilla hus tillfälligt. Hon har fått ett jobb här och ska samtidigt hyra ut sin lägenhet i Stockholm. Så vi hyr ut delvis möblerat och hon hyr ut sin lägenhet i Stockholm delvis möblerat Vi hade tänkt fixa till Lilla huset lite mera innan vi hyrde ut det, men samtidigt så blir det ett bra test att få känna på hur det känns att hyra ut. Hon har fått ta huset som det är, med de färger det har på väggarna och med det lite gamla kök som finns där. Skulle hon bo kvar ett tag så kanske vi får ihop pengar till ett nytt kök så småningom.

Lite saker ville vi dock fixa till. En del el och framförallt så vill vi fräscha till badrummet. Vi ska fixa väggarna och taket, dvs spackla igen hål och måla om. Likadant med snickerierna. Vi ska byta tvättstället, hänga upp ett nytt badrumsskåp, nya krokar, ny taklampa etc. Och vi ska sätta dit en duschkabin. Det blir lite trångt, men det blir betydligt lättare att hantera. Fallet i badrummet är inte det bästa och varje gång du har duschat måste du skrapa golvet. Jag tänker också som så att det är gammalt hus så en duschkabin känns som en bra vattenförsäkring.

I mellandagarna satt jag och surfade på nätet för att kolla vad en duschkabin kunde tänkas kosta. Hamnade på Bauhaus och hittade en från Gustavsberg som påstods ha kostat över 9000 kr men som nu såldes för knappa 3000.

Hittade den på torsdagen och det stod att det fanns 50 st kabiner att köpa. Redan på fredagen fanns det bara 30 kvar så vi slog till och beställde en. Och i måndags när jag skulle kolla vad det stod för specifikationer på den så fanns den plötsligt inte kvar. Alla 50 måste vara sålda. Tydligen många som behövde en duschkabin! Hoppas att vi gjort ett bra köp. Bra pris och bra varumärke tänker jag i alla fall.

Nu gäller det att få hem den och att lyckas montera den i ett ganska litet badrum. Den ska komma med lastbil på fredag. Men den är tung så vi får kanske bära in den i delar sen.

Själv har jag just målat badrummet en första gång – ska köra en andra omgång i morgon. Kanske snickerierna behöver ytterligare ett lager, men väggar och tak ska inte behöva mer än ett till.

Vi har inte varit riktigt så produktiva som vi kanske borde ha varit, men vi ska nog få ihop allt tills hon flyttar in om en dryg vecka.

”Vi har ju hela helgen på oss.”

Jag avskyr idioter med smällare

Jag ska inte säga att jag avskyr fyrverkerier, för det gör jag inte. Jag uppskattar verkligen ett fint fyrverkeri. Men jag avskyr när smällarna är i händerna på idioter. Och tyvärr finns det väldigt många idioter.

I vår stad börjar det smällas några dagar innan nyår. Så fort de har börjat sälja dem. Och hur länge efter nyår det smäller det vet jag inte för det har inte slutat ännu. Det är inte som så att det smäller hela tiden pang-pang-pang. Men det går en kvart – kanske en halvtimme – och sedan smäller det någonstans igen. Gandalf är som ett nervvrak. Precis när han lugnat ner sig så smäller det på nytt.  Långt in på nätterna.

Jag önskar verkligen att det blev förbjudet med smällare. Det är så många djur som far illa, och inte bara husdjuren utan en massa vilda djur också. Det är inte så kul för oss människor heller. Jag läser om  idioter som använder dem nästan som vapen. Och så det där med att inte få en vettig nattsömn därför att det smäller med jämna mellanrum större delen av natten. Enda tiden då det är lugnt det är morgon och förmiddag, för då är idioterna trötta och sover. Jag skulle vilja stå i deras sovrum och kasta smällare. Bara för att ge igen lite.

Nyårsafton så åkte vi ut i skogen vid elva på kvällen. För att tillbringa tolvslaget i skogen på en promenad. Vi åkte in på en väg som inte var plogad och där det bara kört någon enstaka bil. På den körde vi ett tag. Sedan svängde vi in på en ännu mindre väg där vi parkerade. Verkligen mitt i skogen! Vi har varit där tidigare och vet att där är öde. Vi går ut och promenerar och hundarna är verkligen jätteglada.

Vi går våran promenad och vi hör smällare på avstånd, men inte högre än att Gandalf struntar i det. Så blir klockan tolv och rätt vad det är så hör vi smällare på nära håll. Vi fattar absolut ingenting! Vi är mitt i skogen! Gandalf blir panikslagen och så småningom tar vi oss till bilen igen.

När vi svänger ut på den lite större, men fortfarande lilla, vägen så står det två bilar där. De har stannat där, mitt på den andra körbanan och  gått ut för att smälla smällare. Mitt i skogen! Det är inte något öppet fält eller kalhygge eller så utan de är helt omgivna av träd förutom just vägen. Varför stannar man mitt på en väg, mitt i en skog och smäller smällare???? Makens teori var att de varit ute och kört och så kom de på att klockan var tolv och kände ett ostoppligt behov av att smälla av sina smällare. Vad vet jag!

Men vad är det för odds för att är man mitt i natten tar bilen och åker ut mitt i skogen långt från alla samhällen för att gå med hundarna så kommer det några idioter och ställer sig OCKSÅ mitt i skogen för att smälla smällare??

Gott Nytt År förresten!

 

Dolda tillgångar eller Hidden figures

Jag satte mig och ville titta på en film. Letade runt lite och hittade en som verkade lite intressant. Och det var den! Så intressant att jag faktiskt vill rekommendera den till flera.

Den heter Dolda tillgångar eller Hidden figures på engelska.

Den handlar om tre färgade kvinnor som på 60-talet arbetar som ”beräknare” (deras titel var faktiskt computer – lite skoj tyckte jag) på Nasa. Det här är tre snillen som verkligen får slåss för att få göra det de är bra på. De har två saker emot sig, dels är de kvinnor och dels är de färgade. Filmen ger en bild av de färgades tillvaro på 60-talet i Amerika, men den visar allra mest tre kvinnor som vågar slåss mot den bilden. Starka, kloka kvinnor.

Det här var verkligen en jättebra film och jag rekommenderar den varmt. Inte heller är den här filmen helt påhittad utan de här tre kvinnorna arbetade verkligen på Nasa och innan de slutade hade alla tre viktiga roller.

Lakritskola med choklad (eller utan)

Julmat har jag inte varit intresserad av i år, men av någon anledning så var jag lite sugen på att göra lite julgodis.

Har flera år tänkt att jag skulle testa att göra kola med turkisk peppar i och nu har jag testat det. Eftersom jag är en lakritsälskare så var de precis i min smak. Jag har också sett lakritskolor som är doppade i choklad och fick för mig att testa det också. Inte så dumt det heller. Riktigt gott faktiskt.

Samtidigt så är de här väldans goda även utan choklad. Så det är bara att välja.

 

Ingredienser

1,5 dl turkisk peppar
2 dl vispgrädde
2 dl socker
2 dl ljus sirap

25 gram smör

200 gr choklad (mörk eller ljus bestämmer du själv- kanske till och med blandat)

Gör så här

Lägg turkisk pepparkaramellerna i en mortel och mortla dem grovt. De kommer att smälta i grytan, men det går fortare om de är i lite mindre bitar.

Lägg sedan krossade karameller, vispgrädde, socker och sirap i en tjockbottnad kastrull.

Koka upp och låt det sedan småkoka tills det når 125 grader eller klarar ett kulprov.

Ta grytan från plattan och rör ner smöret.

Häll kolasmeten i en bakplåtsklädd form och låt det svalna.

Skär i bitar och ställ dem kallt. Här kan du sluta om du inte vill ha choklad på dem.

Annars, smält choklad och doppa kolorna i chokladen.

Lägg dem på ett bakplåtspaper och om möjligt ställ dem svalt en stund.

Min sorts julkrubba

Jag har små figurer som jag samlat på mig genom åren. Små figurer som representerar olika minnen. Som synes passar de inte ihop om du bara tittar på dem. Men egentligen passar de väldigt bra ihop för de är delar av små bitar av mitt liv.

En del av dem har jag fått, de riktigt gamla fick jag när jag var fem-sex år.

Några har jag köpt själv. När vi var i Kiel så köpte jag den allra minsta. Den som måste vara en av de minsta julprydnaderna som finns. Ser ni den lilla soldaten på gunghästen. Är den inte söt?

Kunde inte låta bli den när jag fick syn på den. Gäller att hålla ordning på den till kommande jular.

Och bara så där så tänkte jag också säga.

och ta hand om varandra
(för det behöver vi)