Det är faktiskt inte klokt så snabbt det gick från kall vår till nästan högsommar. Skogen är så grön och så vacker att jag bara njuter hela tiden när jag går där. Även om det inte känns helt naturligt när det kommer så här snabbt. Till och med midsommarblomstern blommade där i skogen. Och midsommar är det inte.
Idag tog jag bilen upp till skogen. Vi brukar gå dit, men vägen dit är mitt i solen och det var för varmt för hundarna att gå den biten, det hade de inte velat. Så nu tog vi bilen så att vi kunde gå i den betydligt svalare skogen. När jag gick där så slog det mig verkligen hur grönt och svulstigt det var. Obeskrivligt vackert egentligen. Jag försökte ta bilder, men eftersom det verkligen var obeskrivligt vackert så visar inte bilderna alls verkligheten. Det hindrar mig dock inte från att bildbomba lite:).
Solen sken och ljuset i skogen var väldigt vackert, men det gjorde det också lite svårfotograferat. Men jag tror ändå att man ser hur fint det är.
Det var ju två hundar med på färden också. De dyker upp både här och där. Gandalf går ofta bakom mig, han ska stanna och lukta hela tiden vilket ibland kan irritera Iggy och mig lite.
Iggy å andra sidan går väldigt gärna först, vilket kan vara lite besvärligt ibland när hans hörsel har lagt av. Eller åtminstone blivit selektiv och inte hör orden stanna, vänta eller kom. Det händer ibland. Får kanske gå till veterinären och kolla vad det kan bero på.
Sedan händer faktiskt ibland att de går tillsammans också. Travar på bredvid varandra. Det känns rätt bra när de gör det faktiskt.
Och dricka i bäckar är gott när det är varmt. Iggy är för det mesta väldigt noga med att inte bli blöt om fötterna, men Gandalf är precis tvärtom han. Han ska helst ner och gå i dem. Och dricka så klart.
Ormbunkarna är som små konstverk.
Och så sista backen innan vi kom till bilen.
Där vi hade parkerat bilen fanns det små sandhögar. Iggy, som älskar att gräva fick gräva lite. Det grävs alltid med väldigt mycket frenesi.
Gandalf som inte har samma grävlust lägger sig på marken och softar och låter Iggy slita på bäst han vill. Och när Iggy har fått till ett bra hål så måste han lägga sig i det och känna efter om det blev bra.
De blir tydligen väldigt sällan bra de där hålen för han ligger alltid bara en väldigt kort stund innan han kör igång med ett nytt hål. Varje gång jag försökte säga att vi skulle åka hem körde han dessutom igång med ett nytt hål. Tills jag till sist fick säga till honom att nu fick det vara nog med hål.
Så det här har vi gjort idag. Bland annat…
