Tvättstugan i källaren

När vi flyttade in i vårt hus så fanns det en tvättmaskin och en torktumlare i källaren och en uppsättning till uppe i huset. Vi fick veta att maskinerna uppe i huset var nya och de hade fixat till badrummet på nedre våningen och satt dit tvättmaskin och torktumlare för att de skulle sälja huset.

Vi har använt båda maskinerna när vi har mycket tvätt och när mamma bodde hos oss hanterades all hennes tvätt i maskinerna i källaren. Stackars mamma hade problem med njurarna och inkontinens och hennes kläder luktade inte gott. Så när tvättmaskinen i källaren gick sönder köpte vi en ny för att kunna fortsätta att hantera hennes tvätt i källaren.

Eftersom vi höll på att renovera hus också så fick bordet som var tänkt att vika tvätt på emellanåt en del färg på sig och lite annat smått och gott. Tvätthon som stod där var definitivt full av färg och bruk och annat som fastnat lite överallt. Såg inte trevligt ut. Så vi tänkte att den måste bytas ut.

I vintras fixade vi till badrummet i Lilla huset, inför vår första hyresgäst. Vi fick en hel del färg över när vi målat det och den färgen använde jag till att stryka tvättbordet i källaren med åtminstone tre lager färg.

Vi hade kvar den gamla torktumlaren.

Vi tänkte som så att den får snurra på så länge den orkar (Tror förresten att den där vita cylindern den står på är en  inmurad gammal tvättunna – varit tvättstuga här länge). Det visade sig att den där tumlaren för ett himla väsen och det hördes tydligt upp i huset när den snurrade. Maken hade inte så ont av det, men det hade jag. Så vi beslutade oss för att byta ut den mot en ny. En som drar  mindre el och som inte låter så mycket. Den gamla tumlaren i källaren är säkert åtminstone 20 år gammal och drar mängder av el.

Och nu har vi gjort det. Passade på att köpa en ny tumlare när det var extrapris och vi har även bytt ut den gamla tvätthon mot en ny. Så nu är det ordning i källaren och den nya tumlaren snurrar på där nere utan att jag hör det. Om jag lyssnar väldigt, väldigt noga kan jag kanske höra den, men då får jag också lyssna väldigt noga.

Det är ingen sån där tjusig tvättstuga med fina möbler eller så, men nu är det en fullt funktionell tvättstuga. Maskinerna är bra, hon är ren och fin och där finns både bord och tvättlinor. Inte för att de nuvarande hyresgästerna hänger några kläder där, men vi gör det ibland, vår förra hyresgäst brukade göra det och måhända gör kommande hyresgäster det också. Det är lite investeringar som behövt göras, men nu får vi hoppas att det håller ett tag.

Hoppsan!

Igår fick jag för mig att jag vill baka en saffranskrans. Jag visste att jag hade bakat en tidigare enligt ett recept från Ernst. Så på vägen hem från jobbet igår stannade jag till och handlade ingredienser. Och ta mig tusan, idag blev det av. Bara det att den blev MASTODONTSTOR. Alltså verkligen!

Det är alltså en fullstor plåt den ligger på. Tar upp nästan hela plåten. Går knappt att skära skivor av den. Åtminstone inte i normalstorlek. Valde mellan att baka en krans och att baka bullar. Just nu önskar jag nästan att jag hade bakat bullar istället. Kanske hade varit mer användbart. Men, men jag har gjort mitt bästa med att skära ner den och har frusit ner den i bitar nu. Så förhoppningsvis ska det ändå gå bra. Den var inte riktigt så god som jag kom ihåg det, men den var god nog. Tyckte jag klippte och böjde och det såg fint ut, nu fattar jag att jag skulle klippt mycket tätare, men hur skulle jag veta att den skulle växa så in i bombens!

Så vill ni ha en stor krans, baka Ernst saffranskrans.

Nåja, man kan ju inte lyckas varje gång.

Nu hände det

Jag gick hem från jobbet tidigt idag. Jobbade över lunchen och gjorde klart det jag behövde få klart. Hoppas jag i alla fall.

Och nu.

Har jag.

Semester!!!!

Som jag har längtat.

December och snart ledig

Nu börjar jag känna av mörkret. Med december kom de tunga molnen och de ligger där som en propp i princip varenda dag. Och släpper inte igenom solen. Nu börjar den värsta tiden på året. Slutet av december och januari, februari. Min hatperiod. Denna tid skulle jag vilja befinna mig någon annanstans. Med lite mera värme, men framförallt med mera ljus. Det kommer lite regn då och då, men inte mycket. Jag läste att Vätterns vattendjup var 30 cm lägre än det borde vara så här års. 30 cm på en så stor sjö är mycket vatten som saknats. Men sommaren var torr och hos oss har även hösten varit torr. Tydligen är det som så att det är på hösten som grundvattnet brukar fyllas på mest, men i år har det inte varit så. Till och med november var ju torr. Och hösten innan dess också, svamp och bär har det inte blivit plockat mycket i år. Några enstaka middagar har det blivit. Det är allt lite läskigt när klimatförändringarna blir så tydliga. Men Trump har ju sagt att det inte beror på vår mänskliga påverkan så då måste det väl vara så.

Två dagar kvar att jobba innan min ledighet. Det känns oändligt, men är egentligen väldigt ändligt. Och imorgon blir det liksom verklighet. Imorgon!

Inte så länge kvar…

I somras hade jag sex veckor ledigt från mitt jobb. Men jag hade ingen semester. Istället byggde vi kök.

Oavsett hur bra köket än blev så rekommenderas det inte. Nu tänker jag istället att  ta mig en lång julledighet. Jag har tagit ledigt hela veckan innan jul och alla mellandagar. Så jag går hem på fredag och kommer inte tillbaka till jobbet förrän den 7 januari. Det kommer att bli så himla skönt! Jag ska ta den där semestern jag inte fick i somras. I alla fall halva av den. Men det innebär också att dagarna blir tyngre och tyngre bara för att ledighet närmar sig.

Hundarna är just nu hos makens föräldrar. Iggy har varit så himla ledsen den sista tiden, det har varit jättejobbigt att lämna honom på morgonen.

Först var vi oroliga att han kanske var sjuk, men nu är vår teori att han helt enkelt är kärlekskrank. Vi märker på båda hundarna att det finns gott om löptikar i trakten och förmodligen blir det för jobbigt att både lämnas ensam OCH gå runt och längta. Därför får de vara några dagar hos makens föräldrar, sedan blir jag ju ledig och då slipper de vara ensamma hemma på tre veckor. Maken kommer att vara ledig två veckor, men jag hade lite sparad semester som jag tänker använda för att öka på med en vecka till.  Vi håller en tumme för att löpperioden är slut när det är dags att börja jobba igen.

Idag  fyller maken år och vi tänkte passa på att gå ut och fira lite nu när hundarna inte är hemma. Framförallt eftersom ingen av oss egentligen är intresserade av att fixa någon mat just nu. Jag funderade på att fixa någon god middag, men fantasin är noll. Så det får bli pub eller restaurang istället. Eller något fik. Vi får se, vi är inte där ännu.

Sen ska jag stå ut tre dagar till. Och SEN är jag ledig. Tror att jag kommer att ”trilla ihop” på fredag. Det alltid så mycket som ska vara klart innan jul och det innebär att alla bokat in möten med mig denna veckan eftersom jag är ledig nästa vecka. Men, men jag kör 100 km/timmen nu några dagar. 

Och sedan parkerar jag. I tre veckor. 

Svartkonst

För ett tag sedan köpte jag svart papper. Jag hade sett ett par konstnärer som hade gjort riktigt häftiga bilder på svart papper. Det ville jag också testa! Och det var riktigt roligt. Det blev en bild på Iggy. Jag hade tänkt att det skulle vara Gandalf, men jag hittade inte någon bra bild i hastigheten så det blev en Iggybild.

Väldigt svår  att fotografera dock. Framförallt med det mörka decembervädret. Så ni får två olika bilder, med lite olika färger. Ingen av dem är helt rätt.

Det här var kul som sagt, kommer definitivt att bli flera sådana.

Vinterfåglar

Jag var och  hämtade paket. När jag stod där och väntade kikade jag ner på montern under disken. Och såg det här.

Finfina fåglar! Jag som älskar fåglar kunde inte låta bli att köpa dem. De får bli mina julfrimärken i år. Ångrar nästan att jag inte köpte två, för att ha en kvar. Får nog fundera på det. Jättefina!

Mera om id-kapning

Makens problem med id-kapningen har fortsatt. Igår kom det en post-avi. När han ringde till Postnord som skickat avin så berättade de att någon hade ringt till dem och försökt att få dem att skicka till en annan mottagaradress. Vilket de naturligtvis inte gjort. Och så fick maken fylla på sin polisanmälan med ett försök till. Än så länge har vi inte sett något som verkligen gått igenom. Men vem vet, det kanske kommer. De har ju beställt i makens namn och med makens adress, men lagt in en annan e-postadress. 

Vi kan inte låta bli att undra hur de valt ut just maken till sitt dåliga uppsåt. Jag är faktiskt tveksam till att de plockat i brevlådan. Någon av oss är ju hemma varje lunch och tömmer då brevlådan i princip direkt efter posten kommit. Men jag kan naturligtvis inte vara säker. Vi funderade på om de kanske kommit över något kundregister någonstans och använt sig av namn från det. Vi lär aldrig få veta. Även om det finns e-post adresser och annat så är det nog inte möjligt att få tag på personerna bakom. Det vi får hoppas på att det är över nu. Faktum är att det verkar som att det finns en del skydd hos de bolag de gör kreditkollen hos. Hur det nu går till. 

Maken sa att han hade lust att klippa till den som gjort det här. På riktigt. Och det skrämde honom lite att han faktiskt kände så. Att ge igen med våld. Själv hade jag nog velat genomföra något lite mer raffinerat. Ge igen med något motsvarande, något som stör personens, eller personernas, egen sfär. Det hade nog varit min hämnd. 

Just det där att någon ger sig in i ens personliga sfär är väldigt jobbigt. Använder ens namn och uppgifter. Det är en stor del av den person som du är. Du har inget annat du kan använda istället. Det är inte bara att beställa ett nytt namn och personnummer  liksom.

Dom är dumma!