Sitter i min smutt och försöker samla lite tankar. Spelar lite musik och njuter av utsikten utanför mitt fönster.

Vi har haft några väldigt vackra dagar här på sistone. De senast dock lite läskigt varma. 20 grader i mitten av oktober känns som en lite väl bra Brittsommar. Men ska jag vara ärlig så finns det lite elaka tankar i mitt huvud. Att om det nu ändå ska vara för varmt så får det gärna för min del bli en för varm vinter också. Utan halka. Tyvärr så är det väl ofta tvärtom. Att när det blir extremväder så blir det inte alltid varmt, vintern kan istället bli extremt kall. Och lång. VI får väl se vad som händer och sker.

I mitt huvud har det börjat komma tankar, men inte så många. Jag satt faktiskt för någon vecka sedan och hade tankar på att lägga ner min blogg eftersom jag inte längre har något att säga. Sedan tänkte jag att den här bloggen har varit min ventil i så många år att jag kan inte bara lägga ner den hur som helst. För min egen skull. Istället ska jag försöka använda den som medicin. Använda bloggen för att försöka tvinga in tankar i mitt huvud. Kanske om jag bestämmer mig för att jag måste blogga, kanske inte varje dag, men några gånger per vecka så kan det kanske tvinga in tankar i mitt huvud.

Jag fattar faktiskt inte hur ett huvud kan bli så tomt som mitt blivit efter den här sommaren. Det finns liksom inget där. Jag kan inte räkna ut maträtter, jag kan inte räkna ut något att måla, jag kan inte räkna ut något att bygga, jag kan liksom inte komma på någonting roligt alls. Så fort jag tänker att jag ska försöka göra något roligt och att det kvittar vad det är och frågar min hjärna så blir svaret bara: ”—-”  och hur jag än försöker trycka fram något så blir det inte bättre.

Hösten har jag dock njutit av, har varit på flera långpromenader med hundarna.

Lite svampplockning har det också blivit.

Igår plockade jag trattkantareller i 20 graders värme. Undrar om jag någonsin tidigare gjort det? Trattisarna är ganska sena svampar och det brukar vara svalare när det är dags för dem. Faktum är att igår var det inte riktigt skönt att gå i skogen. Det härliga med hösten är just att kunna vara ute och andas in sval härlig luft.

Så vi får se, men jag ska försöka vara lite aktiv på min blogg igen. För min egen skull.

Igår var det en fantastisk höstdag. Jag tog hundarna efter jobbet och vi gick en ordentlig långpromenad. Ännu längre blev den sedan jag konstaterat att jag tappat husnycklarna och var tvungen att gå tillbaka och leta efter dem. Jag var ganska säker på var jag kunde ha tappat dem och tack och lov hittade jag dem där också.

Idag är det riktigt höstruskväder. Jag sitter hemma och jobbar på förmiddagen och det blåser verkligen om husknuten. Gandalf brukar vilja vara ute när jag jobbar hemma, men han ligger bara och softar i soffan och visar inte tillstymmelse till lust att vara ute i trädgården.

Hör inte ett knyst.

Iggy ligger i hörnet mittemot mig (sitter idag och jobbar vid matbordet).

Han brukar ligga i det hörnet när någon sitter vid matbordet. Framförallt är det viktigt om vi äter. Han får aldrig någonting vid matbordet, men man vet ju aldrig. Någon gång ska väl vara den första.

Vi ska gå ut tillsammans vid lunchtid, får se om jag får någon hund med mig. Det lär bli regnbyxor och regnjacka på för min del i alla fall.

Tillbaka till jobbet. Skönt att kunna jobba hemma emellanåt.

I år har det varit överflöd av frukter och bär. Vi har haft mängder av vinbär, de flesta uppätna av fåglarna, ganska gott om hallon. Även de mest uppätna av fåglarna. Och äpplen ska vi inte snacka om. Jag har aldrig varit med om en sådan här fruktsommar. För första gången har jag till och med fått smaka päron från vårt gamla förkrympta päronträd. De var goda.

Likadant är det ute i det fria. Eller inte riktigt. Sånt som växer på marken, som blåbär till exempel, blev det inget av, de torkade ihop. Men rönnbär och annat som växer på buskar eller träd finns det också i massor. De brukar ju säga att mycket rönnbär visar att det ska bli en hård vinter. Det återstår väl att se, men i alla fall visar det garanterat på en mild vår.

Och nypon av olika slag. Svarta eller röda gör ingen skillnad. Många finns det.

Vi ser det överallt, hundarna och jag, naturens överflöd.
Till och med änderna verkar ha fått ovanligt många ungar i år. Det är bara vi som inte fått något positivt av den här sommaren. Gandalf har fortfarande problem med eksem och själv är jag fortfarande inte tillbaka på topp. Men vi ska väl bli bra båda två förhoppningsvis. Eller vad säger du Gandalf?