Bara så där blev det vinter! Igår när jag cyklade hem från jobbet regnade det och lite senare blev det blötsnö istället. Framåt natten har det blivit frost och just nu ser det ut så här i trädgården.

Enligt SMHI ska det bli tö under dagen och sedan frost igen. Med lite ”tur” har vi världens isgata ikväll.:(

Det bli INTE cykel till jobbet idag.

Jag följer en vlogg på Youtube där en kille lagar indisk mat. Ska ärligen säga att jag inte lagat någon av rätterna ännu, men eftersom jag är väldigt förtjust i indisk mat kommer jag att göra det när lusten att laga mat kommer tillbaka. Han använder tryckkokare ganska ofta och jag har förstått att det är ganska vanligt i indisk matlagning. Så jag fick för mig att jag all skulle köpa mig en tryckkokare så att jag skulle vara förberedd. Kikade på tryckkokare på nätet och kunde konstatera att de var ganska dyra. Och fula. Fortsatte kika och kunde konstatera att på eBay fanns det fina. Och mycket billigare. Från indiska säljare. Tänkte att där i Indien verkar de ju kunna sina tryckkokare så jag fick för mig att beställa en från Indien. En sån här.

Var inte den bullig och fin så säg? Ett märke som i Indien anses vara ett av de bästa.

Jag kollade vad det kunde bli i tull och andra avgifter och konstaterade att även om jag åkte på alla avgifter så blev det billigare än att köpa en tryckkokare här hemma och jag fick dessutom en finare. Så jag slog till.

När tryckkokaren kom fram visade det sig att jag inte fick några extra avgifter. Snacka om tur! Så jag fick en fin tryckkokare till en riktigt bra peng.

Nu gäller det bara att använda den också.

Imorgon börjar jobbet igen. Jag vet att det är helt galet att tänka så och att jag borde tänka Oj, vad kul att börja jobba igen efter en lång ledighet. Men det gör jag inte. Det ska nog ordna sig så småningom dock. Vad har jag ägnat ledigheten åt då? Jag har gått mycket. De flesta dagar har hundarna och jag varit ute på rejäla promenader. Flåset har faktiskt blivit bättre.

Jag har målat en del. Börjat testa akryl och olja. Här är oljemålningen jag håller på med just nu.

Mycket kvar dock. Till höger har jag börjat komma lite längre, men i övrigt är det bara grundat. Hade glömt hur lång tid det tar för oljefärg att torka! Men ska jag fortsätta så ska jag köpa snabbtorkande färg nästa gång, det finns nämligen. Jistanes så trött jag blir bara, av att sitta och koncentrera mig så mycket. Jag är inte van.

Akryl torkar fortare så det är bra på så sätt, men emellanåt torkar det nästan FÖR fort. Hinner inte göra allt jag vill. Samma sak som med olja och alla andra medier, det är träning som gäller.

Maken har varit duktig och satt upp element i sovrummet och tillsammans har vi fixat till i blå rummet. Har fått upp TV:n på väggen och köpt ett skåp på IKEA som vi ställt in i stället för en öppen hylla. Blev verkligen jättebra! Öppna hyllor är ett elände. Samlar damm så in i bombens. Skåp är bättre. Plus att vi rensat bort en del gammalt skräp och städat rummet. Vi är väldigt nöjda just nu.

Vädret har varit bra. Jag gillar nämligen när det är plusgrader så för mig har det varit helt perfekt. Någon enstaka gång har det varit minus, men faktiskt bara någon enstaka gång. På tre veckor.

Jag har fattat några beslut också. Vi får se hur jag klarar av att följa dem. Jag kallar dem inte nyårslöften. Utan löften till mig själv. Håll en tumme!

Det finns en tavla av Magritte som heter Ceci n’est pas une pomme dvs Det här är inte ett äpple och den heter så därför att det är faktiskt inte ett äpple utan en bild på ett äpple.

Så funderade jag nästan när jag packade upp min ryggsäck häromdagen. Jag använde den här ryggsäcken senast den 20:e november då jag var på konferens. När jag skulle åka hem slängde jag ner lite frukt i ryggsäcken för att ha på tåget. 

När jag nu packade upp ryggsäcken en dryg månad senare så hittade jag ett äpple som jag inte ätit upp. Ett helt perfekt äpple. Inte en brun fläck. 

Efter mer än en månad i botten på en ryggsäck! Är inte det nästan lite läskigt?  Hur genmanipulerat tror ni det här äpplet är? 

Idag var vi på bio. Förra året fick vi tillsammans åtta biobiljetter i julklapp från jobbet. Dessvärre går vi inte speciellt ofta på bio så de där biljetterna har bara legat och blivit gamla. Makens syskonbarn fick varsin biljett, men trots det hade vi tre kvar. Men idag tog vi oss i kragen och gav oss i väg till Filmstaden. Heja oss!

Det var inte den nyaste filmen vi såg utan en som gått ett tag. Bohemian Rhapsody såg vi. Filmen om Freddie Mercury och Queen. Och den var jättebra! Jag är ett gammalt Queensfan och var alltså väldigt glad när de spelade musiken också. Jag tyckte skådespelare var bra och jag tyckte storyn var bra. Vad som var sant och vad som kanske var överdrivet eller kanske till och med var fel har jag ingen aning om, men tillsammans blev allting i alla fall bra. Jättebra! Jag var riktigt tagen när filmen var slut!

Jag började dock tänka på hur ofta det verkar vara att de som har stora framgångar och blir berömda mår dåligt. När alla andra är avundsjuka.

Igår tittade jag på filmen om Monica Zetterlund, som inte heller var speciellt lycklig i sitt liv, trots alla succéer. Hon som sedan dog i sängen efter att hon tänt fyr på den med en cigarett (dock inte medvetet).

Och Avicii, som 29 år gammal inte orkade leva längre. Som lämnade 230 miljoner till sina föräldrar. 230 miljoner som han uppenbarligen inte hade någon större glädje av.

Ja, lite så där mörk blev jag av den här filmen. Samtidigt rös jag av välbehag när det spelades musik. Allrahelst i slutet när det var en lång scen från Live Aid galan.

Rekommenderar starkt en tittning på Bohemian Rhapsody.

Här där jag bor börjar sällan vintern förrän i januari eller februari. Ändå så envisas jag med att så fort det blivit nytt år börja längta efter våren. Ni kan ju förstå min besvikelse när jag har fel. Vartenda år. Och i år är jag redan där och då har det inte ens blivit nytt år ännu. Men vad ska jag tänka när det ser ut så här när jag är ute och går.

Det ser ju ut som vårsol. Och inget annat.

Idag var det väldigt, väldigt skönt att vara ute. OK, det är fortfarande många helgpromenerare ute. Men de är definitivt färre. Det verkar inte som tonåringarna går med längre för jag såg inga yngre personer direkt. Och vi råkade bara på en enda mountainbikare.

Så vem vet, just i år kanske det blir vår direkt efter nyår? Någon gång borde det väl ändå bli det.

Igår var det annandag jul. Och den 21 december var det årets mörkaste dag. Så nu är det redan lite ljusare och nu blir det bara ljusare. Vi får alltså återuppleva december och november i repris, jippi!

Mamma sa alltid att på annandag jul var dagen en tuppfjät längre (dvs ett tuppsteg). En liten, liten skillnad.

Igår på annandagen hade vi sol för första gången på länge (idag är det mulet igen) och jag tog hundarna på en långpromenad. Det var naturligtvis trevligt, men också inte. ALLA var ute på långpromenad, eller cyklade mountainbike. Det typiska när det är långhelger, folk har inget att göra och då ska de plötslig ut och promenera, något som de inte gör speciellt mycket resten av året. Och än värre blir det om det dessutom är fint väder.

Vi gick ganska långt, till ett ställe där det inte brukar vara mycket människor. Inte så igår. Det kändes som om halva stan hade kommit på att det här stället finns. Så, även om det var fint väder, så njöt jag inte speciellt mycket av promenaden. Jag tycker om att gå själv, bara jag och hundarna, i vår egen lilla värld. Jag vill inte bli störd av människor eller mountainbikes varannan minut.

På den här promenaden brukar hundarna få gå ”lösa”, vilket i det här fallet betyder att jag släpper kopplen och de får gå och dra dem efter sig. Igår var det inte mycket frigång inte. Det var bara på något enstaka ställe där jag kunde se långt framför och bakom mig som de fick gå lite löst. Solen sken, så mycket den nu orkar skina när den egentligen knappt orkar stiga upp, och himlen var faktiskt blå.

Hade vi haft lite egentid så hade jag nog njutit ordentligt. Jag brukar sätta mig någonstans och bara njuta när jag tar långpromenader. Gandalf brukar lägga sig vid mina fötter och Iggy brukar sätta sig bredvid mig och så bara sitter vi ett tag. Hundarna gillar det också. Men det går inte att göra det när det går förbi människor hela tiden. Så igår blev det bara gående.

Det är ju motion åtminstone. Och hundarna tycker alltid om att gå, även om de tycker mer om när de får vara lite fria. Och solen sken trots allt. Och himlen var blå. Och vi är på rätt sida om vintersolståndet. Och jag har en dryg vecka kvar av min semester.

Så det är väl ändå rätt OK i vår värld.