Äntligen!

Jag har haft en ekorrmatare i vår trädgård under många år. Hade också en, åtminstone, ekorre som besökte den ofta. Tror att det var en gammal en, åtminstone började den bli gråhårig. Förmodligen också därför den var tillräckligt smart för att lära sig öppna ekorrmataren.

Sedan kom hackspetten. Ekorrmataren var av trä och hackspetten tyckte att det där med att öppna locket var helt onödigt, bättre att hacka ett rejält hål i sidan. Svårt att bli arg på den, det är ju så den överlever efter allt.

Så istället beställde jag en ekorrmatare i metall. Och hängde upp den i trädgården. Hela vintern har jag sett hur maten i ekorrmataren blir dålig och hur ekorren går och äter av maten som småfåglarna sprider ut på marken. Jag har fått byta ut den där maten ett par gånger eftersom den stått och blivit fuktig. Men jag har hällt i ny mat varje gång. Jag tycker mig ha sett solrosskal under mataren ett par gånger, har dock varit osäker på om skalen kommit från en ekorre som lyckats öppna mataren eller om det är en fågel som flugit dit och ätit upp sitt frö där. Häromdagen fick jag emellertid lön för mödan. Jag såg en ekorre sitta och äta vid mataren. Stannade och stod alldeles stilla och såg hur den faktiskt gick ner och öppnade mataren och hämtade upp ny mat. Om och om igen. Här är en riktigt usel bild, men jag vågade inte smyga för nära. Kolla vid den skarpt gröna fläcken så ser ni  en suddig ekorrbak!

Trädgårdsarbete – nästan…

Idag skulle vi fixa i trädgården. Vi skulle vara SÅ duktiga. Jag tänkte att jag skulle klippa kirskål i hela rabatten på framsidan och kanske under äppelträdet. Och så skulle jag rensa  i sparrisens låda. Maken skulle också göra en massa var tanken. Sedan hände något – jag vet inte riktigt vad. Jag klippte den mesta kirskålen i rabatten på framsidan, det gjorde jag faktiskt. Och maken demolerade de pallkragar som skulle demoleras (jag ska skaffa ett par nya som jag sätter på ett annat ställe). Jag drog några kirskål under äppelträdet. Jag gick och kikade på min ramslök. Den sprider sig, men inte så fort.

I år ser den dessutom ganska liten ut. Det är kanske kylan. Den får slåss med vitsipporna just nu, sedan blir det att klippa kirskål som vanligt. Ramslök ska ju vara ganska invasiv om den trivs och jag hoppas ju på att den ska slå ut kirskålen just här. Bladen är små, men jag får väl ta några ändå. De lär kanske inte bli så mycket större för blomningen är på gång.

Men där är många små blad på gång så det ska nog blir mer ramslök framöver.

Ja där någonstans tog lusten slut. Jag gick ut med hundarna och det var kallt, det började regna ordentligt och jag hade fel kläder på mig. Blev dyngsur och maken fick komma och hämta oss. Han fattade ingenting för det regnade inte hemma då ännu, men han förstod när han kom bort till oss. Trädgården finns ju kvar. Vare sig vi gör något i den eller inte. Så vi kan fixa en annan dag. När lusten kommer tillbaka.

Nu har jag börjat sätta färg i håret. Så trädgårdsarbetet är definitivt slut för idag. Färg i håret är också viktigt. Skulle jag inte sätta i någon färg är jag helt och hållet gråhårig och jag må vara 60 år, men gråhårig, det vill jag inte vara. Så det så.

Odla eller inte odla

Jag gillar att plocka sallad och lök och ärtor mm på sommaren. Att gå och klippa lite till en sallad. Jag gillar det väldigt mycket. Problemet är att jag inte tycker lika mycket om att odla. Vissa år har jag förgrott massor med saker och vissa år orkar jag bara inte. Efter att ha gjort för mycket vissa år när jag inte alls har lust har jag mer kommit fram till att bara göra det jag känner för ett visst år. I år förgror jag INTE en massa. Några saker har det blivit. Vallmo och luktärtor. Vallmo för att jag under flera år hade det i rabatten på framsidan och jag älskade dem. Men sedan slutade de bara att komma och jag vet inte varför, men jag misstänker att det hände när mördarsniglarna började komma. Jag tänkte se om jag kan förgro dem och få fram några plantor och kanske inte de försvinner helt och hållet om jag sätter ut några större plantor. Eller så blir det inget alls, men då har jag försökt Just nu har jag massor.

Lite broccoli också som synes. Misslyckades totalt med dem förra året så jag tänkte göra ett nytt försök.

Och luktärtor har jag nästan varje år i en kruka på framsidan. Ibland förgror jag dem och ibland köper jag färdiga plantor. I år testar jag att förgro dem.

Och så lite basilika. Basilika brukar vi också ha i en stor kruka på framsidan om sommaren. Alltid gott att kunna gå och klippa färsk basilika.

Har förgrott ett par sorter, vi får se om de överlever. Det har hänt att jag glömt att vattna och så dör de för mig.

I övrigt har jag köpt fröer till mangold och sallad. Sånt som du sätter ute. Och som du inte sätter förrän det är varmt ute. Så slipper jag fundera. Och vill jag ha något annat åker jag iväg och köper. Jag har ju snart fått båda mina sprutor så då behöver jag inte fundera så mycket när jag är ute bland folk.

Har bestämt mig för att inte plantera om pelargonerna heller. Men att ge dem lite ny jord på toppen. Om de lever när det är dags att ställa ut dem. Sparrisen är på gång ute såg jag idag. De växer där mitt bland ogräset som jag inte rensat bort. Brukar rensa bort det på våren, men då brukar våren vara lite varmare. Får nog försöka rensa lite där framöver så att jag kan se sparrisen i alla fall.

Sparris är gott.

Jäskorgar

Jag fastnar ofta för köksprylar. Vare sig jag behöver dem eller inte. Går det tillräckligt lång tid så har jag ofta blivit övertygad om att jag faktiskt behöver prylen Som jäskorgar. Med jämna mellanrum bakar jag surdegsbröd och har ofta velat köpa jäskorgar, men har inte riktigt varit säker på vilken storlek jag skulle ha och kanske inte heller varit helt övertygad om att det var ett nödvändigt inslag i min vardag. Men nu så slog jag till, det var ett paket med tre små jäskorgar. För att baka lite mindre och praktiska bröd.

Jag gjorde en lös surdeg enligt recept från hon som säljer korgarna. Degen var lite jobbig att hantera, men när du gör limpor gör det inte så mycket. Degen hamnade till sist i jäskorgarna och skulle enligt recept tillbringa natten i kylskåpet. Inte så lätt i vårt fulla kylskåp så jag utnyttjade att det inte är speciellt varmt utomhus. De fick helt enkelt stå utomhus i en stor plastpåse. Ett fårskinn fick ligga över dem för det skulle bli någon frostgrad framåt morgonen. När det väl blev morgon var jag ganska nyfiken på hur det hade gått. Och det hade gått jättebra! Bröden hade jäst fint där ute på verandan.

De blev snittade och bakade. Inte större än att alla tre fick plats på en och samma plåt.

De blev så fina!!!

Alla tre.

Det blev en macklunch sen. Med färsk bröd.

Men tror att jag ska göra degen lite större nästa gång. Det hade inte gjort något om bröden var snäppet större.

Mums!

Att fylla jämnt

Igår var det ingen vanlig dag för igår var det Gandalfs födelsedag. Han fyllde jämnt. 10 år. Tänk att tiden har gått så fort. Det känns inte som att det är tio år sedan han kom hem till oss. Och liksom anpassade sig direkt. Uppfödaren sa att han inte skulle pipa på natten och det gjorde han inte heller.

Somnade varsom helst, men gärna emot någonting. T.ex. kakelugnen.

SnyggGandalf

Torrvår

Även igår blev det en sväng till skogen. Men då pratar vi på nära håll, skog jag kan nå med hjälp av apostlahästarna. Även om det fortfarande inte är varmt, så känns det varmare. Det ser ut som att en vecka till kommer det att vara kallt, men SEN kanske det blir varmare. Det är ganska skönt att vara ute och gå när det är soligt och lite kallt, men växterna slår inte ut speciellt mycket.

Har kunnat konstatera att det förmodligen är gott om björkpollen.

Hur många hängen som helst på träden.

Vitsipporna blir också mer långlivade när det är svalare.

Bara att njuta.

För ett par veckor sedan hörde jag ett föredrag om miljö på jobbet. Hon pratade om torrvår och torrsommar och att det varit ganska många sådana på sistone. Och att det är en sådan i år också. Torrvår alltså. När vi gick förbi bäcken så kunde jag konstatera att det är sant. Kolla vilket lågt vattenstånd.

Syns på kanterna hur mycket vatten det brukar vara i bäcken. Så här lite redan. Skulle det bli en torrsommar också så vete tusan om inte även denna bäcken torkar ut. En av de få som annars brukar klara även en torr sommar.

Rabatterna är också torra. Det ska komma regn i veckan framöver, men kommer det inte en rejäl mängd så måste jag nog vattna lite så att inte mina perenner dör. Om de inte redan gjort det, en del av dem. Borde kommit upp lite av dem i alla fall.

Jag vill ha normalt väder!!!!!!!!!!!! Frågan är om jag kommer att få det igen någon gång?

Fint väder och ut i skogen

I fredags var det halvdag. Jag var supertrött och kände mig bara slut. Då kom maken och sa, vi ska inte åka ut i skogen? Jo, absolut, kände att det var helt rätt. Det var inte supervarmt ute, men himlen var alldeles blå. Och till skogen åkte vi. Jag gillar ju alltid att åka till skogen, men det har varit lite dåligt med det på ett tag. De har förstört flera av de ställen jag brukat gå på och jag har inte riktigt hittat några nya. Men nu hade maken hittat en ny runda. Den var inte så självklar, men om vi åker dit tillsammans någon mer gång så kan jag nog lära mig den. Tyvärr såg det ut som att de skulle börja hugga ner träd där också, men inte överallt.

Och bra är det för båda vovvarnas höfter och mina att gå i oländig terräng. Det var nämligen blandat, lite skogsväg och lite in i buschen.

Och som oftast när vi är ute och går alla fyra så är det Iggy först, sedan maken, sedan kommer jag och sist kommer Gandalf.

Det är inte bara för att han är långsam (vilket han i och för sig har börjat bli nu för tiden, åldern tar ut sin rätt), men också för att han alltid har så mycket att lukta på.

Så allt som allt så blev det en trevlig skogstur och en bra valborg.

Nya grannar

Vi har en arbetsplats på varje våning. Just nu är arbetsplatsen på övervåningen placerad i sovrummet. När arbetsrummet är färdigrenoverat flyttar också arbetsplatsen på övervåningen dit. Vi turas om att sitta på över- och undervåningen emellanåt. På övervåningen är du mer ifred så det kan ju vara lite skönt ibland. Och just nu är alltså arbetsplatsen i sovrummet och där kan vi titta ut på grannarna ovanför oss och deras hus. Du kan se körsbärsträdet som börjar få lite större knoppar och du kan se skatboet i körsbärsträdet. Till höger finns blobben. Vår stora thuja eller något motsvarande. När jag började kika lite på thujan så såg jag om och om igen en ringduva. När jag kikade lite extra så kunde jag se att duvan hade en liten pinne i näbben. Varje gång. Och att duvan hoppade in i thujan med den lilla pinnen. Den höll på att bygga ett bo där. Vi håller på att få nya grannar. Ingen bra bild, men här är duvan.

Med en pytteliten pinne i munnen. Och nästan alla pinnarna var så små. Måste ta en evighet att bygga ihop ett bo. Här är den på väg lite djupare in i thujan med sin lilla pinne.

Bilderna är tagna genom en ganska smutsig fönsterruta och med en spegling av fönsterkanten så därför är de väldigt gråa, men duvan syns i alla fall. De låter så mysigt de där duvorna. Vi har haft tre skogsduvor i vår trädgård i flera år, de är jättestora och flyger inte så superbra. Men de där tre har hållit ihop i ur och skur. Vet inte om det är de som bygger bo i thujan, men mycket talar väl för det. Ska bli roligt att se om det blir några ungar. Jag vet inte varför, men jag tvivlar lite på det, fast det skulle varit ganska roligt om det blev så.

Bara att vänta och se.