Nu ska det vara klart

I torsdags sa hantverkarna plötsligt att Lilla huset var klart. Vi ska gå igenom jobbet i helgen och meddela om vi håller med. Men visst är det spännande. Nu är huset genomgånget båda inuti och utanpå. ”Bara” att hyra ut det igen. Vi har i och för sig lite småfix kvar inomhus som vi måste fixa, men i princip klart i alla fall. Färgerna som vi valt till huset blev verkligen bra! Den äldre av målarna gillade dem skarpt. Han tyckte det var ett roligt jobb för han tyckte att det nästan såg ut som en rivningskåk så det blev en stor skillnad mellan före och efter. Och det blev det verkligen. Den gröna färgen blev väldans bra och när vi målar om stora huset (vilket vi snart behöver göra) så tänker vi att det ska vara i samma gröna färg. Nu får vi bara se till att hyra ut huset igen så att vi får ihop pengar så att någon annan får måla om det stora huset också. Helst slipper vi göra det själva. Så roligt är det inte. Eller, jag ska inte säga så, att måla tycker jag är ganska roligt, men underarbetet däremot, DET är tråkigt.

Och nu tänkte jag visa före och efterbild. Det trista är att båda är ganska suddiga, men å andra sidan så är de ju då också ganska jämförbara. Den som kollar på mobilen får nog ganska skarpa bilder. 🙂

Det lär komma flera bilder senare som kanske inte är lika suddiga, vi får väl se. Men jag tycker ändå det syns att huset blev ganska fint. Och att takfärgen inte längre håller på att trilla av. Faktum är att det blev ett helt annat hus. Vilket i och för sig inte är så konstigt eftersom det faktiskt har bytt färg.

Men nu är jag trött, för idag har vi arbetat hårt med annat, som jag kanske återkommer till imorgon.

Fredag kväll

Ikväll tar vi det lugnt. Tittar på Mrs Maisel och tar det lugnt. Idag är det en kall dag igen. Och det kom en regnskur när hundarna och jag var ute. Något som det har gjort flera gånger de senaste dagarna. Det är som att molnen hänger där på himlen och så när de får syn på mig och hundarna säger de ”Äntligen!” och bara öppnar sig.  Jag har i och för sig nästan alltid en jacka som tål regn på mig, men hundarna blir blöta. Men, men jacka behövs fortfarande så då är det väl bra att jag har nytta av den så mycket det bara går.

Det är konstigt så svårt det är bli färdig att göra något vettigt när det är färdigjobbat på vardagen (kan ju inte skriva ”kommer hem från jobbet” eftersom jobbet och hemma just nu är på samma ställe). Vissa människor är duktiga på sånt. Att ta tag i saker på kvällarna efter jobbet alltså. Inte jag. Något bättre när det är ljust på kvällarna, men långt ifrån bra. Igår var det ett undantag. Vi fick upp ett par våder tapeter till.

Varav en våd som måste fixas till vid fönstret. Ni ser väl att det inte är ett fyrkantigt fönster? Eller ja, fönstret är fyrkantigt men fodret, tillsammans med fönsterbrädan och underliggaren är det INTE. Där krävs det finlir. Men vi lyckades. Vi har ju gjort det förut för det var likadant i sovrummet, men lätt är det inte. Den här tapeten verkade inte vara riktigt lika tålig heller. Mer seg och benägen att gå sönder. Men vi lyckades!!! Nu har vi bara tre fönstersidor till. Den andra sidan av det här fönstret och så ytterligare ett fönster på sista väggen. Och när vi kommit så långt är tapetseringen klar. Det ska den bli i helgen. Därefter får maken hyra en golvslip och slipa lite golv och sedan vaxa eller lacka. Det ska bli spännande när vi kommer dit. Rummet kommer ju inte att vara klart då heller, men då kommer det ändå att närma sig ordentligt. Och för en stund glömma att det ska upp massor av lister. För att inte tala om foder kring alla dörrar. I arbetsrummet är det ”bara” två dörrar som ska ha foder, men i lilla hallen är det fyra dörrar som ska ha foder. Totalt sex dörröppningar som ska ha nytt foder. Och inte förrän det är gjort kan listerna få komma upp. Så det är en bit kvar trots allt, men när slutytorna börjar bli klara då blir det ändå en helt annan känsla, eller hur?

Så i helgen blir det tapetsering. Och förmodligen en del svordomar, för nu är det bara en massa fönsterbitar kvar, inte en enda hel fin enkel våd kvar.

Suck!

Att jobba på distans

Det finns många fördelar med att jobba hemma. Jag hoppas verkligen att vår arbetsplats postcorona blir en mer flexibel sådan. Att vi kan tillåta mer hemarbete än vad som var tillåtet innan corona. Pandemin har visat oss att det finns andra sätt, när vi verkligen blev tvungna att hantera det. Men vi får se, vår arbetsplats är inte den mest framåtsträvande alla gånger.

Maken och jag hade en fördel i att vi redan hade en varsin arbetsplats hemma, så vi behövde inte bygga upp något. Men vi har förbättrat våra arbetsplatser efter hand. Nu kan vi lätt byta arbetsplats här hemma och turas om att sitta nere och uppe. Har krävt några extra kablar och någon adapter (eftersom vi inte har likadana bärbara datorer), men när vi har gjort de här justeringarna har det varit busenkelt. Och inte blir jag ledsen när utsikten från arbetsplatsen är den här.’

Vårt blommande körsbärsträd. Talgoxar hoppar runt där och äter något. Skatorna som har bo längst upp i körsbärsträdet hoppar runt och tror att ingen ser att de har ett bo där. Snart blir där grönska också och då försvinner insynen in till grannen ännu mera. Älskar det där körsbärsträdet, det är gammalt och körsbären blir små, men oftast är de många och väldigt goda. Hoppas trädet står kvar så länge vi bor kvar.

Det är lätt att fixa lite sysslor hemma när man jobbar hemma. Slänga in en maskin tvätt tar kortare tid än det tar att gå och hämta en kopp te på jobbet. Eftersom det oftast innebär att stå och prata en stund med någon annan som är vid kaffemaskinen. Det här pratet är viktigt för många det vet jag, men för min egen del är jag inte någon kallpratare. Jag kan, det är inte det, men jag är inte superintresserad. Arbetstiden hemma är betydligt mer effektiv än på jobbet. För några år sedan byggdes vår arbetsplats om till öppet landskap och jag gillar inte det. Jag har svårt att koncentrera mig, folk behöver inte prata, det räcker att de går förbi så blir jag störd. Hemma kan jag betydligt enklare sitta och koncentrera mig och få arbetsuppgifter klara snabbare. Hinner mer helt enkelt.

För att inte tala om hur praktiskt det är att vara hemma när vi har hantverkare här. Vi behöver inte åka hem för att kolla något de vill att vi ska kolla på. Vi är hemma hela tiden och kan oftast ta några minuters paus. Skulle vi åka fram och tillbaka från jobbet hade det gått åt mycket mera tid.

Jag använder lunchen till yoga. Maken tar hundarna på lunchen och jag yogar. Det har gjort stor skillnad för min kropp. Yoga är mer styrketräning än vad jag någonsin anat och min artroshöft mår bra av det här. Även om den trots det gör ont emellanåt.

Efter jobbet tar jag ut hundarna direkt. Ibland går jag lite tidigare – om det t.ex. är extra fint ute eller om jag fastnat i någon vinkelvolt. Då kan jag göra det och sedan gå hem och fixa det där sista på jobbet.

Hundarna kan vara ute i trädgården på dagen (om det är väder så klart). Framförallt Gandalf älskar det. Iggy också om det är riktigt bra väder, han är nämligen lite mer väderkänslig än Gandalf.

Helheten blir mer stressfri, just det här att inte behöva leta kläder, fixa till sig och ta sig till jobbet varje dag gör dagarna lättare. Mindre stressiga. Jag har en färdig outfit hängande här hemma, den använder jag när jag ska ut och träffa folk.

Konstigt nog så äter jag bättre också. Är ganska noga med att inte småäta och vi ser till att ha mycket frukt hemma. En till två gånger i veckan köper vi ofta färdig mat, och den är väl inte den nyttigaste, men i övrigt så är mathållningen bra. Lunchmaten du äter ute är ofta god, men innehåller ofta mycket mera fett än vad åtminstone jag behöver. Sedan kan jag ibland sakna lunchmaten ute, framförallt att gå till den indiska restaurangen. Men snart ska vi nog kunna gå dit igen. Efter semestrarna. Maken och jag har köpt hem mat därifrån också någon gång när längtan blev för stor.

Lite så.

Blandad kompott

Idag blev det plötsligt varmt igen. Ingen jacka på lunchen och hundarna tyckte det var alldeles för varmt. Häggen blommar överallt.

Det är helt enkelt väldigt fint ute. Även om det, så gott som alla andra dagar inte är speciellt varmt. De kommande dagarna ska det vara cirkus 10-11 grader. Det är precis så att det går att måla ute, men det går så målarna kör på. Nu har de kommit till baksidan av huset så nu står deras skylift i grannens trädgård. Det börjar närma sig att bli klart, det där huset.

Häggen och jag har en lång historia. Den har varit min favorit så länge jag kan minnas. När jag gick i mellan- och högstadiet så låg skolan bredvid samhällets hembygspark. Jag och min kompis gick ofta dit på rasterna. Jag var förmodligen ganska introvert redan då och min kompis måste väl ha varit likadan. Men det är väldigt fint i den hembygsparken, betydligt finare än på en asfalterad skolgård så det är väl inte SÅ konstigt att vi ville gå dit. Där fanns i alla fall en hägg som stod vid en bäck. Den följde vi varje vår. Och det var en sådan glädje när den blommade. Jag minns den fortfarande. Och den dyker upp i huvudet på mig fortfarande. Varje vår. Någon gång får jag väl åka dit och se om den fortfarande finns kvar den där häggen. Gör den det bör den vara ett ganska stort träd vid det här laget.

Igår hade vi fika i vår arbetsgrupp. Vi ses någonstans utomhus och går en promenad och fikar. Igår blev det under alldeles nyutslagna bokar. Det är inte mycket som kan slå ljuset under nyutslagna bokar. Ljusgrönt och oerhört vackert.

Idag visade hundarna återigen hundars helt oförståeliga logik. Det var jättevarmt och de flåsade. Jag tog dem till en bäck med rinnande vatten. Färskt och gott alltså. Ingen skulle dricka. Så gick vi fem meter och där var en vattenpöl från igår. DÄR skulle de dricka. Jag vet förbaske mig inte vad det är för något som gör att hundar alltid ska dricka det mest äckliga vatten de hittar. Hemma har vi några vattenskålar utomhus. De byter vi vatten i, men är det inte sommar så byter vi det inte varje dag. Men av någon anledning är det alltid godare att gå ut och dricka gammalt vatten utomhus än att dricka alldeles nyupphällt vatten inomhus.

Jag ska måla hela världen lilla mamma…

Nej nu tar jag väl i lite grand, men det blir mer och mer färg på Lilla huset i alla fall. Kolla bara vad fin dörren blir. Röd och fin. Den var tidigare mörkbrun, i någon slags flagad bets. Nu är den alltså röd och fin. Nu ser man dock att ytterlampan är skitful. Vi får byta ut den när målningen är klar.

Och  kolla luftvärmepumpen! De målade den också. Vi hade tänkt köpa ett sånt där ”hus” man kan sätta över luftvärmepumpen så att den inte syns. Det huset skulle vi sedan måla i samma färg som det riktiga huset. Så sa målaren att vi kan  måla pumpen! Ok, sa vi. Och nu har de gjort det! Kolla vad fint!! Jag hoppas verkligen att det håller, men vi satsar på det. Att det håller alltså.

 

Pumpen är ju fortfarande förskräckligt ful, men den syns inte lika mycket längre. Visst blir det fint det här huset!! Även stuprännan bir målad. Huset ser så fint ut där också. Står och är grönt mitt i grönskan.

Linsbolognese

Jag kikar en hel del på matlagningsvideos på Youtube. En väldigt trevlig kanal jag kan rekommendera är Rainbow Plant Life. Väldigt trevlig tjej, ungefär lika klumpig som jag själv, och många väldigt goda recept. Bland annat gjorde hon den här linsbolognesen. Jag har haft ett annat recept på linsbolognese här tidigare, men nu tog jag faktiskt bort det för att ersätta med detta. Den här såsen blev så god! Förvånande god faktiskt eftersom det inte är några speciella ingredienser. Eftersom jag gjort den ett par gånger nu har jag justerat den lite till vår smak. Har just gjort en dubbel sats och frusit in en del.

Det som är lite annorlunda är att löken ska tillagas länge och även att såsen sedan ska koka länge. Båda momenten gör att smakerna blir djupare. Just det där med att koka lök och andra grönsaker som ska ge smak länge har jag sett i flera indiska recept och det har fungerat väldigt väl även i de indiska recept jag testat (om ni undrar varför jag hänvisar till indisk mat är det för att hon som har kanalen har indiskt ursprung).

Ingredienser

ca 6 portioner

ca 1 1/2 msk olja
1 stor gul lök, finhackad
1 stor eller 2 små morötter, finhackad eller grovt riven
4 vitlöksklyftor, rivna
1 matsked torkad oregano (mer om du vill)
1 matsked torkad timjan
1 1/2 tsk salt (plus till egen smak så klart)
Svartpeppar
150 gr tomatpuré
120 ml vitt vin
7,5 dl grönsaksbuljong
185 gr röda linser, blötlagda
35 gr valnötter, finhackade
1 burk krossade tomater
1 msk balsamvinäger

För servering
Parmesanost, mjölkbaserad eller vegansk
Färsk persilja eller basilika

Gör så här

Lägg linserna i blöt i vatten minst 30 minuter. Gärna uppåt 60 minuter.

Hetta upp oljan en traktörpanna, stekgryta eller annan gryta. Det kommer att bli en ganska rejäl portion så var inte alltför snål med storleken på grytan.

Lägg i den hackade löken tillsammans med lite salt. Rör om då och då tills löken börjar släppa vätska så att oljan börjar bli lite ljusbrun. Lägg i lite vatten och deglacera pannan, rör om. Koka löken minst tio minuter till. Häll i lite vatten då och då, rör ofta så att löken inte bränns. Löken ska vara mjuk och guldbrun.
En liten stund innan löken verkar vara klar kan du hälla i morötterna och låta dem steka med.

Häll i vitlöken, timjan, oregano, 1,5 tsk salt och svartpeppar. Rör om och låt koka i 60-90 sekunder.

Rör i tomatpurén och låt den koka med i 2-3 minuter, den blir då lite mer mörkröd och luktar inte lika syrligt längre.

Deglacera med vinet. Rör om och låt koka tills det inte längre luktar alkohol. Vill du inte använda vin skippar du bara det här steget.

Häll i buljongen och se till att inget fastnat i botten. Rör om och blanda allt ordentligt. Häll linserna i ett durkslag för att få bort vattnet och häll sedan ner dem i grytan. Lägg i valnötterna. Rör om. Låt allting koka upp och sänk sedan till medium låg temperatur och låt sjuda i ca 20 minuter. Rör då och då.

Häll i de krossade tomaterna. Rör om och låt sjuda i åtminstone 20 minuter till. Rör då och då, finns annars en tendens till att linserna vill fastna i botten.

Smaka av med salt och peppar. Häll slutligen i balsamvinäger (eller/och lite socker) och rör om. Smaka av igen.

Servera med lite färsk persilja eller basilika (om du har något av det hemma, det hade inte jag) samt parmesanost.

Och pasta så klart.

Går bra att frysa.

Det går framåt

Igår var jag lite dagvill. För ovanlighetens skull åt ett bra håll. Jag tänkte det var måndag imorgon. Och så är det söndag! Härligt! Och häggen har slagit ut för fullt i trädgården. Hur bra kan det bli?!?!?!

Idag har vi påbörjat ytterligare ett steg i vår evighetsrenovering i arbetsrummet. Varje steg är ett steg framåt. Det här steget innebär tapetsering. Tapeterna har legat här hemma säkert ett par år vid det här laget. Renoveringen går inte fort, men den går åt rätt håll. Arbetsrummet är inte något rum som vi måste ha i ordning, därför kan det ta tid. OK, det hade väl varit mer praktiskt för maken att ha sin arbetsplats i arbetsrummet än att ha den i sovrummet, men det funkar bra i sovrummet också så det gör inte att vi ökat hastigheten. Men nu har vi alltså tapetserat två av fyra väggar. Tapeten är en tapet jag förälskade mig i för många år sedan när jag såg den på en vägg i ett fik. När jag berättade för maken att jag ville ha en tapet med svart bakgrundsfärg högg han direkt. Det här rummet är ett väldigt ljust rum och vi har en hel del vita snickerier så det passar väldigt bra med en mörk tapet. Och igår kväll blev vi alltså klara med två väggar. Blev så snyggt!!

Vi började med de två enkla väggarna, dels för att få en känsla för tapeten, men också för att träna lite,  För några veckor sedan tapetserade vi visserligen Lilla hallen däruppe, men det var ett lite annorlunda rum och slutresultatet var visserligen viktigt, men inte lika viktigt som i arbetsrummet. Men vi kom in i det och har nu ganska bra koll på hur mycket tapeten tål. Vilket faktiskt visade sig vara ganska mycket. De nästkommande båda väggarna har fönster och våra foder är inte bara fyrkantiga utan har en del krumelurer som vi måste skära tapeten efter. Lite klurigare alltså. Men vi har gjort det i sovrummet en gång tidigare så det ska nog lösa sig det också. De två väggar vi tapetserat nu hade dörröppningar, men inga foder så det var lätt att fixa dem.

Det går således framåt. När vi tapetserat även nästkommande två väggar så är nästa steg att slipa golvet. Och antingen vaxa eller lacka det.

Men först söndag. Och en väntan på att se om mina surdegsbröd tänker jäsa eller inte. De har varit i kylskåpet hela natten och ser inte ut att ha jäst ett dugg. Jag ska låta dem stå framme några timmar så får vi se. Annars får jag väl kasta dem tyvärr. Det har hänt förr. Ibland bara vill det sig inte. Trots att surdegen verkar pigg.

Nu regnar det

Idag skulle det bli kallare. Men det blev det inte, åtminstone inte förrän framåt nu. Jag tog på mig en klänning och gick till affären – jag har fortfarande inte lyckats banka upp låset på  min cykel som någon försökte sno – och jag blev så varm!!! Efter jag kom hem har det börjat ändra sig och just nu är det lite mulet och regnar.

Målarna var här några timmar igår och några timmar idag. Och idag kom de så långt att de började måla fönsterna röda.

Det här huset ser ut som ett helt annat hus. Vi köpte vårt hus 2008 och sedan dess har vi inte gjort mycket med utsidan  på Lilla huset. Vi har målat fönsterna och gjort lite småfix, men målat har vi inte gjort. Så nu blir det plötsligt som ett helt nytt hus därute. Vårat hus börjar se mer och mer slitet ut i jämförelse. Målarna sa dock att de var villiga att hjälpa till med det också…