En djup utandning

Och nu är det klart. Idag lämnade jag in min dator och alla andra prylar på jobbet. Jag gick därifrån och när jag kom utanför dörren så andades jag ut. Det kändes så bra. En kollega som ännu inte gått på semester bjöd på lunch. Det var väldigt trevligt. Sedan gick jag en sväng på stan och köpte min flaska champagne. Jag går ju inte i pension än, nästan två månader dit, men både maken och jag går på semester idag så vi firar det plus det faktum att jag lämnat mitt jobb. For ever.

Och i trädgården blommar min blomsterkaktus i äppelträdet. Också trevligt.

 

Inte mycket kvar nu

Sitter på verandan och tar det lugnt. Min arbetsdag slutade vid två idag. Jag har ju bara den här veckan kvar att jobba och jag har delat upp så jag ska ha gjort färdigt en viss sak per dag och sedan loggar jag ut. I måndags slutade jag vid lunch, igår jobbade jag till nästan sex och idag till två. Men nu är jag i princip klar. Om inget dyker upp så kommer jag imorgon att rensa min dator, skriva lite mail och sedan logga ut vid lunch. För att aldrig logga in igen. På fredag ska jag inte sätta någon klocka. Jag ska gå till kontoret och lämna in min dator, mitt säkerhetskort och min tag (den som gör att jag kan gå in och ut på kontoret). Sedan går jag ut och kommer inte in igen. Och det känns helt rätt. Visst, det känns lite konstigt också, men bara på ett bra sätt. Måste säga att kunna ta semester som vanligt mitt i sommaren och sedan gå i pension känns som en ganska bra deal.

Efter jobbet idag har jag varit och inhandlat tuggben. Ville har ett stort behov av att tugga och vi ser hellre att han tuggar på ben än på våra möbler. Här syns nästan hur han njuter av att tugga ben.

Det är lite mer ostadigt ute. Lite svalare temperaturer. Lite mörka moln emellanåt.

Inget jag har det minsta emot. Jag kan gå långa promenader utan bli helt genomsvettig och det går att sova på natten och andas frisk härlig luft. Och så länge det inte regnar hela tiden,  varenda dag får det gärna regna för min del. Det behövs.

Knäckig rabarber och jordgubbspaj

Vi har för flera år sedan planterat rabarber i vår trädgård. Först stod de på en lite för skuggig plats och jag flyttade dem. Det var någon sort med lite syrlighet i. De växte aldrig. Sedan köpte jag en annan sort, en vanlig, typ. Men inte heller den växer speciellt mycket. Jag brukar få några ynkliga små rabarber per år. Till två-tre pajer. Och då blir de inte speciellt fulla med rabarber. Därför fyller jag ofta på med färska eller frysta jordgubbar. Kombinationen rabarber-jordgubbar är aldrig fel.

I år har jag helt tagit bort rabarbern med liten syrlighet och planterat ytterligare en planta med en sort som påstås ska kunna växa kraftigt. Beror säkert på trädgårdsmästaren också.

Ingredienser

Fyllning
4-5 ynkliga rabarberstjälkar
1 paket frysta jordgubbstärningar (250 gr)
2 msk farinsocker (är frukten söt behövs inte det här sockret)
2 msk potatismjöl
2 tsk kardemumma (valfritt, men gott)

Smuldeg
150 g smör
1 dl strösocker (är frukten söt räcker det med 0,5dl eller inget alls, du har ju sirap i också)
0,5 dl ljus sirap

2 krm salt
3 dl havregryn
1,5 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
2 tsk vaniljsocker

Gör så här

  1. Sätt ugnen på 175 grader
  2. Blanda ihop ingredienserna till fyllningen och sprid ut dem i pajformen
  3. I en bunka blanda ihop salt, havregryn, vetemjöl, vaniljsocker och bakpulver.
  4. Smält smöret i en kastrull. När smöret smält häll i sockret och rör tills det smält in i smöret. Häll i sirapen och rör om.
  5. Häll blandningen i bunken med de torra ingredienserna och blanda ihop det till en jämn smet.
  6. Klicka blandningen över fyllningen och platta till den med en sked eller något annat så att den täcker hela fyllningen.
  7. Grädda pajen i mitten av ugnen i ca 30-40 minuter. Håll koll, den ska vara gyllenbrun, men inte bränd.

Servera med vaniljglass eller vispgrädde med en smula vaniljsocker i. Går bra att spara i kylen.

 

Nytt försök

Jag hade fel. Värmen hade inte alls försvunnit. Igår slog den till igen och då det dessutom var åska i luften var den dubbelt värre. Trots öppen verandadörr ville ingen av hundarna vara ute. Inte matte heller. Även om jag satt på verandan, som ligger i norrläge och jobbade. Relativt svalt där om jag inte rörde mig för mycket. Och så igår kväll kom åskan. Inte så mycket smällar, men så är det också så att åska ofta går runt oss på grund av topografin här. Sedan regnade det ordentligt, måste ha kommit en hel del inatt för det är fortfarande blött ute. Och NU ska det bli mer mänskliga temperaturer. Fattar inte hur media jämnt beskriver temperaturer över 30 som fantastiskt sommarväder.

Idag är det i alla fall skönt. Iggy är ute. Ligger på sin favoritplats på framsidan. Under bordet.

Ibland sätter han sig upp och skäller lite grand på någonting som bara han själv hör.

Äntligen tog det slut

Mitt i natten började Ville skälla och eftersom Ville skällde så gjorde Iggy det också. Och vi blev så klart väckta. Det visade sig att det åskade där ute. Något som Ville aldrig varit med om. Med den åskan så försvann den läskiga värmen. Den som här blev över 30 grader. Som vi inte tyckte om. Iggy gömde sig under hammocken.

Det är ett svalt ställe. Ville har inte lika ont av värmen så han kan springa runt och leka, eller tugga  på pinnar.

Men ingen av dem sa nej tack till hundglassen jag köpte till dem hos Hemglass.

Själv håller jag mig inne så mycket det går. Och vattnar mina pallkragar och hyresgästernas tomater eftersom de är bortresta.

Men nu har det börjat bli normalt igen. Även om det vid lunchtid fortfarande var för varmt för Iggy i solen.   Värmen verkar ha satt enorm fart på rosorna i alla fall. Det är så fint därute!

Idag hade Ville en lekträff och då passade Iggy och jag på att ta en promenad i ett av motionsspåren i närheten av Villes lekträff. Så vi gick 4,7 km så där i kvällningen. Varmt, men ändå skönt eftersom det var i skogen. Och Iggy, som bara velat gå korta, korta rundor i värmen var nöjd och glad och travade på hela rundan.

Och nu har jag bara en vecka kvar att jobba. Nästa fredag lämnar jag in min dator och sedan är jag fri!!!!!!!!

Midsommar 22

Nu har värmen kommit. 30 grader måste väl i princip kallas extremvärme åtminstone i Sverige. Våren var kall, ska det justeras nu? Måste det liksom jämnas ut? Oavsett så tycker jag inte om det. Vad kan du göra när det är så varmt? Inte mycket. Allting som ska göras utomhus får sparas till kvällen. Vi har tack och lov inte så mycket kvällssol, ja vi är faktiskt glada för det, så efter sex någon gång går det att göra något i trädgården. Jag har lite att plantera och har inte fått ner det i jorden ännu.

De flesta bäckarna har torkat ut sedan ett par veckor tillbaka. Och dammen,  där grodynglen bor,  har lågt vattenstånd. Vi behöver några ordentliga regnskurar här, inte 30 graders värme.

Midsommarafton tillbringades på verandan, med nypotatis och matjessill. Och ett par snapsar. Halv tio tog vi varsin hund och gick på kvällspromenad. Och då slår det där med ljuset en. Sommarnatten, inte mycket som slår den.

Så fort det går

Folk brukar säga att de tycker att deras barn växer upp för fort. Det är ingenting mot hur fort hundar växer. Kolla den här jycken, snart sju månader och redan nästan vuxenstor.

Vi mätte 55 cm över manken. Snart är han nog så hög han ska bli, sedan kommer han att bli kraftigare och få mer päls.

Men visst är det fascinerande!