I helgen satt maken och jag och tänkte ut vad vi skulle köpa till jul och delvis till nyår. En rejäl shoppinglista för mataffären och en lite mindre till systemet. I går förmiddags så åkte jag iväg till ICA Maxi för att fixa den där shoppinglistan. Måndag förmiddag borde det inte vara så mycket folk i affären tänkte jag. Dessutom är ICA Maxi så stor att det brukar inte märkas att det är mycket folk. Gissa om jag hade fel. Jag brukar stanna bilen på den delen av parkeringen som är lite längre bort för då kan jag oftast hitta en parkering precis i närheten av ett av ställena där det står vagnar. Så gjorde jag även igår. På parkeringsplatsen stod det dock betydligt mer bilar än jag väntat mig. Till och med den del av parkeringen där jag befann mig hade ganska många bilar. Nåväl tänkte jag. Det kommer inte att märkas där inne. När jag kom in var nästan alla zapparna slut (alltså de du skannar med, så kallar maken och jag dem). Redan. Fick dock tag i en och gick in. Och det var tjockt med folk överallt! Affären hade inte lyckats svälja oss. Fy bubblan. Det var en pärs att gå därinne. Fick tag i nästan allt jag skulle ha och gav mig därifrån med stor lättnad. Var övertygad om att jag skulle få avstämning, men fick inte det. Å andra sidan har även ICA övergått till avstämning där de bara kollar ett visst antal varor istället för att kolla allt, men jag hade glömt det just där och då.

När jag kom ut till parkeringen så va den i princip full. Så gott som överallt! Det kan inte jag minnas att jag varit med om någon gång. När ICA Maxis parkering är full så pratar vi många bilar. Det måste bara ha vällt in bilar under tiden som jag var i butiken. Åkte med glädje därifrån kan jag säga.

När jag kom hem så hjälpte mig maken in med varorna, han jobbade hemma och hade lunchrast just då. Kylvarorna kom in i kyl och frys, men grönsaker och annat åkte ut på verandan. Orkade inte plocka upp dem och eftersom vi har plusgrader just nu så går det bra att ställa ut dem.

Sedan fick jag för mig att jag skulle testcykla min nya cykel. Cyklade ett par varv hemomkring, dels för att känna på den lite grand, men också för att få sadeln på rätt höjd. Inte för att sadeln hamnar rätt för att jag cyklar utan för att jag stannade till och justerade sadeln under mina turer. Och två turer i våra trakter innebär två rejäla uppförsbackar. Efter det fick idioten för sig att det var väl lika bra att ta cykeln och sticka ner till systemet också. När jag nu ändå var igång. Så jag gjorde det. Systemet nere i stan är nämligen aldrig så tättbefolkat som systemet nere på stora köpcentrat. Det stämde även igår. Jag fixade allt vi skulle ha och cyklade hem med det. Fick även testat min nya cykelkorg som jag köpte med cykeln. Min nya cykel har nämligen ett system som heter AVS vilket innebär att jag kan låsa fast olika sorters  korgar och väskor där. Gäller pakethållaren. Där fram är en vanlig cykelkorg. Den nya korgen jag köpt visade sig vara en succé. Stor och bra. Vilket var tur eftersom min gamla cykelkorg som jag brukat hänga på pakethållaren inte passar på den nya pakethållaren.

Jag kom alltså ner till stan och systemet och även hem därifrån. Cykeln skötte sig.

Sedan var jag helt slut. Helt slut. Förkylningen, som visserligen är mycket bättre, men inte bra, sa att jag gjort lite för mycket. Orkade inte någonting mer på hela dagen. Effekten är inte helt borta idag heller

Dumt gjort! Men inte fasiken trodde jag att alla människor åker till ICA Maxi en måndag förmiddag. Inte ens fast det är julvecka.

Nu vet jag.

Idag har maken och jag varit på vår familjeklippning. Vi går hos samma frissa och bokar alltid tid samtidigt. Då går det till som så att hon sätter lite färg i mitt hår och när jag sitter med färgen i håret så klipper hon maken. Ganska bra är att hon jobbar på söndagar så vi brukar passa på att boka tid just då. Hon är sin egen chef så hon föredrar att vara ledig fredag – lördag och sedan jobba på söndagen. Jag kom dit med min skrovliga hals och min täppta näsa och vi pratade om förkylningar. När jag pratade om min, och beklagade mig att den varat hur länge som helst så sa hon ”Ja, det är många som har den där sexveckorsförkylningen” inklusive människor i hennes egen familj. Så det är tydligen som så att det går en förkylning här i trakterna som varar i flera veckor. Det är inte bara jag. Vet inte om min varat i sex veckor ännu, men det måste vara någonting åt det hållet snart. Jag hoppas verkligen den är borta till jul i alla fall.

Nu har vi barmark på riktigt här så nu tänker jag testa min nya cykel. Hade funderingar på att ta den och cykla ner till frissan, men eftersom jag inte testat den så vet jag inte om sadeln sitter på rätt höjd eller om det är något annat som behöver fixas. Imorgon får det bli en premiärtur. Om det inte öser ner så klart.

Och idag har vi äntligen inmundigat vår ostbricka. Även om jag fortfarande har förkylning kvar så kunde jag i alla fall känna smakerna. Smakerna var goda! Utom blåmögelosten. Jag har svårt får grön- och blåmögelostar. Testar alltid att smaka dem, men det hjälper inte. De är inte goda i alla fall. Men de är goda att göra sås på. Spagetti med grönmögelost som fått smälta ner i en  bechamelsås, det är goda grejer det. Kanske med lite kallrökt lax till. Fast det blir inget av med det när det gäller den här osten för maken inmundigade hela osten. Utom den biten jag testade då.

Kolla förresten vilken sötnos som mötte mig i trappan igår.

Vissa kan se väldigt söta ut när de vill. Huruvida de är så gulliga som de ser ut är en annan historia.

Japp så är det. Vädret har vänt. Nu är det tö. Vilket också innebär att det är väldigt blött ute. Det var bättre när vi hade snö och minusgrader hela tiden. Det funkar. När det nu blivit som det blivit så är det lika bra att snön smälter bort helt och hållet. I så fall kan jag kanske till och med få testat min nya cykel. Och som det ser ut just nu så blir vi nog av med snön. Fram emot jul ser det ut som om det skulle kunna bli minusgrader igen. Vi får se. Apropå jul så pratade maken och jag om julen igår. Då kom jag på att det är jul om en vecka. Jag hade tänkt det var två veckor dit. Så nu gäller det väl att räkna ut vad vi behöver köpa till jul så det blir gjort i veckan. Jag har haft lite julkänslor i år till skillnad från de flesta tidigare i år, men jag har inte orkat göra mycket åt det eftersom jag dragits med den här tråkiga förkylningen så länge nu.

Förkylningen ja, där verkar det också äntligen ha vänt. Jag är fortfarande förkyld, efter jag vet inte hur många veckor,  men idag känner jag för första gången att det går åt rätt håll. Idag har jag helt enkelt känt mig piggare än på länge. Maken fyllde år i måndags, och fick en massa goda ostar av sina föräldrar, men på grund av min förkylning har vi inte ens kunnat smaka på dem. Imorgon ska det nog bli av dock. Ostbricka är ju alltid gott.

Idag bakade jag bröd igen och jistanes vilka fina bröd jag fick till. Jag öste ner både jäst och surdeg eftersom jag inte orkade vänta i dagar på bröd, men samtidigt hade fin surdeg i kylen. Surdegen kan ändå ge lite karaktär till brödet även om det inte får utvecklas fullt ut. Kolla bara vilka snygga bröd det blev.

Så den här gången blir det stora smörgåsar istället. Jag tycker ofta att jag har koll på hur det egenmalda mjölet ska reagera, men varenda gång jag känner mig säker så gör den något annat. Utom idag då det fungerade nästan bättre än jag väntat mig.

Ja, ja de platta bröden lär återkomma. Krafterna börjar återkomma så nu ska väl huvudet äntligen börja fungera igen. Och kunna planera både bröd och annat igen. Men den här förkylningen har verkligen varit så seg. Liksom kommit i omgångar.

Nu ser jag fram emot att bli frisk!

Vi har haft tö nu ett par dagar och snön på gatorna häromkring blev till slask. Bilarna slirade runt för det där slasket var verkligen jättehalt. Jag vet, för jag var ute och körde i det. Men idag har det frusit till igen, och nu är det VERKLIGEN halt. Allt det där slasket har frusit till is istället. Det var ganska bra så länge det var snö och kallt hela tiden. Just det här vädret med kallt och snö några dagar och sedan tö och eventuellt regn några dagar om vartannat är det väder jag verkligen tycker illa om. Det är då det blir livsfarligt att gå ut.

Sedan har det dessutom snöat igen ovanpå all den där isen. Vilket innebär att det inte ens går att se var isen ligger eller hur pass ojämn den är.

Inte för att jag går ut så mycket just nu. Förkylningen blev värre och det blev feber och ordentligt besvärligt i halsen. Inte så mycket ont, men rösten är nästan borta. Pratar jag en stund så försvinner den nästan helt och hållet. Kan väl inte hålla på så länge till det där. Jag tycker att det börjar bli bättre redan nu, men vi får väl se när maken kommer hem från jobbet och jag börjar prata igen. Just nu testar jag bara ibland för att se om det kommer något ljud. Hundarna har det jättetråkigt för rösten har inte riktigt hållit för att träna med dem. Jag gjorde en leksak genom att stoppa godisar i en liten petflaska, men ingen av dem var intresserad. Lata hundar.

Idag har jag nästan känt mig som om jag levde i en annan tid. Jag har eldat i kakelugnarna, vilket inte är så ovanligt när det är kallt, men förutom det har jag också satt fyr i vedspisen och försökt hålla igång den under dagen. Vedspisen är jobbigare på det viset, du måste lägga in ved hela tiden. Kakelugnen behöver du bara elda tills den blir varm, sedan håller den sig varm i flera timmar. Men eftersom jag just idag inte gjort så mycket annat så har det varit OK att fylla på i vedspisen. Det blir ju faktiskt varmt i köket om du håller i.

Har även börjat fylla i en bygganmälan på nätet. Det går naturligtvis att skicka in pappersvägen, men det är tusan så mycket enklare på det här viset. Dessutom går det bra att påbörja anmälan och sedan spara den så att du kan fortsätta vid ett senare tillfälle. Hade ett program på min Ipad som hjälpt mig att få rätt skala på allting. Eller inbillar i alla fall att jag fått det rätt, vi får väl se vad kommunen tycker när de går igenom min anmälan.

Jag tycker alltid det är intressant att se hur olika promenadbeteendena är beroende på väder. När det är blå himmel och sol så vimlar det av folk på promenadvägarna häromkring. Lekparkerna är fulla och det finns massor av hundägare som är ute och går. När det däremot är lite sämre väder så är det nästan bara hundägare som syns. Och inte jättemånga heller. Det behöver inte vara riktigt dåligt väder. Det räcker att det är som idag, lite grått, lite blåsigt, lite minusgrader.

Det lockar uppenbarligen inte den vanliga promenadgenomföraren. Idag var där inte en människa på lekplatsen i Stadsparken. Såg nästan inga människor någonstans. Såg tre andra och alla hade hund. Men det måste gå fler med hund där för våra hundar är fullkomligt tokiga just nu. Det luktar uppenbarligen löptik överallt och att gå omkring med två hanhundar är fullkomligt vedervärdigt  jobbigt.

Min jacka som jag bytte löpare på fungerar fortfarande. Har använt den på några promenader nu och än så länge fungerar dragkedjan. Den var lite trög först, men jag preparerade den med ett ljus – som min mamma lärt mig en gång – och sedan gick det lättare. Ganska bra  på hundpromenaden faktiskt.

Är också väldigt nöjd med ett par byxor jag köpte för att ha på vinterpromenader.

Softshell med fleece på insidan. Superbra i minusgraderna. Klart godkända. Är det superkallt kanske det behövs ett underställ under, men i de minusgrader vi har just nu är de helt perfekta. Är så bra när det finns kort variant att köpa också, då slipper jag sy upp dem. Jag har kropp där överkroppen är ovanligt lång vilket leder till korta ben. Leder också till problem med att köpa baddräkter eftersom de sällan är gjorda för den med lång överkropp. Men det är en annan historia. Just nu är det vinter.

Och vinter ger vinterhundar. Igår visade jag Ville ute i snön. Idag är det Iggy. Vi fick en del snö i natt och maken hade skottat framför trappan, men inte i resten av trädgården på framsidan. Ville tvärnitade där det skottade området tog slut, men Iggy travade på. Gick ett varv och satte sig sedan i snön en stund.

Fina lilla gubben.

Det verkar nästan som att det blivit vinter på riktigt. Vi har snö och ihållande minusgrader. Inte många, men några under nollan. Och inga över. I mer än fem dagar. Vilket är vinter enligt meteorologerna. Forfarande inget annat i sikte under de närmast kommande tio dagarna. Och i natt ska det tydligen snöa hela natten. Hundarna gillar snön eftersom alla dofter blir så mycket starkare när en del av dem är dolda under snön.

Ville har definitivt inget emot att var ute i snön, kan var ute länge om han får. Och det får han, så länge han håller tyst. Vilket ofta innebär att han inte får vara ute så länge alls eftersom han har lite svårt för att hålla tyst om någon går förbi.

Själv har jag åkt på en förkylning, men börjar äntligen bli fri från den. Det är lite orättvist här i vår familj när det gäller förkylningar. Maken får någon liten känning. Kanske lite snuva och kanske lite huvudvärk. Sedan kommer jag och får den ordentligt. I många fall blir det feber också. Inte rättvist, men tydligen är det så det ska vara.

Har inte lyckats hitta några bra böcker att läsa/lyssna på så jag fick för mig att lyssna igenom alla Hercules Poirot böckerna. Lite roligt är det. Gillar pusseldeckare. Däremot så har jag inte riktigt gillat de nya Poirotfilmerna. Med Kenneth Branagh. Han har gjort om Poirot till något mörkare, till en annan figur. Vilket inte innebär att jag inte tittar på dem. Såg just den nyaste Mord i Venedig, en film som har fått bra kritik, men som jag inte riktigt gillade. Om det inte skulle föreställas vara Poirot hade jag tyckt att det var en bra film, men som Poirotfilm var den inte speciellt bra. Det var väl lite en av anledningarna till att jag ville lyssna igenom böckerna, för att se om det är de gamla filmerna eller de nya som mest speglar innehållet. Men det är inte de nya. Böckerna är inte så mörka. Inte heller har jag läst något om att Poirot ska ha två exakt lika stora ägg till frukost. Något som Brannagh gör stor affär av i de nya filmerna. Kanske kommer det i någon senare bok, vad vet jag.

Får återkomma om de dyker upp de där äggen.