Poppis

Jag har tänkt mig att jag skall mata fåglarna i vinter. Och läst att om man vill att de skall komma så skall man hänga ut maten relativt tidigt och inte vara ledsen om det tar ett tag innan de kommer. Igår var jag därför utrustad med nyhandlad fågelmat från Granngården och med ett antal foderautomater jag inhandlade jättebilligt i somras. Fyllde dessa automter och hängde ut dem i trädgården. Förväntade mig inte något direkt resultat utan förväntade mig att nu dröjer det några dagar innan det här godiset upptäcks. Det tog ungefär fem minuter. Om ens det. Jag hängde upp en automat, gick ner i källaren och fyllde på nästa för att hänga ut den och då var där redan fåglar på den första.

Och sedan har det bara fortsatt – det bara vimlar av fåglar! Har redan upptäck pilfink, grönfink, talgoxe, blåmes, nötväcka och…Skator! Bara två skator,förmodligen de som har bo uppe i ett av träden här, men de kan käka. Jag förväntade mig att de skulle komma, ville se hur de agerade, om de kunde komma åt maten. Och det kan de. Än så länge tar de inte över – de får anstränga sig för att komma åt. Och de är verkligen akrobater. Den ena klarar av att sitta på en av automaterna en liten stund under tiden som den flaxar med vingarna.

Den andra tar hopp och lyckas i vissa hopp pricka hålet med frön och få med sig några.

Faktum är att de är ganska kul att titta på. Men det går åt väldigt mycket frön. Jag får nog ransonera ner det till endast en automat med frön. Jag har inte råd att fylla på i den hastighet som de äter. Jag skulle ju bara liksom förbereda min trädgård så att den blir poppis när det blir vinter på riktigt! Men det behövdes inte. Jag visste i och för sig att vi bor i ett ganska fågelrikt område. Men i alla fall!

Förutom de ovanstående fåglarha har vi lämnat de sista äpplena till kol- och björtrastarna. Här syns tydligt hur det har ätits även av de gotterna.

Vi har en rolig nötväcka i trädgården också. Den får emellanåt för sig att den äger alla fågelautomaterna. Vid de tillfällena skall samtliga automater vaktas och han attackerar alla som försöker äta. Eftersom automaterna hänger ganska långt ifrån varandra blir det väldigt stressigt för honom. Flyger från automat till automat och attackerar. Och hinner inte äta. Efter en stund brukar han glömma äganderätten. Dock kommer den tillbaka med jämna mellanrum. Orkar jag upprätthålla det här så kommer det nog att ge många roliga stunder. Får se hur länge mina väldigt billiga fröautomater står emot skatornas attacker. Jag tror att jag innan det här är klart får köpa något lite mera stabilt. Det ÄR skillnad i vikt på en skata och en talgoxe.

Just nu väntar jag emellertid på kajorna. Det är kajorna jag är mest orolig för. Jag gillar inte kajor, de kommer alltid så många på en gång och skrämmer bort allting annat levande.

Och lite senare kom det en hackspett!

Höstsnurren

Jag vet inte hur det är på era jobb – men på vårt så går arbetet i perioder. Eller i vart fall mängden arbete. Just nu har höstsnurren satt igång. Eller har varit igång en period egentligen. Höstsnurren när alla har så mycket att göra att man nästan tappar bort sig själv. Det är när man befinner sig i de här snurrperioderna som man blir slö hemma. Kommer hem från jobbet och dumpar sig själv i soffan tills dess att det är dags att dumpa sig själv i sängen. Sådana här perioder är inte bra. Det måste gå att behärska dem på ett bättre sätt än att kasta sig i soffan? Jag brukar fundera på varför det blir så här. Egentligen borde jag få mera energi av att göra saker när jag kommer hem. Eftersom jag då blir stimulerad på andra sätt. Så brukar jag fundera på hur trött jag är när jag kommer hem. Jättetrött – sådana här perioder suger energin ut en på jobbet och det finns inte mycket kvar när man kommer hem. Samtidigt så vet jag inte hur man bäst laddar batteriern till nästa arbetsdag. Genom att slöa i soffan? Genom att bygga det där skåpet jag vill ha i mitt badrum? Genom att träna? Genom att städa? Fast städa – inte får man energi av att städa?? Nej – det får jag nog inte, men jag kanske kan få lite energi genom att slippa se det röriga? Problemet är att när man kommit in i snurren så är det så lång startsträcka innan man börjar fundera. När huvudet har snurrat färdigt i soffan efter jobbet, då är det nästan dags att lägga sig. I vart fall så har sambon redan somnat och då är det lite svårt att diskutera strategier. Och själv glömmer jag dem till nästa morgon.

Får snurra vidare och se om jag hittar någon lösning.

Amaryllis

Så här lyckas du med amaryllis

Placera löken med rötterna i vatten (inte själva löken) över natten. Då sväller rötterna och väcks till liv.

Plantera löken, gärna i en tung kruka som inte välter så lätt. Vanlig blomjord går bra, men lägg lite leckulor eller sten i botten av krukan för dräneringens skull. Sten är tyngre och gör att krukan inte välter så lätt.

Krukan skall vara så stor att två fingrar i bredd får plats mellan löken och krukkanten. En tredjedel av löken skall vara ovan jord.

Vattna igenom jorden och ställ sedan krukan varmt, t.ex. ovanför ett påslaget element, eller på ett annat varmt ställe så att rotbildningen snabbt kommer igång. 22 grader eller däromkring brukar få fart på löken. Vattna inte mer förrän blomstängeln har kommit upp. Det brukar ta någon vecka.

Hur lång tid det tar innan löken kommer igång att växa efter vilan kan variera. Vill den inte börja växa kan man prova att ändra förutsättningarna, tex. vattna ordentligt en gång till om jorden är torr eller välja en varmare plats vid ett element. Det vanligaste är att den står för kallt. När löken väl börjar växa kan det gå snabbt och då kan man bromsa tillväxten genom att bara ge lite vatten och ställa den svalare.

När blomstängeln har kommit upp, börja vattna igen men vattna sparsamt och gärna på fatet så stängeln inte ränner i höjden, för då tippar den lätt pga de tunga klockorna. Men skulle bladen bli blågröna och blomman sloka, vattnar du förmodligen för lite. Lagom är bäst!

När den börjat blomma ska den helst stå lite svalt pacerad, i ett fönster eller en bit in i rummet. Den tål mycket ljus men vill helst inte stå direkt i sol. Under vinterhalvåret har vi i Sverige inte så mycket sol att det brukar bli problem, men skulle blommorna tappa färgen har de förmodligen ändå fått för mycket sol.

När stängeln har blommat över, skär bort den. Det brukar finnas fler stänglar på gång då.

Skulle bladen bli gula redan när amaryllisen blommar eller strax efter, alltså långt innan det är dags att gå i vila, så kan den ha drabbats av nematoder, små rundmaskar. Detta kan ibland hända om man vattnat för mycket. Kolla hur löken och rätterna mår i krukan. Ser du maskar så kasta bort löken.

När amaryllsien har blommat färdigt öka vattningen. Vattna nu uppifrån, dock aldrig på löken, och börja ge näring; först varannan vecka, sedan varje vecka från mitten av april. Sköt den som en vanlig rumsväxt så att bladen kan utvecklas och ge näring åt löken.

Ställ gärna krukan i trädgården under sommaren, lite halvskuggigt tex under en gles buske. Glöm bara inte bort att vattna och gödsla den! Innan frosten kommer, ta in krukan och minska vattningen, sluta gödsla. I september-oktober sluta vattna helt och låt bladen vissa ner. Placera gärna amaryllisen i en mörk, sval källare eller liknande och låt den vila. Framåt vårvintern kan man börja titta om det börjar komma en ny blomknopp. Då planterar man om den, tar fram den till fönstret och börjar driva igen.

Från odla.nu.

Kryddig äppelsylt

Eftersom vi har haft en hel del äpplen i trädgården så har jag kokt en hel del äppelmos. Nu har vi ett träd med röda äpplen med mycket smak som jag ville göra något annat med.

Efter att ha letat runt lite här och där så hittade jag på olika amerikanska sidor något som de kallar ”Apple Butter”. Någon sort äppelsylt som skall kokas i flera timmar och i vilken skall tillsättas många olika sorters kryddor. Det tyckte jag lät spännande så jag konstruerade ett recept med inspiration från några olika recept på Apple butter. Resultatet är en mörk sylt med mycket smak. Riktigt spännande!

kryddigappelsylt

Ingredienser

1 kg skalade äppelklyftor av ett riktigt syrligt äpple
65 cl äppelcider (= en flaska av den sort jag köpte)
3 dl farinsocker
1 dl vitt socker
1 tsk stött kryddpeppar
1 tsk stött kryddnejlika
en halv riven muskotnöt
3 stjärnanis
1 kanelstång
saft från en citron
rivet skal från en citron

1 tsk Atamaon

Gör så här

Lägg äppelklyftorna i en kastrull, häll i äppelcidern. Koka upp och låt koka i ca 15 minuter eller tills äppelklyftorna blir mjuka.

Häll sedan i socker och kryddor samt citronsaft och -skal. Låt sjuda på låg värme i 3 – 4 timmar. Rör emellanåt och efter ett par timmar kan du börja testa om det är klart. Se till att ha en tallrik i kylskåpet (det blir lättare att testa om tallriken är kall).
När du testar tar du en klick äppelsylt och lägger på tallriken. De första gångerna kommer det troligen att rinna ut vatten runt om klicken, sylten delar sig liksom i äppelsylt och vatten. Testa tills sylten inte längre släpper ifrån sig vatten. Då är den klar!!

Ta ur stjärnanis och kanel. Kör med en stavmixer i grytan och låt den koka lite till.

Ta bort grytan från spisen och blanda i Atamon.

Häll sylten på varma burkar och låt kallna innan du ställer in den i kylskåpet. Du har då en lite annorlunda sylt med mycket kryddsmak.

Äppelsylt by you.

Nu är vi klara!!!

stenpartis2stenparti

Överst i bild syns den bit som var kvar att göra när det gäller stenpartiet förra helgen. Alldeles ovan syns sista delen av stenpartiet!Observera ordet sista. Inte senaste utan sista. Vi är alltså klara!! Det känns så himla roligt. Vi ville bli klara med det här innan vintern för det är inte så kul att köra igång igen till våren med ett halvfärdigt projekt. Ovanför stenpartiet syns en rabatt som vi satt stenar runt. Här har jag tänkt ha örtkryddor om sommaren. Så den får vara tom nu till våren. Sedan kanske den delas upp lite till med olika stenar – vi får se. En sak är kvar och det är att sätta kantpinnar på den sista biten rosenrabatt. Den ovanför stenpartiet. Men det går fort – det fixar vi nästa helg. Och en sak får bli kvar till nästa år. Det är räta upp trappan som syns till höger i bild. Den är lite sned och vind. Dock var den betydligt bredare än vad vi trodde! Förra helgen fick jag för mig att rensa stenarna till trappan. Och det var både lavendel och timjan som hade ockuperat och lyckats rota sig på höger del av trappan. Så när min rensning var klar fanns det en riktigt bra trappa där under. Bara lite sned. Men det fixar vi nästa sommar.

I översta bilden syns det en del stenar. Där de ligger fanns från början hur mycket sten som helst. Hela stenpartiet är byggt av denna sten. I princip i alla fall. När jag började närma mig slutet av den sista biten fick jag säga en fras jag aldrig trodde jag skulle uttala – och det var ”Stenarna är nästan slut!”. Vi fick ta oss runt i trädgården och samla ihop de stenar vi lagt runt ett några rosor tidigare i sommar. Men det gjorde inte så mycket. Det har visat sig att även om de där stenarna runt rosorna ser ganska fina ut just när man lägger dem blir det ganska fult senare när man inte orkar plocka fram trimmern och fixa gräset runt dem. Så där får bli lite lägre kantband senare istället.

Det känns riktigt roligt att ha satt sin egen prägel på något. Framsidan är vår nu. Den är inte så som förra ägarna hade den. Nästa sommar skall vi fixa till ett par hörn i trädgården. Det kan låta enkelt men så är det inte. Det ena hörnet är nog i och för sig relativt enkelt. Men det andra hörnet består idag av skräp. Massor av skräp. Trädgårdsskräp. Där har det slängts gamla pinnar och trädgårdrens etc. Nästa sommar skall vi försöka fixa till det hörnet. Rensa och så småningom ha en riktig kompost där istället. Vi får väl se hur det går! Men det är långt fram i tiden. Eller i vart fall nästa sommar.

Kaprifol

KAPRIFOL: Kaprifolen är mycket älskad, på grund av att de graciösa blommorna som under stilla sommarkväller sänder ut sin berömda parfym som påminner om söderns apelsinblom. Men när kaprifolen fått härja fritt några år börjar vi blänga på den. Grenarna har tvingats söka sig upp till ljuset uppe vid taket vilket betyder att de blivit kala med ett risigt skatbo i toppen! Sådana syner är vanliga – och helt onödiga.

Kaprifolen ställer upp på mycket som ger spännande scener, bara den får växa fritt i ljuset. Låt den täcka marken eller vandra över stenar. Då vänder sig blommorna automatiskt uppåt och bildar en vacker matta. Låt den klä in nakna trädstammar, eller ett nätstaket, i vilket rankorna kan slingra sig. Med sekatörens hjälp kan du då skapa en vacker och ljuvligt doftande formklippt häck. Kaprifol bör beskäras regelbundet på vårvintern, vilket gör att den bryter nya skott. Blomningen äventyras inte eftersom blomknopparna kommer på de nya korta årsskotten. Man kan låta en högsommarblommande kaprifol vandra runt i en stor gammaldags buskros. Ljuvligt – men även här måste man vara alert med sekatören! Fr viivilla.se

Mårbacka

I somras föll jag för trycket från alla inredningstidningar och köpte mig en Mårbackapelargon. Nu är jag inte någon pelargoniamänniska överhuvudtaget, men jag är väl inte sämre än att jag kan ändra mig. Nu när jag har ett  gammalt hus och allting. Och den har varit jättefin. Dock är den som finast nu när den inte längre kan stå ute. Det är något galet med cykeln tror jag.

På tal om tryck från inredningstidningar. Det är fantastiskt vad man  upptäcker saker när man skaffar sig ett nytt intresse själv. I och med att vi köpte det här huset, som är från början av 1900-talet började jag läsa böcker och tidningar om gamla hus för att få lite tips och annat. Och upptäcker då att det finns ett par olika trender avseende gamla hus.

En jättestor trend som vill måla alla gamla hus vita inuti, förstöra gamla fina möbler genom att måla dem vita och överhuvudtaget göra allting vitt och sedan kalla det lantlig stil. Den trenden är jag inte så förtjust i. Men måste erkänna att jag är mäkta fascinerad. Kan inte låta bli att kika in på olika bloggsidor emellanåt. Bloggar om den vita trenden. Bara för att se hur hängivna de är. Och jag kan inte fatta hur mycket tid och arbete de lägger på att skapa den där stilen. Imponerande. Men absolut inte min grej. Men kan någon förklara var alla madonnor kommer ifrån. Eller inte så mycket var de kommer ifrån utan varför i fridens namn skall man ha madonnor överallt plötsligt? Vi är inte ens katoliker.

En annan jättetrend är byggnadsvårdstrenden. Nu kanske ni tycker att byggnadsvård är väl ingen trend, det finns väl jämt. Ja, det är klart att det finns jämt, men just nu ÄR det en trend. Massor av människor som har gamla hus ägnar sig åt byggnadsvård, det skall vara ursprungligt material om det går. Går inte det så skall det i alla fall vara nytt, men likställt. Det skall vara linoljefärg, klippspik, handhyvlat etc. etc. Den trenden känner jag lite mera för. Den hänger i alla fall  upp sig på något som är verkligt. Och det kan aldrig vara fel att försöka återställa ett hus i rätt skick. Men jag kan också konstatera att varken sambon eller jag har inte rätt tåga för att vara så renläriga. Jag har kommit på att åtminstone min stil är att göra saker med huset som jag tycker om och som vi tycker passar huset. T.ex. skall vi ha ett platsbyggt kök där vi handmålar luckorna med linoljefärg, för det verkar passa stilen. Men vi har målat väggarna med vanlig väggfärg och jag har målat snickerier med vanlig snickerifärg. Utan att ha dåligt samvete. Jag tror inte att jag är någon trendmänniska. Jag orkar inte riktigt. Men en bra sak med byggnadsvårdstrenden det är att det finns mycket litteratur och mycket material att få tag i. För även om vi inte ägnar oss åt direkt byggnadsvård är det kul att kunna byta ut innerdörrshandtag mot likadana när de gamla är trasiga. Och även om vi inte orkar fundera på alla detaljer så vill man veta hur en kakelugn eller en vedspis fungerar (eftersom vi nu har sådana) och också veta hur man tar hand om dem.

Så om det inte finns ett uns av lantlig stil inom mig så finns det lite av byggnadsvården. Vad jag nu vill ha sagt med det?? Lika bra att kika på en Mårbackebild till.